Sveriges län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Konungen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverigeportalen

Sveriges län är en administrativ indelning av Sverige. Det finns 21 län. Till varje län finns en länsstyrelse. De flesta län har även ett landsting, som ansvarar för sjukvård, kollektivtrafik med mera. Länsindelningen utgör även grunden för annan statlig verksamhet, t.ex. är indelningen i sju polisregioner och 12 domkretsar för förvaltningsdomstolar baserad på länsindelningen.[1] Andra administrativa indelningar, t.ex. tingsrätters indelning i domsagor, är istället baserad på indelningen i kommuner.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från början avsågs med län ett område som hade förlänats till en frälseman som belöning för hans tjänster mot konungen och riket. Ordet har levt kvar, men har med tiden i praktiken fått en helt annan betydelse.

Birger jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän vid en tid när ledungen omformades till fast skatt. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till kronan, samt tjänstelän för vilka var utbyte mot militära tjänster.

En ny länsorganisation etablerades under ledning av Axel Oxenstierna genom 1634 års regeringsform, som även innefattade det nuvarande Finland där senare systemet avskaffades helt år 2010.

Sveriges indelning i län har i stort sett varit stabil sedan år 1810. Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i indelningen genomförts. År 1968 lades Stockholms stad (överståthållarämbetet) och Stockholms län samman till ett nytt län kallat Stockholms län. Det skedde dock större och mindre gränsändringar mellan länen vid kommunreformerna 1952 och 1971. Dessutom lades den 1 januari 1997 Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län och den 1 januari 1998 lades Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till Västra Götalands län (med undantag för Habo och Mullsjö kommuner som fördes till Jönköpings län på egen begäran).

I diskussionen innan ett nytt län bildats genom sammanslagning av flera gamla län, har ofta storlän använts som en informell benämning på länet som ska bildas.

Förvaltningsorganisation i länen[redigera | redigera wikitext]

Myndighetsuppgifterna sköts av länsstyrelserna, som är statens organ i länen. De politiska uppgifterna sköts av landstingen/regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning.

Länsstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Länsstyrelse

Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för naturvårdsfrågor och regional samhällsplanering. Skogsvårdsstyrelse, Arbetsförmedlingen och domstolar är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.

Landsting[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sveriges landsting

Landstingets politiska beslut fattas av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige utser en landstingsstyrelse som leder och samordnar arbetet i landstinget. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret för kollektivtrafiken delas ofta mellan kommunerna och landstinget. Landstingens verksamhet finansieras genom statsbidrag, landstingsskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.

I 14 av Sveriges landsting skiljer sig den politiska styrningen från de övriga. I landstingen i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län finns regionalt självstyre, vilket innebär att landstingen, under beteckningen regioner, har fått större ansvar för den regionala utvecklingen. Gotlands län saknar landsting, och istället sköts dessa uppgifter av Gotlands kommun (som betecknar sig Region Gotland).

Lista över Sveriges län[redigera | redigera wikitext]

