Juha Valjakkala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Juha Valjakkala
Bakgrundsinformation
FödelsenamnJuha Veikko Valjakkala
Född13 juni 1965 (53 år)
Björneborg, Finland
StraffLivstids fängelse (frisläppt 2 februari 2009)
MakaAlexandra Fouganthine[1]
Gärning: Massmord
Datum3 juli 1988
PlatsÅmsele, Sverige
Dödade3
VapenHagelgevär, kniv

Nikita Joakim Bergenström (f.d. Fouganthine), född som Juha Veikko Valjakkala, född 13 juni 1965 i Björneborg, är en finländsk brottsling som den 9 februari 1989 dömdes till livstids fängelse och utvisning från Sverige efter att ha befunnits skyldig till Åmselemorden.

Åmselemorden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Åmselemorden

I juli 1988 var Juha Valjakkala och Marita Routalammi de två mest eftersökta personerna i Europa efter förövandet av Åmselemorden den 3 juli. Den 1 maj samma år hade Valjakkala frigivits från Åbo fängelse (även känt som Kakola) i Finland och reste tillsammans med flickvännen Routalammi till Sverige. De stal en cykel från en familj som bodde nära kyrkan i Åmsele. När pappan och en av sönerna sökte upp dem och bad dem lämna tillbaka cykeln sköt Valjakkala ihjäl dem med ett avsågat hagelgevär från nära håll. Senare dök även mamman i familjen upp. Hon slogs ner med gevärskolven innan hon blev knivskuren i halsen. Kvinnan dog omedelbart. Efter ett stort polispådrag greps Juha Valjakkala och Marita Routalammi på järnvägsstationen i Odense, Danmark. Polisen hade lyckats spåra dem genom en bilstöld i Pajala, som knöts till Valjakkala.

År 1991 gjorde den svenske filmregissören Jan Troell filmen Il Capitano om Åmselemorden. David Lagercrantz skrev Änglarna i Åmsele (1998), Pelle Svensson skrev Utan nåd (2005) och Victoria Larsson skrev Ett norrländskt trauma (2014).[2]

Fängelsestraff och flyktförsök[redigera | redigera wikitext]

Valjakkala, som först satt häktad i bland annat Gävle, dömdes till livstids fängelse att avtjänas i Finland. Han skickades till Finland 1989 och har många gånger försökt rymma.

  • 1991 försökte han första gången rymma, men greps nästan genast.
  • 1994 rymde han igen från fängelset i Riihimäki. Han tog fängelsets engelsklärare som gisslan och flydde beväpnad norrut med bil. Polisen fick dock fast honom redan i Tavastehus. Gisslan hade inte skadats.
  • 1997 försökte han fly från Åbo fängelse.
  • Den 13 maj 2002 rymde han från ett fängelse i Pyhäselkä nära Joensuu under en obevakad permission, men greps av polis dagen därpå i Sverige tillsammans med sin fru Minna-Maria Huttunen.
  • Den 19 april 2004 försökte han tillsammans med en 24-årig medfånge rymma från fängelset i Sukeva, men vakter sprang i kapp de två redan efter några hundra meter.
  • Natten mot den 28 november 2006 rymde Valjakkala åter igen, den här gången från en öppen anstalt i Fredrikshamn, Finland.[3] Rikslarm utfärdades i flertalet länder, så även i Sverige, trots att Valjakkala genom att ha blivit utvisad på livstid från riket redan är efterlyst (för att förhindra att han tar sig in i landet igen). Han greps i Månsas, Helsingfors på kvällen den 30 november.[4] Efter att ha förts från häktet till fängelset hängde sig Valjakkala i en snara av sängkläder i sin cell men blev inte allvarligt skadad.[5]
  • Natten mot den 23 november 2011 rymde han från fängelset i Kervo[6] där han satt för att avtjäna ett fyra månaders fängelsestraff för rattfylleri och olaga hot (detta efter att ha blivit frigiven 2009 efter Åmseledomen). Klockan 13:30 den 1 december greps han i Helsingfors.[7]
  • I juni 2012 dömdes Valjakkala till två års fängelse för bland annat sabotage och misshandel. Enligt Helsingfors tingsrätt hade han anlagt en brand och misshandlat två personer cirka ett år tidigare.[8][9]

