Sommartid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Även om sommartid är vanligt i Europa och Nordamerika, är det något som större delen av världens befolkning inte tillämpar.
  Sommartid används
  Sommartid används ej längre
  Sommartid har aldrig använts
När sommartiden börjar skall klockan ställas fram en timme.
När sommartiden upphör skall klockan ställas tillbaka en timme.

Sommartid innebär att lokal tid justeras fram 1 timme under en del av året i syfte att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren genom att människor följer klockan vid uppstigning. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid ingen skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna. Många ifrågasätter därför bruket av sommartid på dessa breddgrader.

Att använda ”normaltid” som motsats till ”sommartid” är inte korrekt, normaltid har länder vanligen i den mening att det finns en fastslagen standardiserad tid. Sommartiden är ett förskjutande av normaltiden med en timme.[1] Det korrekta är således att sommartid börjar och sommartid slutar. I dagligt tal används dock ibland uttrycket ”vintertid” om den tid, då sommartid inte gäller och normaltiden inte är förskjuten.

Historik och global användning[redigera | redigera wikitext]

Anekdotiskt anförs USA:s ambassadör Benjamin Franklin som skapare av sommartiden med sitt förslag i Paris 1784 att man skulle börja stiga upp tidigare om morgnarna. Han skrev att han själv brukade stiga upp klockan tolv och blev förvånad då han en dag vaknade vid soluppgången och såg solen stråla klart.[2]

Den moderna sommartiden föreslogs dock av George Vernon Hudson 1895,[3] med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut. Sommartid har historiskt använts främst under de båda världskrigen och sedan slutet på nittonhundratalet. De första försöken i världen med officiell sommartid skedde under första världskriget 1916, då Tyskland och dess allierade, samt Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid. Försöket var, framför allt inom lantbruket, inte populärt, och det dröjde till 1980 innan sommartid infördes igen i Sverige.[4][5] Många av de krigförande länderna införde sommartid också under andra världskriget, Storbritannien till och med två timmars förskjutning.

Det är huvudsakligen i Europa och Nordamerika som man alternerar mellan sommar- och normaltid. Ryssland valde att från hösten 2011 upphöra med omställningarna och året runt använda vad som dittills varit sommartid[6].

I tropikerna används vanligtvis normaltid och bruk av sommartid är ovanligt (men det förekommer), eftersom dagsljusets längd skiljer sig mindre åt under sommaren jämfört med vintern. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna. Trots det har många av dessa länder sommartid.

Länder och regioner[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Sommartid inom EU
1996-03-31–1996-10-27
1997-03-30–1997-10-26
1998-03-29–1998-10-25
1999-03-28–1999-10-31
2000-03-26–2000-10-29
2001-03-25–2001-10-28
2002-03-31–2002-10-27
2003-03-30–2003-10-26
2004-03-28–2004-10-31
2005-03-27–2005-10-30
2006-03-26–2006-10-29
2007-03-25–2007-10-28
2008-03-30–2008-10-26
2009-03-29–2009-10-25
2010-03-28–2010-10-31
2011-03-27–2011-10-30
2012-03-25–2012-10-28
2013-03-31–2013-10-27
2014-03-30–2014-10-26
2015-03-29–2015-10-25
2016-03-27–2016-10-30
2017-03-26–2017-10-29
2018-03-25–2018-10-28
2019-03-31–2019-10-27
2020-03-29–2020-10-25

I Europa, utom Island, Ryssland och Vitryssland, gäller sommartid från natten till sista söndagen i mars till samma tid sista söndagen i oktober. I den västeuropeiska tidszonen WET, (GMT & UTC), den centraleuropeiska tidszonen CET (UTC+1) och den östeuropeiska tidszonen (EET, UTC+2) inom EU börjar och slutar sommartiden vid samma tidpunkt, klockan 1.00 UTC, vilket motsvarar olika klockslag i respektive tidszon. Användandet av sommartid är föreskriven i EU-direktivet 2000/84/EG.[7]

Ryssland och Vitryssland använder sedan 27 mars 2011 inte längre skild sommartid.[8] Man lät bli att ställa om klockorna på hösten och därmed är klockan året runt en timme mer än tidszonen skulle förutsätta, vilket i samband med omställningen kallades "permanent sommartid".[källa behövs]

Inte heller Island använder sommartid. Geografiskt sett ligger Islands soltid i UTC-1, men Island har beslutat att använda UTC som normaltid, alltså en timme före soltiden.[9]

Sverige
Sommartid i Sverige
1916-05-15–1916-09-30
1917–1979: ej sommartid
1980-04-06–1980-09-28
1981-03-29–1981-09-27
1982-03-28–1982-09-26
1983-03-27–1983-09-25
1984-03-25–1984-09-30
1985-03-31–1985-09-29
1986-03-30–1986-09-28
1987-03-29–1987-09-27
1988-03-27–1988-09-25
1989-03-26–1989-09-24
1990-03-25–1990-09-30
1991-03-31–1991-09-29
1992-03-29–1992-09-27
1993-03-28–1993-09-26
1994-03-27–1994-09-25
1995-03-26–1995-09-24
1996 och senare: som EU

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.

Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige 15 maj–30 september[10] 1916 infördes sommartid i landet igen först år 1980. Det året började sommartiden i Sverige första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela Europeiska unionen (EU) gemensam sommartid; den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. Skiftet inträffar klockan 02:00 normaltid, alltså 03:00 sommartid,[4] så att timmen mellan klockan 02:00 och 03:00 utelämnas (vid övergång till sommartid) eller upprepas (vid övergång från sommartid). I Sverige regleras sommartiden i förordning 2001:127 om sommartid.[11] Denna förordning baseras på ett EU-direktiv, som undertecknades av Bosse Ringholm under Sveriges ordförandeskap i EU .

Under sommartiden står solen som högst cirka klockan 13.00 (Haparanda 12.25, Stockholm 12.50, Östersund 13.00, Göteborg 13.10, med variationer på några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning samt orternas longituder). Skillnaden i soltid mellan Koster längst i väster och Haparanda längst i öster är cirka 50 minuter.

År Sommartid börjar Sommartid slutar
–1915 Ingen sommartid
1916 15 maj 30 september[4]
1917–1979 Ingen sommartid
1980 Första söndagen i april Sista söndagen i september
1981–1995 Sista söndagen i mars Sista söndagen i september
1996– Sista söndagen i mars Sista söndagen i oktober

Asien[redigera | redigera wikitext]

Länderna i Asien använder i allmänhet inte sommartid. Till exempel använder Kina, Japan, Ryssland, Indien och Thailand inte sommartid.

I Sydvästasien är sommartid vanligt förekommande. Följande asiatiska länder använder sommartid:

Datum för omställning varierar mellan länderna. Azerbajdzjan, Cypern och Turkiet tillämpar samma datum som EU-länderna; i övriga länder har man varierande datum, delvis anpassat till religiösa högtider, vars datum växlar från år till år.

Georgien, Kazakstan och Kirgizistan upphörde att använda sommartid 2006, Mongoliet 2007, Irak 2008 och Pakistan 2010.

Nord- och Centralamerika[redigera | redigera wikitext]

USA

Sommartid kallas i USA för "dagsljussparandetid" (engelska: Daylight Saving Time, DST), och används sedan 2007 av större delen av landets delstater från den andra söndagen i mars till den första söndagen i november (fram till 2006 gällde sommartid från den första söndagen i april till den sista söndagen i oktober istället). Omställningen sker klockan 2.00 vid båda tillfällena. Datumen avviker 2-3 veckor från EU, och då är det inte de vanliga tidsskillnaderna mellan USA och EU.

Sommartid tillämpas inte i Hawaii, Amerikanska Samoa, Guam, Puerto Rico eller Jungfruöarna och i Arizona endast i indianreservatet Navajo Indian Reservation. Sommartid infördes 2006 i hela Indiana; större delen av delstaten hade tidigare inte sommartid.

Kanada

I Kanada används sommartid i de flesta provinserna, med samma start- och slutdatum som i USA. Sommartid används inte i provinsen Saskatchewan, och inte heller i en del små glesbefolkade områden nära tidszongränserna. Kanada följer USA:s ändring från 2007.

Mexiko och Centralamerika

I Mexiko används sommartid i större delen av landet. Undantaget är delstaten Sonora som följer Arizona i USA. Mexiko har sommartid från första söndagen i april till sista söndagen i oktober, alltså som USA:s tidigare datum.

I Guatemala, Honduras och Nicaragua användes sommartid endast 2006. I Karibien har Kuba och Bahamas sommartid medan övriga öar inte har det. Övriga länder i Centralamerika använder inte sommartid.

Norra Afrika[redigera | redigera wikitext]

På norra halvklotet finns sommartid dessutom i några ytterligare länder:

Egypten övergav sommartid från 2011.

Södra halvklotet[redigera | redigera wikitext]

södra halvklotet används sommartid av vissa länder på det motsatta halvåret jämfört med norra halvklotet. Det gäller bland annat i:

Detta gör det mer komplicerat att räkna ut tidsskillnaden mellan länder på norra respektive södra halvklotet.

Datumen för omställning av klockan varierar mellan länderna. Till 2007 varierade dessutom datumen mellan Australiens delstater.

Effekter[redigera | redigera wikitext]

Omställningen mellan normaltid och sommartid görs i nätverkskopplade system numera ofta automatiskt. Fast ibland kan tekniken komma i olag. Dessa informationstavlor på en flygbuss försöker presentera klockslag samt beräknad ankomsttid, drygt tio timmar efter att sommartiden upphört.

