Åklagarmyndigheten

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om den svenska myndigheten med detta namn. För det generella begreppet, se Åklagarväsendet.
Åklagarmyndigheten
DepartementJustitiedepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
LedningEnrådighetsmyndighet
SäteGeneralitetshuset
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-0084
FöregångareÅklagarmyndighet
Inrättad2005
Chef/RiksåklagarePetra Lundh
InstruktionSFS 2015:743
Webbplatswww.aklagare.se

Åklagarmyndigheten är svensk statlig förvaltningsmyndighet med uppgift att bidra till att personer som begår brott ställs till ansvar för handlingarna och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt. Åklagarmyndigheten ansvarar för åklagarverksamheten i Sverige med undantag för åklagarverksamheten vid Ekobrottsmyndigheten.[1] Myndigheten leds av riksåklagaren och har cirka 1 400 anställda varav omkring 950 är åklagare. [2]

Förutom Åklagarmyndigheten finns alltjämt särskilda åklagare som justitiekanslern och justitieombudsmannen. Detta innebär exempelvis att Åklagarmyndigheten inte rätt att väcka åtal om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.[3]

Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och ingår i beredskapssektorn ordning och säkerhet.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Åklagarmyndigheten inrättades den 1 januari 2005 och omfattar alla tidigare lokala och regionala åklagarmyndigheter inom vilka de allmänna åklagarna var anställda.

Det fanns 1996–2005 sex åklagarmyndigheter i riket, en i varje åklagarregion. Inom varje åklagarmyndighet fanns ett antal åklagarkammare. Chef för en åklagarmyndighet var en överåklagare. Myndighetschefens ställföreträdare var en vice överåklagare.

Sedan 2005 har de regionala åklagarmyndigheterna upphört och ersatts av en enda central förvaltningsmyndighet, Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten är Sveriges andra åklagarmyndighet med samordnande ansvar för bekämpningen av ekonomisk brottslighet.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Den operativa åklagarverksamheten utövas i Nationella åklagaravdelningen, Särskilda åklagarkammaren och i sju geografiska åklagarområden, vilka tillsammans omfattar 40 åklagarkammare. De geografiska åklagarområden överensstämmer med polisregionerna inom den nya Polismyndigheten. Åklagarområdena består av 32 åklagarkammare, som har ett geografiskt arbetsfält ungefär motsvarande ett län.

Nationella åklagaravdelningen består av de riksenheter som har ett nationellt ansvar, en för bekämpning av korruption, en som handlägger miljö- och arbetsmiljömål och en för säkerhets- och terroristmål. Dessutom ingår Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, en ny enhet sedan 2018, som bildades ur de tre tidigare internationella åklagarkamrarna som fanns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet har fortfarande arbetsställen på dessa orter och har specialistkompetens för att bland annat bekämpa den organiserade, gränsöverskridande brottsligheten. Särskilda åklagarkammaren benämndes tidigare Riksenheten för polismål och är nu direkt underställd riksåklagaren och handlägger misstankar om brott av bland annat poliser, åklagare och domare. De sju åklagarområdena och nationella åklagaravdelningen leds av en områdeschef respektive en avdelningschef som är lägst chefsåklagare. Det finns också ett utvecklingscentrum med arbetsställen i Stockholm, Göteborg och Malmö.[5]

Organisationsstruktur[redigera | redigera wikitext]

  • Åklagarområden
    • Nord (Umeå): Åklagarkammaren i Luleå, Åklagarkammaren i Sundsvall, Åklagarkammaren i Umeå och Åklagarkammaren i Östersund.
    • Bergslagen (Örebro): Åklagarkammaren i Falun, Åklagarkammaren i Karlstad och Åklagarkammaren i Örebro.
    • Mitt (Uppsala): Åklagarkammaren i Gävle, Åklagarkammaren i Västerås och Åklagarkammaren i Uppsala.
    • Stockholm (Stockholm): City åklagarkammare i Stockholm, Norrorts åklagarkammare i Stockholm, Söderorts åklagarkammare i Stockholm, Södertörns åklagarkammare i Stockholm och Västerorts åklagarkammare i Stockholm.
    • Öst (Linköping): Åklagarkammaren i Eskilstuna, Åklagarkammaren i Jönköping, Åklagarkammaren i Linköping, Åklagarkammaren i Norrköping och Åklagarkammaren i Nyköping.
    • Väst (Göteborg): Åklagarkammaren i Borås, Göteborgs åklagarkammare, Åklagarkammaren i Halmstad, Åklagarkammaren i Skövde samt Åklagarkammaren i Uddevalla,
    • Syd (Malmö): Södra Skånes Åklagarkammare, Åklagarkammaren i Helsingborg, Åklagarkammaren i Kalmar, Åklagarkammaren i Karlskrona, Åklagarkammaren i Kristianstad, Malmö åklagarkammare samt Åklagarkammaren i Växjö.
  • Nationella åklagaravdelningen
  • Särskilda åklagarkammaren
  • Huvudkontoret
    • Rättsavdelningen
    • Tillsynsavdelningen
    • Överåklagare för samordning och analys
    • Ekonomiavdelningen
    • Personalavdelningen
    • Kommunikationsavdelningen
    • Internrevisionen
    • It-avdelningen

Personal[redigera | redigera wikitext]

Åklagarmyndighetens författningssamling[redigera | redigera wikitext]

Åklagarmyndighetens författningssamling består av föreskrifter och allmänna riktlinjer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1 § förordningen (2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten.
  2. ^ ”Antalet resurskrävande brott förväntas öka enligt rättsväsendet. TT, läst 1 mars 2023.”. https://via.tt.se/pressmeddelande/antalet-resurskravande-brott-forvantas-oka-enligt-rattsvasendet?publisherId=3235540&releaseId=3341463. 
  3. ^ ”Särskild åklagare”. Åklagarmyndigheten. https://www.aklagare.se/ordlista/s/sarskild-aklagare/. Läst 27 juli 2022. 
  4. ^ 5a § förordningen (2015:743) med instruktion för Åklagarmyndigheten och 18, 23 §§ bilaga 1-2 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
  5. ^ Utvecklingscentrum Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.Åklagarmyndighetens webbplats