Svenska polisen

Polisens heraldiska vapen; det lilla riksvapnet framför eklöv och två spöknippen.

Den svenska polisen är uppdelad på 21 regionala polismyndigheter (en för varje län) med Rikspolisstyrelsen som central förvaltningsmyndighet. Till detta kommer även Säkerhetspolisen.

Svenska polisens historik

Ridande polispatrull tillsammans med kavalleri 1931

Plymouth Valiant polisbil från 1974

• 1776 - Kungliga Poliskammaren inrättas i Stockholm under Överståthållarämbetet.

Grunden för den polisverksamhet vi har idag kan spåras till 1850 års polisreform som antogs i Stockholm. Under senare delen av 1800-talet antogs liknande reformer även i övriga Sverige. För perioden före 1850, se Stadsvakten i Stockholm.

• Mellan 1840 och 1964 bär svensk polis sabel. Detta upphör då polisen förstatligas 1965.
• 1887 - Den första piketstyrkan inrättas.
• 1903 - Poliser organiserar sig fackligt genom att bilda Svenska Polisförbundet.
• 1908 - Agda Halldin och Erika Ström anställs som de första polissystrarna i Stockholm. Dessa har sjukvårdsutbildning och är de första kvinnliga polisbiträdena i landet. Deras uppgift är primärt att ta hand om kvinnor och barn som tagits in på polisstationen. Stadsfullmäktige beviljar 5 100 kronor i bidrag.
• 1910 - Sverige får sin första polishund och samma år inrättades den första egentliga polisutbildningen. Tidigare hade äldre poliser fått lära upp nyanställda.
• 1914 - Säkerhetspolisen bildas.
• 1921 - Hamnpolisen bildas, föregångare till Sjöpolisen.
• 1926 - Alla uniformerade poliser i landet får enhetlig uniform.
• 1933 - De första radiobilarna införs på prov i Göteborg och samma år bildas den så kallade Statspolisen, som inrättats för att undvika liknande händelser som den i Ådalen 1931 (se Ådalshändelserna). Denna avdelning upphörde vid förstatligandet 1965.
• 1939 - Stockholm får sina första radiobilar.
• 1948 - 1 juli blir det tillåtet för en polis att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal.^{[källa behövs]}
• Årsskiftet 1957/58 kom de första kvinnliga poliserna i ordningstjänst.
• 1964 - Den första helikoptern köps in i samband med att den sovjetiske politikern Nikita Chrusjtjov ska besöka Sverige. Tidigare hade man hyrt flygplan för sådana ärenden.
• 1965 - Sjöpolisen bildas och alla polisbilar målas svart-vita, med undantag för civilbilar. Detta år sker även förstatligandet av polisväsendet den 1 januari. Samtidigt fick Sverige 119 polisdistrikt istället för 554. Idag finns endast 21 stycken kvar.
• 1979 - Delvis till följd av Norrmalmstorgsdramat och ambassadockupationen i Stockholm 1975 grundas Piketen, en ständig piketstyrka.
• 1981 - Sverige får sin första kvinnliga polismästare, det var Karin Värmefjord som utnämndes till polismästare i Ludvika.
• 1994 - Ann Charlotte Norrås blir den första kvinnliga länspolismästaren, vid polismyndigheten i Göteborg.
• 2010 - 20 000 poliser ska tjänstgöra i Sverige, utökat från det tidigare ca. 17 000.

Polisens organisation

Den svenska polisen lyder under regeringen och sorterar under Justitiedepartementet. Den består av:

• Rikspolisstyrelsen, som är central förvaltnings- och tillsynsmyndighet
• Statens kriminaltekniska laboratorium
• 21 polismyndigheter, som ansvarar för polisverksamheten i respektive län, bland annat
  • Polismyndigheten i Stockholms län
  • Polismyndigheten Västra Götaland

Det finns cirka 20 000 poliser i Sverige. Totalt har polismyndigheterna cirka 28 000 anställda.