Nådeansökan och frisläppande[redigera | redigera wikitext]

Valjakkala ansökte om benådning av högsta domstolen i Finland många gånger. Först avslogs ansökningarna, men i januari 2006 ansågs han till sist kunna benådas. Ärendet vilade sedan länge hos Finlands president och den folkliga opinionen såväl som svenska myndigheter motsatte sig Valjakkalas eventuella frigivning.[10] Efter rymningen den 28 november verkade hans möjligheter för frigivning minska och ärendet sköts också upp på framtiden.

Ett år efter, i oktober 2007 avslog president Tarja Halonen en ny nådeansökan[11] men redan 3 december samma år meddelade Helsingfors hovrätt att Valjakkala hade benådats. Livstidsstraffet omvandlades till ett tidsbestämt straff, och Valjakkala frigavs villkorligt den 25 februari 2008[12].

Den 10 maj 2008 avvek Valjakkala från sin övervakade frihet och greps omkring ett dygn senare, efter en 30 km lång biljakt, utanför Laanila nära Enare i norra Finland[13]. Helsingfors hovrätt beslutade 26 juni 2008 att Valjakkala inte skulle släppas villkorligt fri efter flykten i maj och något nytt datum för frigivning angavs ej.[14]

I augusti 2008 beviljade Finlands högsta domstol Valjakkala tillstånd att överklaga hovrättens dom och efter att så gjorts beslutades den 17 december 2008 att han skulle bli villkorligt frigiven i februari 2009, vilket han slutgiltigt också blev den 2 februari 2009.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Åmelsemördaren dömd på nytt”. Aftonbladet. 2 juli 2010. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article12374396.ab. 
  2. ^ Hällsten, Annika: Förälskad i en mördare. Hufvudstadsbladet 16 november 2014, sid. 26–27.
  3. ^ ”Jagas av polis i hela Europa”. Aftonbladet. 28 november 2006. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article11005004.ab. 
  4. ^ Dagens Nyheter – Juha Valjakkala gripen, 30 november 2006.
  5. ^ ”Hängde sig i cellen”. Aftonbladet. 2 december 2006. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article11007960.ab. 
  6. ^ ”Åmselemördaren har rymt – igen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13974274.ab. Läst 23 november 2011. 
  7. ^ ”Åmselemördaren har gripits”. Dagens Nyheter. 1 december 2011. http://www.dn.se/nyheter/varlden/amselemordaren-har-gripits-i-finland. Läst 1 december 2011. 
  8. ^ ”Nytt straff för Fouganthine”. Dagens Nyheter. 7 juni 2012. Arkiverad från originalet den 15 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160615000000/http://www.dn.se/nyheter/varlden/nytt-straff-for-fouganthine. 
  9. ^ ”Nikita Fouganthine åtalad igen”. Hufvudstadsbladet. 24 maj 2012. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. https://archive.today/20130429231201/http://hbl.fi/nyheter/2012-05-24/nikita-fouganthine-atalad-igen. 
  10. ^ Åmselemördaren kan friges Arkiverad 27 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine. Västerbottens-Kuriren, 17 oktober 2006.
  11. ^ UNT om avslag den 2007-10-12 på nådeansökan[död länk]
  12. ^ Åmselemördaren benådas SvD 3 december 2007.
  13. ^ Nannini Nilsson, David (11 maj 2008). ”Valjakkala gripen i norra Finland”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2447786.ab. Läst 12 maj 2008. 
  14. ^ Wiræus, Julia (26 juni 2008). ”Flykten började vid ett krogbesök”. Hufvudstadsbladet. http://www.hbl.fi/text/inrikes/2008/6/26/w14903.php. Läst 26 juni 2008. [död länk]
  15. ^ ”Valjakkala blir villkorligt frigiven”. Göteborgs-Posten. 17 december 2008. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=361&a=464994. Läst 17 december 2008. [död länk]