Migrationsverket

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Migrationsverket
Departement Justitiedepartementet
Organisationstyp Statlig förvaltningsmyndighet
Ledning Enrådighetsmyndighet
Kommun Norrköping
Län Östergötland
Organisationsnr 202100-2163
Generaldirektör Anders Danielsson
Instruktion SFS 2007:996 (lagen.nu)
Regleringsbrev För budgetåret 2013
Webbplats www.migrationsverket.se

Migrationsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Justitiedepartementet. Verket är Sveriges centrala utlänningsmyndighet och ansvarar för verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt medborgarskap.[1] Myndigheten hette intill 1 juli 2000 Statens invandrarverk.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Statens invandrarverk bildades 1969, då tre verksamheter slogs samman till en, tillståndsfrågorna från dåvarande Utlänningskommissionen, medborgarskapsfrågorna från Justitiedepartementet och vad som då kallades anpassningsfrågor från Arbetsgruppen för invandrarfrågor på Inrikesdepartementet

Anledningen till att de tre verksamheterna samlades under en enda myndighet var att det då ansågs viktigt att hålla samman invandringspolitiken- de regler som anger vilka utlänningar som får besöka eller bosätta sig i Sverige – och invandrarpolitiken. Med invandrarpolitik menades det som gjordes för att de som fått uppehållstillstånd i Sverige skulle komma in i samhällsgemenskapen, till exempel tolkhjälp, svenskundervisning, stöd till invandrarorganisationer m.m.

Migrationsverket har under året 2007 tagit beslut i ca 54 000 personers ärende om anknytning. Den största gruppen är personer som vill komma till Sverige på grund av att de har anknytning till någon som de inte sammanlevt med tidigare. Andelen som beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning är hög, ca 70 %.

Under 2009 kom 24 194 asylsökande till Sverige varav 2 250 tillhörde gruppen ensamkommande asylsökande barn.[3] Under 2009 gavs bifall till 27 procent av asylansökningarna.[4]

Migrationsverket får ofta kritik för långa handläggningstider, både för asylsökande och från personer som sökt uppehållstillstånd på grund av anknytning. Handläggningstiderna har dock på senare år gått ner. 2012 var den genomsnittliga handläggningstiden för asylsökande 3,5 månader, från att 2009 ha varit uppemot 9 månader. När det gäller anknytninginvandring är handläggningstiderna 2010 mellan åtta och nio månader även i de enklaste ärendena.

2007 överklagade drygt 8 000 personer sina ärenden till migrationsdomstol.

I juli år 2013 rapporterade Sydsvenskan att verkets kontor och bilar hade utsatts för skadegörelse och klotter tjugo gånger sedan årsskiftet i bland annat Stockholm och Umeå. Det mest utsatta kontoret är Malmö.[5]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Ansvarsområden[redigera | redigera wikitext]

  • visum (tillstånd) för kort besök
  • tillstånd för bosättning i Sverige
  • asylprocessen, från ansökan till uppehållstillstånd eller återvändande (inklusive förvar)
  • medborgarskap
  • uttagning av kvotflyktingar till Sverige
  • stöd för frivillig återvandring
  • internationellt arbete inom EU, Europeiska migrationsnätverket, UNHCR och andra samverkansorgan
  • att skriva avtal med Sveriges kommuner om introduktionsplatser för de invandrare som fått uppehållstillstånd, vilket tidigare var en del av Integrationsverkets arbetsuppgifter.
  • att alla berörda myndigheter samverkar på bästa sätt.

Berörda parter[redigera | redigera wikitext]

  • de svenska ambassaderna och konsulaten i utlandet, som tar emot ansökningar om besöksvisum, arbets- och uppehållstillstånd
  • polisen, som ansvarar för gränskontrollen och som också ser till att de som vägrar avvisas eller utvisas lämnar landet
  • Migrationsdomstolen och migrationsöverdomstolen i Stockholm, som prövar Migrationsverkets beslut om en sökande överklagar
  • länsstyrelserna har tagit över delar av Integrationsverkets tidigare uppgifter, nämligen att förhandla med kommunerna om introduktionsplatser
  • frivilligorganisationer och biståndsorgan, som bland annat kan stödja flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige men som ändå vill försöka återvända till hemlandet

Verkets budget[redigera | redigera wikitext]

Verkets budget avses täcka kostnader för bland annat asyl- och tillståndsprövning, asylsökandes mottagande samt prövning av svenskt medborgarskap.

För budgetåret 2009 hade Migrationsverket ett anslag på 2,12 miljarder kronor.[6]

Migrationsverkets författningssamling[redigera | redigera wikitext]

Migrationsverkets förteckning över gällande föreskrifter utfärdade av Migrationsverket och tidigare Statens invandrarverk.

Generaldirektörer[redigera | redigera wikitext]

Rätts- och landinformation[redigera | redigera wikitext]

Migrationsverkets databas Lifos innehåller rätts- och landinformation.

Kritik och granskning[redigera | redigera wikitext]

2003[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2003 uppdagades en korruptionsskandal där två handläggare i Norrköping avslöjades med att sälja svenska medborgarskap. I september 2004 påbörjas en utredning för att se huruvida dessa på falska grunder beviljade medborgarskap kan dras tillbaka.