Polisdistrikt

I Sverige finns 21 polisdistrikt, motsvarande de 21 länen, i varje polisdistrikt finns en Polismyndighet som leds av en länspolismästare.

Den 1 juni 1998 inrättades de nuvarande 21 polisdistrikten som följde länsgränserna, som en del av ett pågående rationaliseringsarbete.

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsens huvuduppgift är att samordna och rationalisera polisen. De kan också på uppdrag av regeringen leda polisen verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolisstyrelsen fördelar också de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna. Rikspolisstyrelsen leds av en rikspolischef som utses av regeringen.

Statens kriminaltekniska laboratorium

Statens kriminaltekniska laboratorium är Sveriges kriminaltekniska centrum med experter på diverse vetenskapliga områden. Det ligger i Linköping.

Polismyndighet

Polismyndigheten i ett län utgör enligt polislagen ett polisdistrikt. Myndigheten ansvarar för polisverksamheten i sitt distrikt. Chef för en polismyndighet är en länspolismästare. Den ställföreträdande polischefen ska vara en biträdande länspolismästare eller, om det inte finns en sådan vid polismyndigheten, den befattningshavare som anges i myndighetens arbetsordning.

För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Styrelsen ska bestå av länspolismästaren och högst tretton andra ledamöter, som utses av regeringen för en bestämd tid. För dessa ledamöter ska lika många suppleanter utses. De ledamöter och suppleanter som utses ska vara svenska medborgare, vara bosatta inom distriktet och ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. De bör utses så att erfarenhet av kommunal verksamhet blir företrädd bland dem. Vidare bör beaktas att de olika delarna av polisdistriktet blir representerade. Genom justitieombudsmannen och riksrevisionen, som båda lyder under riksdagen (inte under regeringen), så finns det även en viss direkt parlamentarisk kontroll av polismyndigheterna.

Svenska polisens arbetsuppgifter

Förutom ren brottsbekämpning handhar polisen även utfärdande av pass, trafikfrågor, tillståndsgivning, vapenärenden, hittegods och narkotikafrågor. Man jobbar också med anmälningar vid brottsmisstanke och förebyggande av brott. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av poliser utförs numera allt oftare av väktare. Orsaken till detta brukar ofta motiveras med resursbrist hos polisen. Eftersök av försvunna personer är också det ett polisiärt ansvarsområde samt räddningsaktioner i fjällvärlden där man samarbetar med fjällräddningen.

Det brottsförebyggande arbetet underlättas bland annat genom en polisorganisation där närpoliser har ansvaret för en stor del av det dagliga arbetet. En närpolis ska kunna arbeta inom flera områden, till exempel trafik och övervakning, men också med vissa av de brottsutredningar som tidigare gjorts vid kriminalavdelningarna.

Ridande polis

Polisens arbetsuppgift kan vara att patrullera vissa geografiska områden i bil, på cykel, till häst eller till fots och ingripa när någon behöver hjälp eller om de ser något misstänkt. Polisen får akuta utryckningsuppdrag, till exempel om en butik blivit rånad eller om det har hänt en trafikolycka. Övervakning av idrottsevenemang, konserter eller demonstrationer är andra uppdrag. Vid trafikövervakning kontrolleras hastighet, nykterhet, behörighet, bilbälte samt fordonets utrustning och eventuella last.

Polisen informerar olika grupper i samhället om hur man förebygger brott. Man är till exempel ofta med i trafikundervisningen samt lag- och rättsundervisningen i grundskolan. Polisen bedriver även i vissa fall opinionsbildning för rådande lagar. Detta främst genom att polisen deltar i antinarkotikakampanjer tillsammans med exempelvis skola, socialtjänst, kriminalvård och tull.

Att spana efter misstänkta personer och försvunna föremål är andra exempel på polisuppgifter. Polisen skriver också rapporter och protokoll efter olika ingripanden och händelser.

