Sveriges län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverige-portalen

Sveriges statliga förvaltning är idag indelad i 21 län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från början avsågs med län ett område som hade förlänats till en frälseman som belöning för hans tjänster mot konungen och riket. Ordet har levt kvar, men har med tiden i praktiken fått en helt annan betydelse.

Birger jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän vid en tid när ledungen omformades till fast skatt. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till kronan, samt tjänstelän för vilka var utbyte mot militära tjänster.

En ny länsorganisation etablerades genom regeringsformen 1634.

Landets indelning i län har i princip varit stabil sedan år 1810. Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i indelningen genomförts. År 1968 lades Stockholms stad (överståthållarämbetet) och Stockholms län samman till ett nytt län kallat Stockholms län. Det skedde dock större och mindre gränsändringar mellan länen vid kommunreformerna 1952 och 1971. Dessutom lades Den 1 januari 1997 Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län och den 1 januari 1998 lades Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till Västra Götalands län (med undantag för Habo och Mullsjö kommuner som fördes till Jönköpings län på egen begäran).

I diskussionen innan ett nytt län bildats har ofta Storlän använts som benämning på länet som ska bildas genom sammanslagning av flera län.

Förvaltningsorganisation i länen[redigera | redigera wikitext]

Myndighetsuppgifterna sköts av länsstyrelserna, som är statens organ i länen. De politiska uppgifterna sköts av landstingen/regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning.

Länsstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Länsstyrelse

Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för naturvårdsfrågor och regional samhällsplanering. Skogsvårdsstyrelse, Arbetsförmedlingen och domstolar är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.

Landsting[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sveriges landsting

Landstingets politiska beslut fattas av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige utser en landstingsstyrelse som leder och samordnar arbetet i landstinget. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret för kollektivtrafiken delas ofta mellan kommunerna och landstinget. Landstingens verksamhet finansieras genom statsbidrag, landstingsskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.

I fyra av Sveriges landsting skiljer sig den politiska styrningen från de övriga. Gotlands län saknar landsting, och istället sköts dess uppgifter av Gotlands kommun. I landstingen i Skåne och Västra Götaland och Halland finns regionalt självstyre, vilket bland annat innebär att regionerna (före detta landstingen) har fått större ansvar för den regionala utvecklingen.

Lista över Sveriges län[redigera | redigera wikitext]

Län Bokstav Kod Yta (km²) Folkmängd Inv/km² Residensstad Inrättat Ordning från N till S (efter residensstaden)
Blekinge läns vapen Blekinge län K 10 &&&&&&&&&&&02931.&&&&&02 931 &&&&&&&&&0152834.&&&&&0152 834 52 Karlskrona 1683 20
Dalarnas läns vapen Dalarnas län W 20 &&&&&&&&&&028030.&&&&&028 030 &&&&&&&&&0277621.&&&&&0277 621 9,8 Falun 1634[1] 6
Gotlands läns vapen Gotlands län I 09 &&&&&&&&&&&03134.&&&&&03 134 &&&&&&&&&&057062.&&&&&057 062 18,2 Visby 1678 (?) 16
Gävleborgs läns vapen Gävleborgs län X 21 &&&&&&&&&&018119.&&&&&018 119 &&&&&&&&&0278453.&&&&&0278 453 15,3 Gävle 1762 5
Hallands läns vapen Hallands län N 13 &&&&&&&&&&&05427.&&&&&05 427 &&&&&&&&&0307383.&&&&&0307 383 56,4 Halmstad 1719 19
Jämtlands läns vapen Jämtlands län Z 23 &&&&&&&&&&048945.&&&&&048 945 &&&&&&&&&0126453.&&&&&0126 453 2,6 Östersund 1810 3
Jönköpings läns vapen Jönköpings län F 06 &&&&&&&&&&010438.&&&&&010 438 &&&&&&&&&0341863.&&&&&0341 863 32,6 Jönköping 1687 14
Kalmar läns vapen Kalmar län H 08 &&&&&&&&&&011166.&&&&&011 166 &&&&&&&&&0234168.&&&&&0234 168 21 Kalmar 1634 18
Kronobergs läns vapen Kronobergs län G 07 &&&&&&&&&&&08425.&&&&&08 425 &&&&&&&&&0187428.&&&&&0187 428 22,2 Växjö 1674 17
Norrbottens läns vapen Norrbottens län BD 25 &&&&&&&&&&097257.&&&&&097 257 &&&&&&&&&0249554.&&&&&0249 554 2,5 Luleå 1810 1
Skåne läns vapen Skåne län M 12 &&&&&&&&&&010969.&&&&&010 969 &&&&&&&&01276758.&&&&&01 276 758 115,8 Malmö 1997 21
Stockholms läns vapen Stockholms län AB 01 &&&&&&&&&&&06526.&&&&&06 526 &&&&&&&&02171459.&&&&&02 171 459 334,6 Stockholm 1968 10
Södermanlands läns vapen Södermanlands län D 04 &&&&&&&&&&&06076.&&&&&06 076 &&&&&&&&&0278146.&&&&&0278 146 45,9 Nyköping 1683 12
Uppsala läns vapen Uppsala län C 03 &&&&&&&&&&&08192.&&&&&08 192 &&&&&&&&&0346461.&&&&&0346 461 42,2 Uppsala 1634 7
Värmlands läns vapen Värmlands län S 17 &&&&&&&&&&017517.&&&&&017 517 &&&&&&&&&0274059.&&&&&0274 059 15,6 Karlstad 1779 8
Västerbottens läns vapen Västerbottens län AC 24 &&&&&&&&&&054672.&&&&&054 672 &&&&&&&&&0261491.&&&&&0261 491 4,7 Umeå 1638 2
Västernorrlands läns vapen Västernorrlands län Y 22 &&&&&&&&&&021552.&&&&&021 552 &&&&&&&&&0242337.&&&&&0242 337 11,2 Härnösand 1762 4
Västmanlands läns vapen Västmanlands län U 19 &&&&&&&&&&&05118.&&&&&05 118 &&&&&&&&&0259740.&&&&&0259 740 50,5 Västerås 1634 9
Västra Götalands vapen Västra Götalands län O 14 &&&&&&&&&&023797.&&&&&023 797 &&&&&&&&01618679.&&&&&01 618 679 67,6 Göteborg 1998 15
Örebro läns vapen Örebro län T 18 &&&&&&&&&&&08504.&&&&&08 504 &&&&&&&&&0286079.&&&&&0286 079 33,6 Örebro 1634 11
Östergötlands läns vapen Östergötlands län E 05 &&&&&&&&&&010545.&&&&&010 545 &&&&&&&&&0438843.&&&&&0438 843 41,5 Linköping 1634 13
 Sverige Hela landet &&&&&&&&&0407340.&&&&&0407 340 &&&&&&&&09666871.&&&&&09 666 871 23,5
Karta med Sveriges län

