Advokat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Engelsk advokatFransk advokat
Engelsk advokat t.v. och fransk advokat t.h.

Advokat är en jurist som yrkesmässigt antingen tillhandahåller rådgivning och andra juridiska tjänster eller biträder en klient inför domstol och myndighet eller är engagerad i båda aktiviteter.

Den närmare definition av advokat skiljer sig mellan olika länder. I Norden liksom i kontinentaleuropa är en advokat vanligen en utbildad jurist med särskilda kvalifikationer som är upptagen i en särskild medlemsorganisation eller register.

I de så kallade "Common Law"-länderna är uppdelningen inte lika tydlig och en advokatroll tydligt särskild från juristens, så som den förstås i kontinentaleuropeiska rättssystem, kan inte säga finnas. En akademiskt utbildad jurist måste här oftast passera en yrkesexamen, (bar exam), för att få praktisera juridik utan att göra sig skyldig till ett brott. Här går det inte att tala om en särskild advokattitel då det främst handlar om en avlagd yrkesexamina i syfte att visa att den som med godkänt resultat avlagt examen har de nödvändiga färdigheter som krävs i yrkeslivet. Detta då det, till skillnad från i Sverige samt kontinentaleuropa, finns en mängd juristutbildningar, (Law Schools), med varierande kvalitet. Detta är till del en effekt av att det statliga inflytandet över vem som får erbjuda juridisk utbildningar, och hur dessa ska bedrivas, är lägre vilket föranleder behovet av en avslutande fristående yrkesexamina. Även anpassningar till olika staters, och delstaters, specifika jurisdiktion är en anledning till behovet av en (bar exam).[1]

I England, liksom i vissa samväldesländer, är jurist/advokat yrket uppdelat i två; en barrister som företräder inför domstol, och en solicitor som bistår klienten utanför domstol, även om denna rollfördelning har luckrats upp. I USA följs juristutbildningen vanligen av ett särskilt prov (bar exam), som leder till yrkesexamen och tillstånd att praktisera juridik som (lawyer) eller (attorney-at-law).

Illustrationerna till höger på denna sida visar att advokater i vissa länder har en särskild yrkesuniform. I Sverige är dock advokaten fri att klä sig enligt eget tycke.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige skall en advokat vara ledamot av Sveriges advokatsamfund. Är man inte ledamot, äger man heller inte rätten att titulera sig som advokat. Advokatsamfundet kan välja att utesluta medlemmar, vilket innebär att yrket är självreglerat på ett sätt som saknar motsvarighet i landet. Uteslutning som beslutas av en särskild disciplinnämnd kan ske enligt 8 kap 7 § rättegångsbalken om advokaten uppsåtligen gör orätt eller annars förfar oredligt.[2]

  • En advokat, som låtit upprätta fakturor med felaktigt innehåll, har ansetts ha förfarit oredligt och har på grund därav uteslutits.[3]
  • Advokatsamfundets disciplinnämnd uteslöt en advokat enligt 8 kap 7 § rättegångsbalken på grund av att han påstods ha uppträtt berusad inför domstol vid ett flertal tillfällen. Advokaten förnekade och Högsta domstolen upphävde utslutningen i beslut den 3 november 2011.[4]

Frågan om Sveriges advokatkår särbehandlas av domstolarna har undersökts genom en studie. http://www.srsf.se/pdf/canisnonestcanem.pdf

Advokater ska följa advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed .

Advokatsamfundet i Sverige beviljar inträde för en person som har svensk juridisk examen, den så kallade juristexamen, med en normalstudietid på fyra och ett halvt år, samt praktisk juridisk verksamhet i minst fem år. Från den 1 januari 2011 sänks kravet till tre års praktisk erfarenhet för att minska skillnaderna mot övriga europeiska länder. För inträde i advokatsamfundet krävs från och med år 2004 godkänd advokatexamen. Examen administreras av advokatsamfundet och avläggs muntligen inför examinatorer samt censorer. Kostnaden för examen inklusive obligatoriska kurser uppgår till omkring 50 000 kronor och skall enligt advokatsamfundets stadgar bekostas av den advokatbyrå vid vilken inträdessökanden är verksam. Advokaterna och advokatsamfundet är bundna av regler om advokater, vilka återfinns i 8 kap rättegångsbalken.

I Sverige råder inget advokattvång, vilket innebär att en person som ska uppträda inför domstol som kärande, svarande, målsägande eller tilltalad inte är tvingad att göra detta genom ombud. I Sverige råder heller inte advokatmonopol, vilket innebär att i Sverige får vem som helst uppträda inför domstol som ombud eller biträde för andra personer. Däremot måste en offentlig försvarare, som ersätts med skattemedel, vara advokat.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Avsaknaden av advokattvång gick under lång tid tillbaka på den gamla Rättegångsbalken i 1734 års lag, som gällde fram till 1947. I Nya lagberedningens betänkande från år 1884 föreslogs en ändring av hur sakförarverksamheten ordnades, men ledde aldrig till förändrad lagstiftning. Förslaget ledde dock till att ett antal sakförare 1885 samlade till ett möte i Stockholm, vilket i sin tur ledde till att Sveriges advokatsamfund bildades 31 oktober 1887.[5] Genom lagar av 19 november 1897, 24 mars 1916 och 11 juni 1920 likställdes kvinnor fullständigt med män i fråga om rätten att uppträda som rättegångsombud.[6]

Typer av advokater[redigera | redigera wikitext]

Advokater avbildade av franske konstnären Honoré Daumier (1808-1879)

Advokater kan arbeta inom i princip alla områden av lagen och några större begränsningar finns inte. Advokatsamfundets regler ställer upp vissa begränsningar, men de gäller främst hur och var advokaten kan arbeta. Här gäller det att advokaten skall iaktta samfundets etiska regler för hur arbetet skall utföras samt att man skall vara fristående på så vis att arbetet skall bedrivas genom fristående verksamhet och inte som anställd hos den man rådger, en bolagsjurist kan alltså inte upptagas till advokat.

Några exempel på advokatroller:

Försvarsadvokat[redigera | redigera wikitext]

En försvarsadvokat är en advokat som biträder den tilltalade i ett brottmål. I Sverige förordnas som regel en försvarsadvokat som offentlig försvarare. En advokat kan uppträda som försvarare även utan ett sådant förordnande. Han betecknas då privat försvarare.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ American Bar Association -Bar Admissions Basic Overview
  2. ^ https://lagen.nu/1942:740#K8P7
  3. ^ https://lagen.nu/dom/nja/1994s688
  4. ^ https://lagen.nu/dom/nja/2011s732
  5. ^ Advokat i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  6. ^ Advokat i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]