2004[redigera | redigera wikitext]

Migrationsverket blev under sommaren 2004 bland annat i media häftigt kritiserad för bristande effektivitet. Ett antal utredningar startades, bland annat för att se över anledningen till ett antal fall av apatiska barn, för att se vad som kunde göras för att korta handläggningstiderna mm.

I bland annat Dagens Nyheter berättades hur en enhetschef vid Migrationsverket i södra Sverige, den 4 mars 2004, kallade sin personal till tårtkalas efter att ensamstående mamma och hennes tre sjuka barn avvisats från Sverige. I inbjudnings-mejlet till kalaset stod "I går verkställde (tre handläggares namn) vår besvärliga kvinna i Östra Göinge. Vi firar med tårta och önskar samtidigt henne och hennes barn allt gott i hemlandet!". Generaldirektör Janna Valik kommenterade händelsen "Dessa formuleringar är inte förenliga med de värderingar som vi ska ha i vårt arbete. Det är tufft jobb som vi har, men det innebär inte att vi kan uppföra oss eller formulera oss på ett felaktigt sätt". Enhetschefen avsattes från sin tjänst sedan mejlet kommit till ledningens kännedom.

2005[redigera | redigera wikitext]

Ett problem som allmänt kännetecknar verket är långa handläggningstider. För en ansökan om svenskt medborgarskap fick man 2005 vänta i två år efter att ha skickat in ansökningsblankett och avgift (1 500 kr). För en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, till exempel då man vill flytta ihop med sin i Sverige bosatta fru eller man, fick man vänta upp till 14 månader, där den största flaskhalsen var den obligatoriska intervjun som Migrationsverket gör med den i Sverige bosatta parten. Under väntetiden får den utländska parten dessutom inte besöka Sverige utan måste ut utanför Schengenområdet.

Per Lilja, Migrationsverket, har på regeringens uppdrag genomfört utredningen Effektivare handläggning av anknytningsärenden (SOU 2005:14), avslutad 11 mars 2005. Han föreslår diverse ändringar, bl a möjlighet att avstå från att genomföra intervjuer.

2008 hade handläggningstiden för medborgarskapsärenden minskat till två månader och för uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening till 5,5 månader.

2007[redigera | redigera wikitext]

Under sommaren 2007 fick migrationsverket kritik från bland andra politiker, intresseorganisationer och folkrättsjurister efter det vägledande beslutet att ”det inte rådde väpnad konflikt i Irak”. Migrationsverket grundade sitt beslut på tre domar av migrationsdomstolen, varav en gällde utvisning av en enskild brottsdömd irakier till Bagdad-området. Migrationsverket relaterade innebörden av begreppet väpnad konflikt till situationen i Irak som grund för sitt beslut, men kritiserades eftersom frågan om var gränsen till väpnad konflikt går är diskutabel. Beslutet gjorde det svårare att få asyl i Sverige för Irakier som önskade bosätta sig i Sverige. Under år 2007 som helhet fick 97 procent av de asylsökande Irakierna tillstånd att stanna i Sverige.[7] Migrationsöverdomstolen har dock genom flertalet avgöranden gett Migrationsverket rätt - i juridisk mening råder inte väpnad konflikt i Irak (se MIG 2007:9, ett beslut som upprätthållits i bland annat MIG 2007:30). Kritikerna hade således, i juridisk mening, fel.

2011[redigera | redigera wikitext]

2009 inledde Migrationsverket tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR en granskning och analys av den rättsliga kvaliteten i verkets asylprövning. Granskningen ledde till en rapport hösten 2011 som fastställde att Sveriges asylsystem är rättssäkert och ett av världens bästa system, även om det enligt UNHCR fanns förbättringsmöjligheter.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1 § förordningen (2007:996) med instruktion för Migrationsverket.
  2. ^ ”Statens invandrarverk”. NE.se. http://www.ne.se/statens-invandrarverk. Läst 23 augusti 2013. 
  3. ^ ”Inkomna ansökningar om asyl helåret 2009 - Statistik 2009”. http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980001754/Inkomna+ans%C3%B6kningar+om+asyl+hel%C3%A5ret+2009.pdf. Läst 23 april 2010. 
  4. ^ ”Årsredovisning 2009”. sid. 18. Arkiverad från originalet den 2011-12-29. http://web.archive.org/web/20111229125620/http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980001324/arr2009.pdf. Läst 23 april 2010. 
  5. ^ Lena Stadler (24 juli 2013). ”Flest attacker i Malmö”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/flest-attacker-i-malmo/. Läst 24 juli 2013. 
  6. ^ ”Budgetunderlag 2010-2012”. sid. 24. Arkiverad från originalet den 2012-09-23. http://web.archive.org/web/20120923180527/http://www.migrationsverket.se/download/18.56e4f4801246221d25680001009/bu10_12.pdf. Läst 23 april 2010. 
  7. ^ Sveriges Radio: Irakier söker inte asyl utan lever illegalt, publicerad 31 maj 2008.
  8. ^ UNHCR: ”UNHCR och Migrationsverket presenterar studie av asylprövningen”. http://www.unhcr.se/se/hem/artikel/ddf62a0ccfaa2242d0a7af574087b0b2/unhcr-och-migrationsverket-presenter.html. , publicerad 9 september 2011.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]