Bräkne och Listers domsaga

Bräkne och Listers domsaga
domsaga
LandSverige
LänBlekinge län
HovrättHovrätten över Skåne och Blekinge
TingsplatsKarlshamn och Sölvesborg
Inrättad1 januari 1934
Upphörd31 december 1949[1]
Uppgått iBräkne och Karlshamns domsaga och Listers och Sölvesborgs domsaga
Läge
Koordinater56°11′32″N 14°51′09″Ö / 56.192101944444°N 14.852431944444°Ö / 56.192101944444; 14.852431944444
Bestod av
Bräkne tingslag
Listers tingslag
Redigera Wikidata

Bräkne och Listers domsaga var en domsaga i Blekinge län. Den bildades 1 januari 1934 (enligt beslut den 28 april 1933) av Bräkne domsaga och Listers domsaga och omfattade Bräkne härad och Listers härad.[2] Domsagan upphörde 31 december 1949 (enligt beslut den 13 juni 1947 och 13 maj 1949) i anslutning till att rådhusrätterna i Karlshamns stad och Sölvesborgs stad upphörde. Bräkne tingslag och Karlshamns stad bildade då Bräkne och Karlshamns domsaga medan Listers tingslag och Sölvesborgs stad bildade Listers och Sölvesborgs domsaga.[3]

Domsagan omfattade Bräkne härad med tingsplats i Bräkne-Hoby och Listers härad.

Domsagan ingick i domkretsen för Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Tingslag var Bräkne tingslag och Listers tingslag.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bräkne och Listers domsaga 1935–1945[4][5]
ÅrFolkmängd
1935
  
46 664
1940
  
44 313
1945
  
43 637
Anm: För åren 1935-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Tidigare förekomster av domsagan[redigera | redigera wikitext]

1683 bildades en första förekomst av domsagan, som varade till 1695. Denna uppgick då i en domsaga som samlade hela Blekinge, Bräkne, Listers, Medelstads och Östra härads domsaga (dock i perioden 1756-1761 utan Medelstads härad). Denna domsaga delades 1771 och en andra förekomst av domsagan återuppstod. Denna delades i sin tur upp 1849 i Bräkne och Listers domsagor. Dessa uppgick 1934 i en tredje förekomst av domsagan, enligt vad som står ovan.

De två första förekomsterna hade samma omfattning och tingslag som ovan, men de låg fram till 1821 under Göta hovrätt.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Folkräkningen den 31 december 1950, I : Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter, SCB, 1952, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 141 & 151. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 19 maj 2019  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 42-44. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 19 maj 2019  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 19 maj 2019. 
  5. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 19 maj 2019. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]