Åkers kyrka, Södermanland
| Åkers kyrka | |
| Kyrka | |
 Åkers kyrka
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Södermanlands län |
| Ort | Åkers styckebruk |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Strängnäs stift |
| Församling | Åker-Länna församling |
| Koordinater | 59°16′38.14″N 17°6′10.06″Ö / 59.2772611°N 17.1027944°Ö |
| Invigd | 1100-talet |
Åkers kyrka är en kyrkobyggnad från 1100-talet, som är belägen strax norr om tätorten Åkers styckebruk, strax intill Europaväg 20 (E20). Den har alltsedan medeltiden varit sockenkyrka i Åkers socken i Södermanland. Kyrkan tillhör Åker-Länna församling i Strängnäs stift och är belägen i kyrkbyn Tuna.
Byggnaden
Kyrkan, som bevarat sin medeltida karaktär, uppfördes 1100 men har sedan byggts ut ett flertal gånger. Kyrkan har ett rektangulärt, tvåskeppigt kyrkorum. I öster ligger korpartiet, sakristian i norr och vapenhuset i söder. Tornet som även tillkom under kyrkans äldsta byggnadsperiod[1] är placerat vid västgavelns norra halva.
Stenkyrkan uppfördes med ett smalare kor under andra hälften av 1100-talet. Under 1300-talet omvandlades den sannolikt till en salkyrka genom en förlängning av långhuset i öster. Det nuvarande nästan kvadratiska långhuset tillkom cirka 1500.[1] Sakristian byggdes förmodligen på 1400-talet samtidigt som ett vapenhus tillkom i söder.
I början av 1500-talet utvidgades långhuset mot söder till sin dubbla bredd[2] och valven från 1400-talet ersattes nu med sex nya i två skepp. Bakgrunden till den stora utbyggnaden kan ha varit att bereda plats för arbetare vid Åkers styckebruk.[2] Ytterligare en orsak var att Ärja kyrka i grannsocknen övergavs i detta skede, varmed ärjaborna fick söka sig till Åkers kyrka och socken.
Långhuset är något smalare i sydväst, troligen för att man vid utvidgningen utnyttjat delar av det gamla vapenhusets murar. Ett nytt vapenhus uppfördes framför det föregående. Långhuset täcks av ett högrest sadeltak. Taken och kyrkspiran från 1918 är spånklädda och tjärade. Kyrkorummet nås genom vapenhuset och ingången i tornets västra yttervägg.
Interiör
Det breda långhuset upplyses av dagsljuset genom rundbågiga fönster. I öster flankeras altaret av två fönster. De flesta av valvets och väggarnas målningar är överkalkade.
Altarskåpet från 1474 försågs 1957 med ett nytt mittparti med bland annat en Petrusfigur av Erik Sand.
Dopfunten från 1150 är enligt en källa kyrkans äldsta föremål och av formen att döma från 1200-talets mitt.[1]
Predikstolen skänktes till Åkers kyrka av Gustav II Adolf 1629.[1]
År 1953 fick kyrkan sin nuvarande bänkinredning och 1990 tillkom två mindre läktarunderbyggnader.
Övriga byggnader
- Benkammare
- Gravkapell (1928)
- Klocktorn (1689)
- Stiglucka
- Kyrkogården som är inhägnad av en häck och en kallmur.
Referenser
Noter
Källor
- Uppgifter per 2000-08-09. Kyrkobeskrivning av S Michélsen, 1995-09-22, RAÄ
- Bonnier, Ann Catherine; Hägg Göran, Sjöström Ingrid, Gezelius Malin (2008). Svenska kyrkor: en historisk reseguide. Stockholm: Medström. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9 (inb.)
Vidare läsning
- Bergman, Mats (1991). Åkers kyrkor. Sörmländska kyrkor, 99-0139017-6 ; 66. Nyköping: Södermanlands museum. Libris 7766860. ISBN 91-87794-07-1
Externa länkar
| |||||