Gästriklands runinskrifter 11
| Gästriklands runinskrifter 11 | |
| Runristning (runsten) | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs |
| Kommun | Gävle |
| Socken | Gävle |
| Plats | Järvsta |
| Koordinater | 60°38′59″N 17°11′02″Ö / 60.64977°N 17.18393°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Fast fornlämning | |
| - FMIS beteckn | Gävle 345:1 |
| Tillkomsttid | Vikingatid, mitten av 1000-talet |
| Signum | Gs 11 |
| Runristare | Åsmund Kåresson (S) |
| Stil | Ringerikestil: Pr2 |
| Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas. | |
Runinskrift Gs 11 är en runsten av röd sandsten som står i Järvsta i Gävle kommun, Gästrikland. F.d. stod stenen i Valbo socken, men sockengräns ändrades i början av 2000-talet.
Stenen[redigera | redigera wikitext]
Stenen är omkring två meter hög, 110–125 cm bred och 15–17 cm tjock. Runhöjden är 8–10 centimeter. Den är den enda av Gästriklands runstenar som står kvar på sin ursprunga plats.[1]
Inskriften[redigera | redigera wikitext]
Translitterering av runraden:
- §P þiuþkiʀ uk| |kuþlaifr : uk| |karl þaʀ bruþr aliʀ : litu rita stain þino × abtiʀ þiuþmunt ' faur sin ' kuþ hialbi hons| |salu| |uk| |kuþs muþiʀ in osmuntr ' kara sun ' markaþi × runoʀ ritaʀ þa sat aimunt [2]
§Q þiuþkiʀ uk| |kuþlaifr : uk| |karl þaʀ bruþr aliʀ : litu rita stain þino × þa sata| |aimuntr| |runoʀ ritaʀ abtiʀ þiuþmunt ' faur sin ' kuþ hialbi hons| |salu| |uk| |kuþs muþiʀ in osmuntr ' kara sun ' markaþi ×[3]
Normalisering till runsvenska:
- §P Þiuðgæiʀʀ ok Guðlæifʀ ok Karl þæiʀ brøðr alliʀ letu retta stæin þenna æftiʀ Þiuðmund, faður sinn. Guð hialpi hans salu ok Guðs moðiʀ. En Asmundr Kara sunn markaði runaʀ rettaʀ. Þa(?) sat(?) Æimundr(?). [2]
§Q Þiuðgæiʀʀ ok Guðlæifʀ ok Karl þæiʀ brøðr alliʀ letu retta stæin þenna. Þa satti Æimundr runaʀ rettaʀ æftiʀ Þiuðmund, faður sinn. Guð hialpi hans salu ok Guðs moðiʀ. En Asmundr Kara sunn markaði.[3]
Översättning till nusvenska:
- §P Tjudger, Gudleif och Karl, alla dessa bröder läto resa denna sten till minne av sin fader Tjudmund. Gud och Guds moder hjälpe hans själ. Men Asmund Kareson ristade runorna rätt. Då var Emund konung.[1][4]
Tjudger och Gudlev och Karl, alla dessa bröder, läto resa denna sten efter Tjudmund, sin fader. Gud och Guds moder hjälpe hans själ. Och Åsmund Kåresson ristade rätta runor. - Då satt Emund (?). [5]
§Q Tjudger och Gudlev och Karl, alla dessa bröder, läto resa denna sten. Sedan satte Emund rätta runor efter Tjudmund sin fader. Gud och Guds moder hjälpe hans själ. Men Asmund Kareson ristade.[3]
Anne Trygstads läsordning är problematiskt p.g.a. det går inte att läsa satti ur runföljden sata, samt avviker runföljden þasataimunt ifrån Åsmunds ristningsstil.[6]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- §Q: Trygstad, A. The Järsta stone. PMLA. Publications of the Modern Language Association of America 100:1, 1985.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Gävle 345:1, Riksantikvarieämbetets Fornsök.
- ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, Gs 11 $, 2014
- ^ [a b c] Trygstad, A. The Järsta stone. PMLA. Publications of the Modern Language Association of America 100:1, 1985.
- ^ Tolkad till modern svenska av Otto von Friesen.
- ^ Sven B.F. Jansson, red (1981). Sveriges runinskrifter. Bd 15:1, Gästriklands runinskrifter. Stockholm: Almqvist & Wiksell. ISBN 91-7402-124-9. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_gastrikland_b15_d01_text_2.pdf
- ^ Åhfeldt, Laila Kitzler. Åsmund Kåresson – en sällskaplig runristare. https://www.academia.edu/29992797/%C3%85smund_K%C3%A5resson_en_s%C3%A4llskaplig_runristare. Läst 14 januari 2020.