Åmot, Ockelbo kommun
| Åmot | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Ockelbo kommun |
| Koordinater | 60°58′0″N 16°27′0″Ö / 60.96667°N 16.45000°V |
| Area | 144,42 hektar |
| Folkmängd | 277 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 1,92 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 7372 |
  Åmots läge i Gävleborgs län
|
|
Åmot, tätort i Ockelbo kommun, Gästrikland (Gävleborgs län). Samhället ligger cirka 17 km nordväst om Ockelbo och hade år 2000 322 inv. Å. Pendling förekommer bl.a. till Sandviken och Ockelbo.
Före 1700-talet fanns endast två mindre byar vid Åmot. Ett järnbruk anlades dock 1710 av Catharina Bröms, ägare till de järnbruk som senare skulle gå under benämningen Ockelboverken. Bakgrunden var att det runt Åmot fanns gott om skog samt ett vattendrag där en hammarsmedja och hytta kunde anläggas. Bruket växte fort och hade snart blivit Gästriklands största arbetsgivare med 300 personer anställda.
1856 infördes lancashiresmidet vid Åmot, och från år 1887 ingick bruket tillsammans med Ockelboverken i Kopparbergs och Hofors Sågverks AB. Detta ledde emellertid till att både masugnen och smedjan i Åmot samma år lades ned. Åmot kom istället att bli viktig plats för företagets stora skogsförvaltning. Fortfarande betyder skogsbruket mycket och StoraEnso Skog är den största arbetsgivaren på orten.
Kvar från järnbruket finns idag ett flertal byggnader. Åmots brukskapell byggdes år 1797 på bekostnad av brukets dåvarande ägare greve Mårten Bunge. Byggnaden är uppförd i reveterat timmer i nyklassicistisk stil. Söder om kapellet ligger gamla kyrkogården. Åmots tullkvarn är byggd på en plats där en kvarn fanns redan 1762 men torde stamma från 1800-talet. Den är numera restaurerad och maler igen under sommarhalvåren. Utmed bruksgatan finns ett antal arbetarbostäder bevarade, och av industrianläggningarna kvarstår kolhuset, ett sågverk (uppfört efter järnbrukets nedläggning) och smedjan, den s.k. tysksmedjan. Efter nedläggningen 1887 revs all utrustning från smedjan ur. En s.k. tyskhärd håller dock på att rekonstreras. Vidare finns bruksherrgården (ersatt av en ny i början av 1900-talet) med park och kägelbana, ett spannmålsmagasin och prästgården (uppförd 1897) kvar.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Åmot 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 389 | |||
| 1965 | 376 | |||
| 1970 | 359 | |||
| 1975 | 398 | |||
| 1980 | 443 | |||
| 1990 | 291 | 161 | ||
| 1995 | 296 | 145 | ||
| 2000 | 322 | 145 | ||
| 2005 | 306 | 145 | ||
| 2010 | 277 | 144 | ||
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
- Åmots webbplats (Byrådet i Åmot)
|
||||||||||