Län Bokstav Kod Yta (km²)[2] Folkmängd
(2017-09-30)[3]
Inv/km² Residensstad Kommuner Inrättat Ordning från N till S (efter residensstaden)
Blekinge län Blekinge län K 10 &&&&&&&&&&&02931.&&&&&02 931 &&&&&&&&&0159367.&&&&&0159 367 54,4 Karlskrona 5 1683 20
Dalarnas län Dalarnas län W 20 &&&&&&&&&&028029.&&&&&028 029 &&&&&&&&&0285724.&&&&&0285 724 10,2 Falun 15 1634[4] 6
Gotlands län Gotlands län I 09 &&&&&&&&&&&03135.&&&&&03 135 &&&&&&&&&&058464.&&&&&058 464 18,6 Visby 1 1645 16
Gävleborgs län Gävleborgs län X 21 &&&&&&&&&&018118.&&&&&018 118 &&&&&&&&&0285452.&&&&&0285 452 15,8 Gävle 10 1762 5
Hallands län Hallands län N 13 &&&&&&&&&&&05427.&&&&&05 427 &&&&&&&&&0323729.&&&&&0323 729 59,7 Halmstad 6 1658 19
Jämtlands län Jämtlands län Z 23 &&&&&&&&&&048935.&&&&&048 935 &&&&&&&&&0129649.&&&&&0129 649 2,6 Östersund 8 1810 3
Jönköpings län Jönköpings län F 06 &&&&&&&&&&010437.&&&&&010 437 &&&&&&&&&0356291.&&&&&0356 291 34,1 Jönköping 13 1639/1687 14
Kalmar län Kalmar län H 08 &&&&&&&&&&011165.&&&&&011 165 &&&&&&&&&0243219.&&&&&0243 219 21,8 Kalmar 12 1634/1680 18
Kronobergs län Kronobergs län G 07 &&&&&&&&&&&08424.&&&&&08 424 &&&&&&&&&0197040.&&&&&0197 040 23,4 Växjö 8 1639/1687 17
Norrbottens län Norrbottens län BD 25 &&&&&&&&&&097239.&&&&&097 239 &&&&&&&&&0251080.&&&&&0251 080 2,6 Luleå 14 1810 1
Skåne län Skåne län M 12 &&&&&&&&&&010968.&&&&&010 968 &&&&&&&&01340415.&&&&&01 340 415 122,2 Malmö 33 1997 21
Stockholms län Stockholms län AB 01 &&&&&&&&&&&06524.&&&&&06 524 &&&&&&&&02299593.&&&&&02 299 593 352,5 Stockholm 26 1641/1714 10
Södermanlands län Södermanlands län D 04 &&&&&&&&&&&06075.&&&&&06 075 &&&&&&&&&0290711.&&&&&0290 711 47,9 Nyköping 9 1634 12
Uppsala län Uppsala län C 03 &&&&&&&&&&&08190.&&&&&08 190 &&&&&&&&&0367483.&&&&&0367 483 44,9 Uppsala 8 1641/1714 7
Värmlands län Värmlands län S 17 &&&&&&&&&&017519.&&&&&017 519 &&&&&&&&&0279999.&&&&&0279 999 16,0 Karlstad 16 1640/1779 8
Västerbottens län Västerbottens län AC 24 &&&&&&&&&&054665.&&&&&054 665 &&&&&&&&&0268067.&&&&&0268 067 4,9 Umeå 15 1638 2
Västernorrlands län Västernorrlands län Y 22 &&&&&&&&&&021549.&&&&&021 549 &&&&&&&&&0246082.&&&&&0246 082 11,4 Härnösand 7 1634/1810 4
Västmanlands län Västmanlands län U 19 &&&&&&&&&&&05118.&&&&&05 118 &&&&&&&&&0270535.&&&&&0270 535 52,9 Västerås 10 1634 9
Västra Götalands län Västra Götalands län O 14 &&&&&&&&&&023800.&&&&&023 800 &&&&&&&&01686287.&&&&&01 686 287 70,9 Göteborg 49 1998 15
Örebro län Örebro län T 18 &&&&&&&&&&&08504.&&&&&08 504 &&&&&&&&&0297997.&&&&&0297 997 35,0 Örebro 12 1640/1779 11
Östergötlands län Östergötlands län E 05 &&&&&&&&&&010559.&&&&&010 559 &&&&&&&&&0456550.&&&&&0456 550 43,2 Linköping 13 1634 13
Sverige Sverige &&&&&&&&&0407311.&&&&&0407 311 &&&&&&&010093734.&&&&&010 093 734 24,8 290
Karta med Sveriges län

Observera att sjöar och hav är exkluderade i kolumnen yta.

Avskaffade län i Sverige (1634 - nutid)[redigera | redigera wikitext]

Ej att förväxla med de slottslän som fanns före 1634 års regeringsform. För dessa, se artikeln Slottslän.
Svensk territorialhistoria

Sveriges historia

Här listas sådana län som inrättats enligt 1634 års regeringsform och i dess efterföljd, men sedan avskaffats[5][6][7].

