Skabb

För det svenska punkbandet, se Skabb (band).

Skabb
Klassifikation och externa resurser
Kvalsterdjuret Sarcoptes scabiei som orsakar skabb hos människan.
ICD-10	B86
ICD-9	133.0
DiseasesDB	11841
MedlinePlus	000830
eMedicine	derm/382  emerg/517
MeSH	engelsk

Skabb är en smittsam hudsjukdom som orsakas av ett ectoparasitiskt kvalster (Sarcoptes scabiei för människor).

Ordet skabb kommer från scabies som är latin för klåda.

Epidemiologi

Oftast förknippar man skabb med djur, men skabb förekommer även bland människor. Den skabb som djur får är av en annan sort och kan inte få fäste och föröka sig på en människa men man kan få tillfälliga besvär med utslag som kliar. Skabbet försvinner inte av sig själv utan måste behandlas. Skabb sprider sig fort och bör behandlas utan dröjsmål. Klådan är mycket besvärlig på nattetid. Behandling av skabb hos djur kan ske med Permethrin 5% kräm. Mediciner såsom DerBac M Malathion emulsion har i praktiken visat sig ytterst ineffektivt, men lämpar sig dock för hårlöss. Har man husdjur med skabb bör man åtgärda det för att, åtminstone, undvika kontinuerlig smitta till människor. Human skabb smittar genom nära kontakt, vanligen från en person man delar säng med. Skabb kan sprida sig i till exempel vårdinrättningar.

Symptom

Hos människor är typiska symptom svår klåda på hela kroppen, centimeterlånga tunnelliknande strukturer framför allt på fingrar, händer och fötter, samt rödaktiga inflammationsaktiga bölder på huden över hela kroppen. Skabbdjuret gräver in sig in under huden över hela kroppen. Skabbdjuret gömmer sig oftast under dagtid under huden, äggen läggs under huden då människan är i viloläge, oftast på natten. Detta skapar mycket distinkt punktartade eksem och klåda. Det är vanligt att skabbsjuka river upp bölderna med naglarna så att blödningar uppstår pga klådan. Detta bör dock undvikas, eftersom skrapandet sprider äggen och resulterat i att det infekterade hudområdet växer fort.

Diagnos

Diagnos ställs genom att identifiera skabbdjur och verifiera detta i mikroskop. Man finner skabbgångar på framför allt handryggar och kan sprätta upp dessa försiktigt med en nål för att få fram parasiten. Om en familjemedlem har säkerställd skabb ska resten av familjen också behandlas. Vid tveksamhet kring diagnosen bör hudläkare konsulteras.

Behandling

Behandling sker med benzylbensoat (Tenutex) som smörjes in på hela kroppen nedom huvudet under 24 timmar. Klådan kan kvarstå under flera veckor efter behandling. Har klådan ej försvunnit efter ca 3 veckor bör vårdcentralen kontaktas. Upprepade behandlingar krävs sällan och skall ej utföras utan läkares inrådan då Tenutex kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner i huden vid upprepad behandling. Som tillägg till specifik skabbdödande behandling kan kortisonkrämer användas, och antihistamintabletter för lindring av klådan. Män kan ibland få så kallade skabbgranulom på pungen, starkt kliande knölar. Vid samlag ökar inte risken för smitta och är inte skadligt om båda parter har skabb.

Komplikationer

Norsk skabb hos AIDS-sjuk och hemlös patient

En ännu mer smittsam variant på skabb är så kallad norsk skabb ("crusted scabies"), då det föreligger miljontals skabbdjur över hela kroppen. Detta drabbar ofta personer med sänkt immunförsvar.

Bildgalleri

• 

  Skabb hos människa. Gropen i bildens centrum är orsakad av att man kliat. Kvalstret har grävt sig uppåt till höger i bild och kan ses där gången slutar.

• 

  Fingerskabb

• 

  Sarcoptes scabiei i 100x förstoring.

• 

  Hundskabb: hudirritation och tappad päls.

Se även

• Skabbkur

Externa länkar

• Smittskyddsinstitutet - Skabb
• VLT 20061006: Skabbutbrott på Centrallasarettet
• Öronskabb hos katt. (producerad av Pet Vet Kamu).