Observera att sjöar är exkluderade i kolumnen yta.

Datum: 2014-03-31[2]

Avskaffade län i Sverige (1634 - nutid)[redigera | redigera wikitext]

Ej att förväxla med de slottslän som fanns före 1634 års regeringsform. För dessa, se artikeln Slottslän.
Svensk territorialhistoria

Sveriges historia

Här listas sådana län som inrättats enligt 1634 års regeringsform och i dess efterföljd, men sedan avskaffats[3][4][5].

På motsvarande administrativ nivå har flera förvaltningsformer förekommit, ibland under beteckningen län: livgeding, för änkedrottningarnas underhåll, avvecklade 1715-1720; underhållsländer, för Karl X Gustav, medan han var tronföljare, samt Drottning Kristina, sedan hon abdikerat; hertigdömen, avskaffade 1689; guvernement, d.v.s län under ledning av landshövding med militärt befäl; samt generalguvernement, i flera sammanförda län liksom i avhängiga provinser. Militärt styre för inrikes län avskaffades i 1719 års regeringsform.

Till skillnad från livgedingen, underhållsländerna och det sista kvarvarande hertigdömet (Stegeborg), var grevskapen (avskaffade efter Karl XI:s reduktion 1680) underordnade länsförvaltningen, trots omfattande ekonomiska och administrativa specialrättigheter.

Efter 1634 har beteckningen län även levt kvar avseende vissa härader som tidigare varit centra i äldre slottslän och har även använts om vissa bruksorter och bergslager.

Län
Residensstad
Årtal
från
Årtal
till
Beskrivning
Bohus län Bohus fästning 1680 1700 namn på Göteborgs och Bohus län
Eskilstunahus län Eskilstuna 1683 län i Södermanland
Gripsholms län Mariefred 1683 län i Södermanland
Göteborgs och Bohus län vapen.svg Göteborgs och Bohus län Göteborg 1700 1998 ingår nu i Västra Götalands län
Härnösands län Härnösand 1645 1654 nu uppdelat i Västernorrlands län och del av Jämtlands län
Jönköpings och Kronobergs län 1634-
1654-
1669-
1680-
1639
1658
1674
1687
nu delat mellan Jönköpings län och Kronobergs län
Dalarna vapen.svg Kopparbergs län Falun 1634 (erkänt 1647) 1997 har bytt namn till Dalarnas län
Kristianstad län vapen.svg Kristianstads län Kristianstad 1718 1997 ingår nu i Skåne län
Östergötland vapen.svg Linköpings län Linköping 1634 1718 före 1719 namn på Östergötlands län
Malmöhus län vapen.svg Malmöhus län Malmö 1661 1997 ingår nu i Skåne län
Järle län/Nora län Järle, senare Nora 1641 1648 döptes vid flytt av residensstad om till Nora län. Tillhör idag till största delen Örebro län, men även en liten del av Värmlands län.
Norrlands län / Hudiksvalls län Hudiksvall 1634 1645 mellan åren 1645-1654 hette länet Hudiksvalls län, efter dess residensstad. Före 1638 omfattade länet hela Norrland. Efter 1654 uppdelat i Gävleborgs län med landskapen Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen samt Härnösands län med landskapen Ångermanland, Medelpad och Jämtland.
Nyköpings län Nyköping 1634 1683 heter idag Södermanlands län. Nyköpings län användes som namn även på "det nya länet" fram tills 1850-talet.
Närkes och Värmlands län Örebro slott 1625-
1654-
1639
1779
nu uppdelat i Örebro län och Värmlands län, samt delar av Västra Götalands län (Dalsland).
Sala län 1641 1646 ingår nu i Västmanlands län och Dalarnas län
Överståthållarämbetet i Stockholm vapen.svg Stockholms överståthållarskap 1634 1967 ingår nu i Stockholms län
Västergötland vapen.svg Skaraborgs län Skara (1634-1659) Mariestad (1660-1997) 1634 1998 nu till största delen i Västra Götalands län, men även i Jönköpings län.
Smålands län 1679 1680 nu delat mellan Jönköpings län, Kronobergs län och Kalmar län (samt mindre delar i Hallands län och Östergötlands län p.g.a. förändringar i länen.
Svartsjö län Drottningholm
Svartsjö
1787 1809 ingår nu i Stockholms län
Säters län 1634 1646 ingår nu i Dalarnas län
Upplands län 1634-
1655-
1640
1713
mellan åren 1641 - 1654 uppdelat mellan Uppsala län och Stockholms län, för att återgå till gemensam län igen. År 1714 delas de båda parterna återigen upp.
Älvsborg vapen.svg Älvsborgs län Vänersborg 1634 1998 ingår nu i Västra Götalands län
Ölands län Borgholm 1819 1826 ingår nu i Kalmar län.
  • I listan ingår endast län som låg inom Sveriges nuvarande gränser. Dessutom har svenska län funnits på andra håll. Se Finlands län om de historiska länen i nuvarande Finland.