På motsvarande administrativ nivå har flera förvaltningsformer förekommit, ibland under beteckningen län: livgeding, för änkedrottningarnas underhåll, avvecklade 1715-1720; underhållsländer, för Karl X Gustav, medan han var tronföljare, samt Drottning Kristina, sedan hon abdikerat; hertigdömen, avskaffade 1689; guvernement, d.v.s län under ledning av landshövding med militärt befäl; samt generalguvernement, i flera sammanförda län liksom i avhängiga provinser. Militärt styre för inrikes län avskaffades i 1719 års regeringsform.

Till skillnad från livgedingen, underhållsländerna och det sista kvarvarande hertigdömet (Stegeborg), var grevskapen (avskaffade efter Karl XI:s reduktion 1680) underordnade länsförvaltningen, trots omfattande ekonomiska och administrativa specialrättigheter.

Efter 1634 har beteckningen län även levt kvar avseende vissa härader som tidigare varit centra i äldre slottslän och har även använts om vissa bruksorter och bergslager.

Län
Residensstad
Årtal
från
Årtal
till
Beskrivning
Bohus län Bohus fästning 1680 1700 namn på Göteborgs och Bohus län
Göteborgs och Bohus län vapen.svg Göteborgs och Bohus län Göteborg 1680
1700
1998 ingår nu i Västra Götalands län
Härnösands län Härnösand 1645 1654 nu uppdelat i Västernorrlands län och del av Jämtlands län
Järle län/Nora län Järle, senare Nora 1641 1648 döptes vid flytt av residensstad om till Nora län. Tillhör idag till största delen Örebro län, men även en liten del av Värmlands län.
Jönköpings och Kronobergs län 1654
1669
1680
1658
1674
1687
nu delat mellan Jönköpings län och Kronobergs län
Dalarna vapen.svg Kopparbergs län Falun 1634 (erkänt 1647) 1997 har bytt namn till Dalarnas län
Kristianstad län vapen.svg Kristianstads län Kristianstad 1658 1997 ingår nu i Skåne län
Östergötland vapen.svg Linköpings län Linköping 1634 1718 Slottslän som före 1719 var namn på Östergötlands län
Malmöhus län vapen.svg Malmöhus län Malmö 1669 1997 ingår nu i Skåne län
Norrlands län / Hudiksvalls län Hudiksvall 1634 1645 mellan åren 1645-1654 hette länet Hudiksvalls län, efter dess residensstad. Före 1638 omfattade länet hela Norrland. Efter 1654 uppdelat i Gävleborgs län med landskapen Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen samt Härnösands län med landskapen Ångermanland, Medelpad och Jämtland.
Nyköpings län Nyköping slottslän. Nyköpings län användes som namn även på "det nya länet" fram tills 1850-talet.
Närkes och Värmlands län Örebro slott 1625
1654
1639
1779
nu uppdelat i Örebro län och Värmlands län, samt delar av Västra Götalands län (Dalsland).
Överståthållarämbetet i Stockholm vapen.svg Stockholms överståthållarskap 1634 1967 ingår nu i Stockholms län
Västergötland vapen.svg Skaraborgs län Skara (1634-1659) Mariestad (1660-1997) 1634 1998 nu till största delen i Västra Götalands län, men även i Jönköpings län.
Smålands län 1634
1679
1639
1680
delat i Jönköpings län och Kronobergs län (Kalmar län ingick inte)
delat i Kalmar län och Jönköpings och Kronobergs län
Upplands län 1634-
1655-
1640
1713
mellan åren 1641 - 1654 uppdelat mellan Uppsala län och Stockholms län, för att återgå till gemensam län igen. År 1714 delas de båda parterna återigen upp.
Älvsborg vapen.svg Älvsborgs län Vänersborg 1634 1998 ingår nu i Västra Götalands län
Ölands län Borgholm 1819 1826 ingår nu i Kalmar län.
  • I listan ingår endast län som låg inom Sveriges nuvarande gränser. Dessutom har svenska län funnits på andra håll. Se Finlands län om de historiska länen i nuvarande Finland.

