Psoriasis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Psoriasis
Klassifikation och externa resurser
En person med guttat psoriasis på rygg och armar.
ICD-10 L40
ICD-9 696
OMIM 177900
DiseasesDB 10895
MedlinePlus 000434
eMedicine emerg/489  Dermatology:derm/365

 plaque
derm/361

guttate
derm/363 nails
derm/366 pustular
Arthritis derm/918


Radiology radio/578


Physical Medicine pmr/120
MeSH engelsk
Lokaliserad plackpsoriasis
Utbredd plackpsoriasis

Psoriasis är en systemisk sjukdom med en inflammatorisk sjukdomsprocess, som framför allt orsakar utslag och fjällande hud, men som också kan påverka leder, hjärt- och kärlsystemet med mera.[1] Sjukdomen smittar inte, men är kronisk; dock kan patienter leva symptomfria.

2–3 procent av den svenska befolkningen lider av psoriasis.[2]

Etiologi[redigera | redigera wikitext]

Psoriasis smittar inte. Orsaken till psoriasis är inte helt fastställd. Det står klart att den är ärftlig, men exakt hur herediteten ser ut eller påverkar insjuknande är oklart.[3] Det är också vedertaget att psoriasis beror på en dysfunktonell immunreaktion som har flera komponenter. En teori är att det är en autoimmun sjukdom. Belägg för den teorin utgörs bland annat av upptäckter av autoantikroppar mot keratin i blodet hos psoriasispatienter.[4] Andra har framhållit komplexiteten för patologin: både det ospecifika och det adaptiva immunförsvaret verkar vara involverat,[5] varför det kan verka otillfredsställande att beteckna det som en autoimmun sjukdom. Liksom i fallet med flera autoimmuna sjukdomar, hör psoriasis och dess svårighetsgrad samman med förhöjda prolaktinnivåer. Detta i motsats till atopiskt eksem, som psoriasis lätt kan förväxlas med.[6]

Psoriasis är kronisk vilket betyder att en psoriatiker kommer att få leva med den hela livet, dock är det möjligt att patienter med hjälp av exempelvis stresshantering och medicinering lever symptomfria. Den bryter oftast ut i 15–30-årsåldern, men det finns undantag. Den inflammatoriska reaktionen kan till exempel utlösas av en livskris och stress, en infektion av streptokocker och symtomen förvärras av hudskador (Köbnerfenomenet) då psoriasis trivs och frodas i sår och på slitytor (armbågar, knäveck, händer, ovansidan av fötter).

Symptom och varianter av psoriasis[redigera | redigera wikitext]

Symptomen på psoriasis är flera eftersom den kan uppträda på olika sätt. De flesta formerna brukar inte ge klåda. Den "typiska" psoriasisen, plackpsoriasis eller psoriasis vulgaris, yttrar sig i fläckformade plack var som helst på huden, men vanligen där huden nöts, till exempel på armbågar, knän och korsryggen. Placken är fjällande, rodnande och skarpt avgränsade från omgivande frisk hud. Böjveckspsoriasis saknar som regel plack utan kännetecknas av rodnande hud, till exempel under brösten eller mellan skinkorna, och brukar förekomma vid övervikt. Vid psoriasis erytrodermi, den allvarligaste formen, är stora delar av huden rodnad och svår klåda kan förekomma. Nagelpsoriasis yttrar sig i små gropar i naglarna, att nagelbädden längst ut på fingret blir kortare och nagelfästet vid fingertoppen blir ojämn. Hårbottenpsoriasis kan variera i intensitet från mjällartade symptom till stora tjocka kakor av plack.

I stället för plack förekommer varianter av psoriasis med blåsdermatoser. Dessa tillstånd är ovanliga. Pustulös psoriasis yttrar sig i små, variga blåsor över hela kroppen med omgivande rodnad. Guttat psoriasis kan uppträda vid psoriasis som utlösts av streptokocker och visar sig som droppformade hudutslag. Det är oklart om palmoplantar pustulos ska betecknas som en form av psoriasis. Det är en vanligare åkomma som består i blåsor i handflator och fotsulor.

En form av psoriasis, psoriasisartrit, påminner om reumatiska besvär, och yttrar sig i ledgångsbesvär och inflammation i muskelfästen, särskilt yttre interfalangeallederna.[7]

Varianterna av psoriasis uppträder ofta tillsammans.