Danska avskaffade län i nuvarande Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det danska länsväsendet bestod förr av ett antal stora län och en mängd små län och andra administrativa områden. Trondheims län, till vilket Jämtland och Härjedalen tillhörde, bestod till exempel av ca 40 små län. Länen var uppdelade i räkenskapslän, avgiftslän och tjänstelän. I räkenskapslänen fick länsmannen en årlig summa i lön, medan resten gick till kronan. I avgiftslän skulle länsmannen samla ihop en viss summa pengar och ge till Kronan, resten kunde länsmannen behålla. I ett tjänstelän behöll länsmannen allt. Länsgränser och antalet län varierade. Nya tillkom. Tex. avvecklades Åhus län när Kristianstad byggdes, och Lyckå län när Kristianopel byggdes.

Skattehandlingarna från denna tiden finns i det danska riksarkivet i Köpenhamn, utom de rörande Jämtland och Härjedalen som finns i Oslo.

De större danska länen i nuvarande Sverige, dvs de med egen rubrik i danska riksarkivets samlingar, redovisas i tabellen. Det ska tilläggas att många fler län fanns. En del var stora och viktiga, andra pyttesmå. För att ta ett exempel: gårdarna i Brunnby socken lydde under Jonstorps socken samt Brunnby socken och två län, Kullens län och Stubbarps län.

Ett stort undantag finns. Lundagårds län, med Lund som residensstad var tidvis ett relativt självständigt län under 1500-talet, men lydde mellan 1602 och 1658 under Malmöhus län.

Län
Residensstad
Landskap
Gick upp i
Helsingborgs län Helsingborg Skåne År 1669 - Malmöhus län
Landskrona län Landskrona Skåne År 1669 - Malmöhus län
Sölvesborgs län Sölvesborg Skåne och Blekinge
Åhus län Åhus Skåne och Blekinge
Lundagårds län Lund Skåne År 1602 - Malmöhus län
Lyckå län Lyckå Blekinge
Kristianopels län Kristianopel Blekinge
Malmöhus län Malmöhus Skåne År 1997 - Skåne län
Trondheims län och Nidaros Län Trondheim Jämtland och Härjedalen
Visborgs län Visby Gotland
Bohus län och Viken Bohus fästning Bohuslän
Gladsax län Gladsaxehus Skåne
Varbergs län Varberg Halland
Halmstads län Halmstad Halland
Laholms län Laholm Halland

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (namnbyte 1997)
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2014”. Statistiska centralbyrån. 12 maj 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/373921/. Läst 12 maj 2014. 
  3. ^ Nationalencyklopedin
  4. ^ Nordisk Familjebok
  5. ^ Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)

Källor om de danska länen[redigera | redigera wikitext]

  • Henrik Lerdam: Danske len og lensmænd 1370-1443. 1996.
  • Harry Christensen: Len og magt i Danmark 1439-1481. 1983.
  • S. Nygaard: Len og stamhuse i Jylland (Jyske Samlinger, bind 4)
  • Louis Bobé, Gustav Graae og Fritz Jürgensen West: Danske Len. 1916.
  • Gustav Bang: Danske Len og Stamhuse. 1906.
  • Kristian Sofus August Erslev: Danmark-Norges len og lensmænd 1596-1660. 1885.
  • Kristian Sofus August Erslev: Danmarks len og lensmænd i det sextende aarhundrede (1513-1596). 1879.
  • http://www.daisy.sa.dk - Daisy - Statens Arkivers arkivalieinformationssystem

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]