Befogenheter

En statlig utredning, SOU 2010:103, fick i uppdrag att närmare överväga särskilda spaningsmetoder som infiltration, provokativa åtgärder samt användning av tekniska spaningshjälpmedel som för närvarande sker med stöd av de allmänna befogenheterna i bland annat polislagen (1984:387).

Polisen får fortsätta en biljakt efter en misstänkt person, även över landgränsen vid till exempel Öresundsbron, dock som längst fem kilometer.^{[källa behövs]}

Vid brott

När brott har begåtts så tar polisen emot brottsanmälningar från allmänheten. Polisens nödtelefonnummer (SOS Alarm) är 112. Numera kan man även ringa till 114 14 för mindre akuta fall. Nödsamtal ska alltid ringas in till 112. Det är ännu så länge inte möjligt att skicka ett fotografi bildbevis/signalement från en mobiltelefon med kamera, eftersom polisen ännu inte har utrustning för att mottaga sådant.

I samband med ett ingripande, där det finns misstanke om brott, gör polisen en utredning. De kan då titta på eventuella bildbevis/signalement i till exempel mobilkamera. Om det gäller enklare ärenden utreder närpoliserna omständigheterna kring brottet. Det kan till exempel gälla att förhöra vittnen och misstänkta samt de människor som anser att de blivit utsatta för brott. Andra arbetsuppgifter är att göra tekniska undersökningar som att säkra fingeravtryck eller samla in viktiga föremål vid brottsplatsen. I utredningen kan också ingå att fotografera och göra skisser.

Pass

Det är hos polisen man ansöker om pass.

Svensk polisbåt.

Tillstånd

För vissa aktiviteter krävs tillstånd från polisen, tex

• större sammankomster,
• konserter,
• tävling eller uppvisning i sport eller idrott,
• tivoli,
• karnevalståg,
• marknad eller mässa,
• sprängning,
• försäljning av fyrverkerier,
• uppskjutande av raketer,
• handel och förvaring av explosiva varor,
• störande buller,
• penninginsamling,
• lotterier,
• att vara ordningsvakt,
• eldningstillstånd,
• demonstration på offentlig plats,
• danstillstånd

Svenska polisens hierarki

Polishelikopter av typen Eurocopter EC135 P2.

Efter avslutad polisutbildning blir man provanställd som polisaspirant, provanställningen löper över 6 månader och om man anses vara godkänd efter denna tid så anställs man som polisassistent och kan senare söka anställning som inspektör, efter 8,5 år räknat med polishögskolan så blir man automatiskt erbjuden inspektörstjänst. Därefter kan det bli aktuellt att söka tjänst som kommissarie.

När ett brott är begånget, som lyder under allmänt åtal, inleds en så kallad förundersökning. Syftet med förundersökningen är att utreda vilket brott som är begånget, vem som är skäligen misstänkt för brottet och därefter sammanställa detta.

Den som leder förundersökningen heter förundersökningsledare. På spaningsstadiet, det vill säga då ingen skäligen misstänkt finns för brottet, är polismyndigheten förundersökningsledare. När en skäligen misstänkt person finns för brottet blir åklagaren förundersökningsledaren, om brottet inte är av enkel juridisk beskaffenhet, såsom vissa trafikbrott, snatteri, bedrägligt beteende, ringa narkotikabrott med mera.

Vem som inom polismyndigheten är förundersökningsledare, finns i den så kallade delegationsförordningen hos polismyndigheten.

Det är förundersökningsledaren som beslutar om att hämta till förhör eller släppa misstänkta fria, ett gripande ute på "fältet" kan dock inte beslutas av ett inre befäl - dessa beslut tas alltid av polismannen som står inför själva gripandet. Däremot så kan en person anhållas i sin frånvaro och då "verkställs" anhållningen av den polisman som griper vederbörande. Vidare utreder de brott, exempelvis stölder, trafik-, vålds-, narkotika- och skattebrott. Ibland är kommissarien förundersökningsledare, vilket bland annat innebär att denne beslutar vad som ska göras i brottsutredningar, till exempel förhör av misstänkta, brottsoffer och vittnen.