Förutom ovanstående län inrättade i enlighet 1634 år länsreform fanns några andra län:

  • Sala län mellan 1641 och 1646 som anges som ett hövdingedöme <[8]
  • Svartsjö län som var en kunglig förläning mellan 1787 och 1809

Danska avskaffade län i nuvarande Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det danska länsväsendet bestod förr av ett antal stora län och en mängd små län och andra administrativa områden. Trondheims län, till vilket Jämtland och Härjedalen tillhörde, bestod till exempel av ca 40 små län. Länen var uppdelade i räkenskapslän, avgiftslän och tjänstelän. I räkenskapslänen fick länsmannen en årlig summa i lön, medan resten gick till kronan. I avgiftslän skulle länsmannen samla ihop en viss summa pengar och ge till Kronan, resten kunde länsmannen behålla. I ett tjänstelän behöll länsmannen allt. Länsgränser och antalet län varierade. Nya tillkom. Tex. avvecklades Åhus län när Kristianstad byggdes, och Lyckå län när Kristianopel byggdes.

Skattehandlingarna från denna tiden finns i det danska riksarkivet i Köpenhamn, utom de rörande Jämtland och Härjedalen som finns i Oslo.

De större danska länen i nuvarande Sverige, dvs de med egen rubrik i danska riksarkivets samlingar, redovisas i tabellen. Det ska tilläggas att många fler län fanns. En del var stora och viktiga, andra pyttesmå. För att ta ett exempel: gårdarna i Brunnby socken lydde under Jonstorps socken samt Brunnby socken och två län, Kullens län och Stubbarps län.

Ett stort undantag finns. Lundagårds län, med Lund som residensstad var tidvis ett relativt självständigt län under 1500-talet, men lydde mellan 1602 och 1658 under Malmöhus län.

Län
Residensstad
Landskap
Gick upp i
Helsingborgs län Helsingborg Skåne År 1669 - Malmöhus län
Landskrona län Landskrona Skåne År 1669 - Malmöhus län
Sölvesborgs län Sölvesborg Skåne och Blekinge
Åhus län Åhus Skåne och Blekinge
Lundagårds län Lund Skåne År 1602 - Malmöhus län
Lyckå län Lyckå Blekinge
Kristianopels län Kristianopel Blekinge
Malmöhus slottslän Malmöhus Skåne År 1669 - Malmöhus län
Trondheims län och Nidaros Län Trondheim Jämtland och Härjedalen
Visborgs län Visby Gotland
Bohus län och Viken Bohus fästning Bohuslän
Gladsax län Gladsaxehus Skåne
Varbergs län Varberg Halland
Halmstads län Halmstad Halland
Laholms län Laholm Halland

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1977937-om-allmanna_sfs-1977-937
  2. ^ ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2016”. SCB. 26 februari 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012/?rxid=cc1da346-333f-42f0-98aa-a7f89793170f. Läst 8 januari 2017. 
  3. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2017”. Statistiska centralbyrån. 8 november 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2017/. Läst 8 november 2017. 
  4. ^ (namnbyte 1997)
  5. ^ Nationalencyklopedin
  6. ^ Nordisk Familjebok
  7. ^ Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)
  8. ^ Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del 2. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 255 

Källor om de danska länen[redigera | redigera wikitext]

  • Henrik Lerdam: Danske len og lensmænd 1370-1443. 1996.
  • Harry Christensen: Len og magt i Danmark 1439-1481. 1983.
  • S. Nygaard: Len og stamhuse i Jylland (Jyske Samlinger, bind 4)
  • Louis Bobé, Gustav Graae og Fritz Jürgensen West: Danske Len. 1916.
  • Gustav Bang: Danske Len og Stamhuse. 1906.
  • Kristian Sofus August Erslev: Danmark-Norges len og lensmænd 1596-1660. 1885.
  • Kristian Sofus August Erslev: Danmarks len og lensmænd i det sextende aarhundrede (1513-1596). 1879.
  • http://www.daisy.sa.dk - Daisy - Statens Arkivers arkivalieinformationssystem

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]