Förlopp och komplikationer[redigera | redigera wikitext]

De drabbade löper stor risk att drabbas av klinisk depression på grund av tillståndet – särskilt yngre individer.[källa behövs]

Sjukdomen läker sällan spontant, det vill säga av sig själv. Psoriasis kan variera starkt i intensitet och utbredning mellan individer men förblir ofta konstant hos en och samma individ.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

  • UV-ljusbehandling i ljusboxar på sjukhus. UVB är en kortare våglängd än i de solarier som finns på simhallar, gym etc (våglängden på dem är UVA).
  • PUVA-behandling vilken är att man badar i en lösning eller tar en tablett som gör huden mycket ljuskänslig och därefter behandlas man med vanligt solarie-ljus: UVA.
  • Salta bad och solning har gynnsam effekt på sjukdomen och kan vid tillräckligt lång vistelse läka utslagen. Dock är cirka 5 % av patienterna ljuskänsliga och bör inte vistas i solljus.
  • Krämer med kortison och D-vitamin som man smörjer in sig regelbundet med.
  • Tabletter, men dessa ges oftast inte ut till yngre patienter eftersom de ofta har stora bieffekter såsom försämrad leverfunktion
  • Bucky-röntgen, angripna områden behandlas med kortvågiga röntgenstrålar.
  • Injicering med kortison – gäller invers psoriasis och artrit.
  • Garra rufa (Heckel, 1843) är en fiskart som förekommer från Turkiet i väst till Afghanistan i öst.[8] Fiskarna kan lindra eller bota psoriasis genom att de suger bort hudflagor, samtidigt som de injicerar ett ämne i huden de bär med sig i munnen. Ämnet heter ditranol, och finns också i salvor och krämer mot psoriasis.
  • Tjära i beredningar (bland annat för tillsättning i bad) på recept från hudläkare.
  • Hämning av cellnybildningen med hjälp av hudkrämen Micanol, där det aktiva ämnet är ditranol.[9]
  • Det finns ett amerikanskt patent på behandling av psoriasis, där ett par av de aktiva ingredienserna är olja från svartkummin (Nigella sativa) och linolja.[10]
  • Duschmunstycken som innehåller turmalin och germanium kan hjälpa en del. Metoden är godkänd av amerikanska FDA, som är USA:s motsvarighet till Läkemedelsverket.[11]

Vanlig behandlingstid är 6–8 veckor, men varierar från person till person.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://psoriasis.se/vad-ar-psoriasis/
  2. ^ http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Sjukdomar-tillstand--besvar/Hud-/Psoriasis/
  3. ^ http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Sjukdomar-tillstand--besvar/Hud-/Psoriasis/Varfor-far-man-psoriasis/
  4. ^ Shigenobu Aoki et al, An Elevated Level of Autoantibodies Against 48- to 50-kd Keratins in the Serum of Patients with Psoriasis, Journal of Investigative Dermatology (1989) 92, 179–183
  5. ^ Gaspari AA, Innate and adaptive immunity and the pathophysiology of psoriasis, J Am Acad Dermatol. 2006 Mar;54
  6. ^ Ellie Chuang et al, Prolactin and autoimmune diseases in humans, ACTA BIOMED 2007; 78; Suppl 1: 255–261
  7. ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=C17.800.859.675.175&tool=karolinska
  8. ^ Elloran, Christian (20 april 2010). ”Countries where Garra rufa is found” (på engelska). FishBase. http://fishbase.se/Country/CountryList.php?ID=26483&GenusName=Garra&SpeciesName=rufa. Läst 8 mars 2012. 
  9. ^ http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/sok/ditranol?type=NE
  10. ^ ”Enteral pharmaceutical preparation - US Patent 6531164” (på engelska). PatentStorm. 11 mars 2003. http://www.patentstorm.us/patents/6531164/fulltext.html. Läst 19 mars 2012. ”An enteral pharmaceutical preparation for the treatment of psoriasis in affected persons includes black cumin oil (Nigella saliva). The preparation may further include dietary polyunsaturated fatty acids, such as flax oil (oleum lini).” 
  11. ^ http://www.aftonbladet.se/halsa/hud/article14881149.ab

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]