En del poliser har speciella uppgifter som hundförare, ridande polis eller sjöpolis. De kan också arbeta inom Fjällräddningstjänsten eller inom Svenska Polisflyget. Polisen deltar även i internationellt polissamarbete.

Vid sidan av den ordinarie polisen finns det grupper som under vissa förutsättningar har polismans befogenheter, till exempel Beredskapspolisen, Militärpolisen och Kustbevakningen.

Polischefstjänsterna utgör en egen - överordnad - hierarki som normalt tidigare endast var öppen för den som avlagt juristexamen. Till polischefstjänster räknas polissekreterare, polisintendent, polisöverintendent, polismästare, biträdande länspolismästare och länspolismästare.

Tillsättningen av de allra högsta tjänsterna, som rikspolischef, har sedan polisens förstatligande skett med personer utan polisutbildning, men med stark förankring i den politiska makteliten.

Se även: Polisens grader i Sverige

Polisfordon

Svensk polisbil av typen Volvo V70.

Stockholmspiketens utryckningsfordon utrustad med stege på taket.

Svenska polisen använder många olika typer av fordon, bland annat:

• Volvo V70
• Volvo XC70
• Saab 9-5 kombi
• Volkswagen Transporter

För mer information om utrustning och utseende se Polisbil

Polisens utrustning

Nästan alla ordningspoliser har ett bälte runt midjan där man har sin tjänstepistol, extra magasin, expanderbar batong, handfängsel, kommunikationsradio av märket Sepura eller Ericsson, mobiltelefon, pepparspray, nycklar och handskar. Utöver det har man en persedelpåse där man har tilläggsutrustning som är bland annat skyddsmask 90 och skyddsväst. Numera har många poliser också en RAKEL-enhet med sig, vilken ser ut ungefär som en mobiltelefon. Alla poliser i tjänst måste ha polislegitimation på sig.

Radiokommunikation

Polisen använder idag ett nyare radiosystem vid namn RAKEL som är digitalt och krypterat. Polisen gjorde de första testerna med RAKEL i april 2006. De analoga systemen S70 och S80 används fortfarande som komplement över hela landet, dock har S80 som använts i Stockholm, Göteborg och Malmö nästan helt fasats ut. En RAKEL-radio har en helt annan räckvidd än S70- och S80-systemen vilket gör att man kan kommunicera utan begränsningar i räckvidden.

Med polisradio är det möjligt att avlyssna S70- och S80-systemen. Vid känslig information kan dock polisen välja att istället använda mobiltelefon som anses svårt att avlyssna. Mobiltelefon medger dock bara samtal mellan kommunikationscentralen och en enskild polis, medan radion tillåter ett stort antal polisenheter att kommunicera med varandra samtidigt. RAKEL är helt omöjligt att avlyssna med en polisscanner/polisradio som går att köpa i teknikaffärer.

Krishantering

Polisen har speciella enheter som används vid svårare ordningsstörningar eller allvarliga hot mot säkerheten, t.ex. Piketen och Nationella insatsstyrkan. Vid mer omfattande påfrestningar finns det även möjlighet att få förstärkning från Särskilda beredskapspolisen.

Poliser som har dött i tjänst

Sedan år 1900 har 31 poliser dödats i tjänst. Mellan 1900 och 1909 dödades nio poliser. Inga dödades under 1910-talet, men under 1920-talet dödades sex poliser. Två poliser sköts till döds under 1930-talet och under 1940-talet en. Under 1950-talet dödades två poliser och fem stycken dödades under 1960-talet. Under 1970-talet sköts tre till döds och 1980-talet en. Tre poliser dödades under 1990-talet, Leif Widengren och två stycken i det uppmärksammade Malexandermorden. Under 2000-talet har två poliser dödats i tjänst, varav ett var Polismordet i Nyköping 2007.

