Topikal steroid: Skillnad mellan sidversioner
Manvswow (Diskussion | Bidrag) En form av kortikosteroider |
(Ingen skillnad)
|
Versionen från 20 april 2022 kl. 18.36
Topikala steroider är en topikal form av kortikosteroider. Topikala steroider är det vanligaste föreskrivna receptbelagda läkemedlen för behandling av hudutslag, eksem och dermatit. Aktuella steroider har antiinflammatoriska egenskaper och klassificeras baserat på deras hud-vasokonstriktions förmåga.[1] Det finns många olika topikala steroidläkemedel. Alla preparat i varje klass har samma antiinflammatoriska egenskaper, men skiljer sig i bas och pris.
Biverkningar kan uppstå från långvarig kortisonavvänjning.[2]
Medicinsk användning
Svagare topikala steroider används för tunnhyade och känsligare områden, särskild områden under ocklusion som armhåla och ljumske. Svagare steroider används i ansiktet och ögonlocken. Måttligt starka steroider används för atopiskt eksem, nummulärt eksem, xerotiskt exsem, lichen sclerosus av vulvan, skabb och svår dermatit. Starka steroider används för psoriasis, lichen planus, discoid lupus, spruckna fötter, neurodermatit, allvarlig exponering för giftmurgröna, alopecia areata, nummulärt eksem och svår atopisk dermatit hos vuxna.[1]
För att förhindra takyfylaxi ordineras ofta en topikal steroid för att användas varannan vecka. Vissa läkare kan rekommendera att använda den i tre dagar i följd och sedan fyra dagars paus.[3] Långvarig användning av topikala steroider kan leda till sekundär infektion med svamp eller bakterier (se ringorm), hudatrofi, telangiektasi, blåmärken och skör hud.[1]
Biverkningar
- Dämpning av stressaxeln[4]
- Cushings syndrom
- Diabetes
- Benskörhet
- Topical steroid withdrawal
- Allergiskt kontakteksem
- Dermatit
- Takyfylaxi
- Andra lokala biverkningar.
Säkerhet under graviditet
En metaanalys från 2015 av observationsstudier av graviditeter fann inget samband mellan mödrars användning av topikala steroider och förlossning, fosterskador eller prematuritet.[5]
Historia
Kortikosteroider gjordes först tillgängliga för allmänt bruk omkring 1950.[6]
Se även
- ^ [a b c] Habif, Thomas (1990). Clinical Dermatology. sid. 27
- ^ Coondoo, Arijit; Phiske, Meghana; Verma, Shyam; Lahiri, Koushik (2014). ”Side-effects of topical steroids: A long overdue revisit”. Indian Dermatology Online Journal 5 (4): sid. 416–425. doi:. ISSN 2229-5178. PMID 25396122. PMC: 4228634. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4228634/. Läst 20 april 2022.
- ^ ”Dermatitis. Corticosteroids | DermNet NZ”. dermnetnz.org. https://dermnetnz.org/cme/dermatitis/corticosteroids. Läst 20 april 2022.
- ^ Fisher, D A (1995-02). ”Adverse effects of topical corticosteroid use.”. Western Journal of Medicine 162 (2): sid. 123–126. ISSN 0093-0415. PMID 7794369. PMC: 1022645. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1022645/. Läst 20 april 2022.
- ^ ”Safety of topical steroids in pregnancy” (på engelska). www.cochrane.org. https://www.cochrane.org/CD007346/SKIN_safety-topical-steroids-pregnancy. Läst 20 april 2022.
- ^ Rattner, Herbert (1955-11). ”THE STATUS OF CORTICOSTEROID THERAPY IN DERMATOLOGY”. California Medicine 83 (5): sid. 331–335. ISSN 0008-1264. PMID 13260925. PMC: 1532588. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1532588/. Läst 20 april 2022.