Polisens heraldiska vapen

Polisens heraldiska vapen.

Den svenska polisens heraldiska vapen bygger på det lilla riksvapnet. Vapnet omges av en guldfärgad krans av eklöv och en spöknippessymbol som kallas fasces, även den i guld. Symbolen fasces står för makt och rättsutövning och styrka genom enighet. Symbolen användes av fascisterna men är från en början en romersk symbol som bars av de romerska liktorerna.

Polisutbildningen

Polisutbildningen innefattar fyra terminers heltidsstudier. Antalet poliser regleras bland annat genom att polisutbildningen vissa terminer inte tar in aspiranter. En reformering är på gång vilket ska göra polisutbildningen till en högskoleutbildning lik alla andra högskoleutbildningar. Polisen arbetar även för att uppnå samma köns- och etniska blandning som samhället i stort. Detta regleras i olika krav på fysik för kvinnor och olika rätt till hjälp inför bl.a. svenskprovet för invandrare.

Kritik

Organisation

Kårandan och hantering av intern kritik

Ett problem som ofta tas upp i media rör den så kallade kårandan där poliser i vissa fall inte anmäler kollegor som begår tjänstefel.

I början av 2012 undersökte SVT-programmen Veckans brott och Aktuellt hur den svenska polisen hanterade vardagsbrotten ("mängdbrotten"). Intervjuade poliser var ense om att organisationen inte tålde kritik, ens internt. Avdelningschefen för Rikspolisstyrelsen, Ulrika Herbst, höll inte med men ansåg att kritiken måste tas på stort allvar. Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet (som har omkring 21000 medlemmar och representerar 97% av alla poliser), sade att organisationens kultur inte klarar att ta till sig av kritik.

Centralisering och lobbying

I en skrift från år 1996 hävdade kriminologerna Leif Lenke och Börje Olsson att den svenska polisen karaktäriserades av makt utan like i västvärlden när det kommer till centralisering och inflytande i samhället. De hävdade att till skillnad från de flesta andra västliga polisorganisationer så var den svenska både höggradigt centraliserad och oberoende från direkt parlamentarisk kontroll. På tal om narkotikapolitik påpekade de hur polisen lyft fram Nils Bejerot och på andra sätt direkt och indirekt lobbat för en hård narkotikapolitik. Med en central byråkrati bestående av över tusen personer utgjorde polisen en betydande kraft för lobbying genom sina nära relationer till media och framförallt kvällspress.

Ineffektivitet, underbemanning och felprioriteringar

Dåvarande vice statsministern Bosse Ringholm kallade 2005 den svenska polisen för "jävla slöa" och en namngiven enskild polisman för "idiot". Riksdagsledamoten och advokaten Peter Althin ansåg samma år, att polisen inte kan "genomföra sitt uppdrag, vilket skapar otrygghet hos allmänheten" samt att det inte "finns tillräckligt med poliser för att klara av verksamhetsmålen" och att polisen "i många fall inte ens uppfyller lagens krav på 'skyndsamhet'".

Leif G.W. Persson, professor i kriminologi och verksam vid Polishögskolan, menar att den svenska polisen är mycket ineffektiv, att den endast klarar av att lösa 10 % av alla brott och att en fjärdedel av polispersonalen skulle kunna få sparken utan att det påverkade polisverksamhetens effektivitet. Enligt Persson gör detta, att "Sverige har den mest ineffektiva poliskåren i världen".

2006 års förvaltningskommitté pekade i sitt slutbetänkande 2008 (SOU 2008:118) ut den svenska polisen som ineffektiv.

Justitieminister Beatrice Ask kritiserade 2008 polismyndigheten i Gävleborgs län, för att den inte besvarat en förfrågan om DNA-prov på Anders Eklund från polismyndigheten i Dalarna: "Att en polismyndighet inte ens besvarar en förfrågan från en annan, sådant får naturligtvis inte förekomma ... "

Polisförbundets ordförande Jan Karlsen menade 2008 i en debattartikel i Dagens Nyheter, att "polisen jagar småbovar i stället för yrkesförbrytare".

SVT pejl tog tidigt 2012 emot över 2500 berättelser varav 7 av 10 var kritiska mot polisen. Flera poliser uttryckte själva frustration. Bland annat menade de att fokuseringen på statistik påverkade arbetet negativt. De statistiska målen som hade som avsikt att förbättra effektiviteten hade istället lett till motsatsen.

Förfalskning och undanhållande av bevis

Statsåklagaren Nils-Eric Schultz och riksdagsledamoten Peter Althin anklagade 2008 polisen för att sedan mitten av 1990-talet i hundratals fall ha förfalskat och undanhållit bevisning för domstolar och försvarsadvokater. Anklagelsen bygger i stor utsträckning som den kritik som chefs-JO Mats Melin och justitiekanslern Göran Lambertz framfört och som går ut på att polisen har gjort sig till "en stat i staten".

Övervåld

Svenska kravallpoliser, Göteborg 2001

Polisens rätt till att använda våld, en del av våldsmonopolet, har diskuterats då det är svårt att dra gränser till vad som är berättigat och ickeberättigat våld. Ofta uppstår dessa diskussioner vid speciella händelser. Bland annat när personer dödats eller skadats allvarligt. I svenska medier uppstod stora diskussioner om polisbrutalitet efter de så kallade Göteborgskravallerna. Även fallet om Osmo Vallo rönte stor uppmärksamhet. 2008 dog en 24-årig man vid ett polisingripande i Göteborg. Polisen mörklade detaljer från den rättsmedicinska undersökningen och ingen polisman fälldes för tjänstefel. En rapport från polishögskolan 2010 visade att minst 30 personer hade avlidit i samband med ingripanden från polis, väktare och vårdpersonal de senaste 25 åren.

Kompetensbrist

Polisen och polisforskaren Stefan Holgersson vid polisutbildningen vid Växjö universitet och professor Johannes Knutsson vid politihøgskolen i Oslo visade i en forskningsrapport "Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete" 2008, att 40 % av poliserna i yttre tjänst inte hade godtagbar kompetens och endast 5 % hade mycket god kompetens. Kompetensen avtog med tjänsteåldern och forskarna menar att det beror brister i polisens organisation som toppstyrd ledning och bristande utvecklingsmöjligheter för poliser i yttre tjänst.

År 2008 tog enligt Östersundsposten trafikpolisen i Östersund tolv fartsyndare på helt felaktiga grunder. Polisen visste inte vad det var för hastighetsgräns på sträckan. Enligt SVT Nyheter stoppades och bötfälldes flera bilister i Sala hösten 2008 för att de körde med dubbdäck, trots att det är tillåtet mellan första oktober och sista april.

Se även

• 24-8-förhör
• Ambassadgruppen
• Beredskapspolisen
• Brottsoffermyndigheten
• Civilanställd
• Ekobrottsmyndigheten
• Fjällräddningen
• Gränspolisen
• Ordningsvakt
• Polis
• Polisflyget
• Polisens grader i Sverige
• Polishelikopter
• Polishögskolan
• Polisman
• Polisradio
• Riksenheten mot korruption
• Rikspolisstyrelsen
• Rikskriminalpolisen
• Särskilda gänginsatsen
• Väktare
• Tullverket
• Kustbevakningen

Referenser

Tryckta källor

• Lindorm, Erik (1939). Gustaf V och hans tid 1907-1918 
• Tidens kalender - 1954. Tidens Förlag. 1954 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Svenska polisen
  Bilder & media
• Polisen – officiell webbplats
• AMS: Yrken Polis
• Svenska polisers minnesportal