Det har visat sig vara svårt att påvisa vilka effekter användningen av sommartid har. De fåtal undersökningar som har gjorts uppvisar inte en entydig bild.

Energiförbrukning[redigera | redigera wikitext]

Amerikansk forskning tyder på att en energibesparing som är i det närmaste försumbar har uppnåtts,[13] men också på att sommartiden leder till ökad energianvändning till följd av en ökning av energikrävande aktiviteter.[14][15]

Trafiksäkerhet[redigera | redigera wikitext]

S. Coren konstaterade att fler trafikolyckor än annars förväntat inträffar måndagen efter övergången till sommartid, uppenbarligen som följd av förkortad eller försämrad sömn.[16] En motsvarande svensk studie visade motsvarande tendens, som dock inte var statistiskt signifikant, och forskarna anser att studien tvärtom motsäger tolkningen.[17] En tredje studie, där ljusförhållanden vid olyckor analyserats, visar att den bättre tillgången till dagsljus under rusningstid som sommartid medför (i medeltal i USA) borde minska mängden trafikolyckor, framför allt dödsolyckor för fotgängare. Effekten av själva övergången undersöktes inte.[18]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Införandet av sommartid leder till 3 procent ökad omsättning[förtydliga] i sport- och fritidsbranschen enligt en undersökning 1999 av EU.[19] Denna ökning ökar energiåtgången.[14] Å andra sidan leder sommartid till minskning av inomhusaktiviteter och drabbar därför etermedia och kultur ekonomiskt, och medför kostnader för samhället som helhet i samband med omställningen på våren och hösten.[källa behövs]

Arbetsplatssäkerhet[redigera | redigera wikitext]

Mängden arbetsolycksfall har visats öka vid omställningen till sommartid som en direkt följd av den sömnbrist som uppstår.[20]

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Studier har visat på att en marginell men mätbar ökning av bland annat hjärtinfarkter[21] och självmord,[22] förekommer hos riskgrupper, såsom personer med svårigheter att ställa om sin dygnsrytm, i samband med omställningarna.

Missade omställningar[redigera | redigera wikitext]

Många glömmer att ställa om klockan, och andra har inte klart för sig vilket håll man ställer om. De som följer TV och tidningar brukar få det förklarat, medan andra riskerar komma vid fel tid till arbetet och tåg och flygavgångar.

Sommartid brukar inte anges när man anger tidszon för fjärran platser, eftersom det anses för komplicerat, med effekten att tidsskillnaden blir fel om platsen inte använder sommartid. Till exempel anges Thailand ha 6 timmars tidsskillnad mot Sverige, men är under mer än halva året 5 timmars tidsskillnad.

Minnesregler[redigera | redigera wikitext]

Ett sätt att minnas åt vilket håll man ska ställa klockan är att ta hjälp av ramsan ”Se fram emot sommaren (avser omställningen under våren); se tillbaka på sommaren” (avser omställningen under hösten). Ett annat är ”Ställ fram utemöblerna; ställ tillbaka utemöblerna”. På amerikansk engelska används ramsan ”spring forward, fall back”.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sommartid i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2013-11-16.
  2. ^ Benjamin Franklin, skrivet anonymt (1784-04-26). ”Aux auteurs du Journal” (på franska). Journal de Paris (117): sid. 511–513.  Brevet publicerades först i journalens sektion "Économie", i fransk översättning av det engelskspråkiga originalet. Den omarbetade engelskspråkiga versionen [cited 2009-02-13] är allmänt kallad "An Economical Project", en titel som Franklin inte använde själv; se A.O. Aldridge (1956). ”Franklin's essay on daylight saving”. American Literature 28 (1): sid. 23–29. doi:10.2307/2922719. 
  3. ^ Hudson, George Vernon 1867–1946; Dictionary of New Zealand Biography
  4. ^ [a b c] ”Normaltid och sommartid i Sverige”. SP. http://www.sp.se/sv/index/information/summertime/Sidor/default.aspx. 
  5. ^ SFS 1979:1032 (lagen.nu)
  6. ^ "Russia switches to 'permanent summer time'". Ria.ru, 2011-03-27. Läst 14 april 2014. (engelska)
  7. ^ Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/84/EG av den 19 januari 2001 om bestämmelser beträffande sommartid
  8. ^ ”Medvedev Orders Permanent ’Summer Time’”. http://www.themoscowtimes.com/news/article/medvedev-orders-permanent-summer-time/430650.html.  The Moscow Times, 9 februari 2011
  9. ^ Current local time in Reykjavik
  10. ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s. 404
  11. ^ Förordning om sommartid (2001:127)
  12. ^ ”Libya Changes Time Zone”. Time and Date AS. 10-Nov-2012. http://www.timeanddate.com/news/time/libya-time-zone-change-2012.html. 
  13. ^ Maura Judkis (2009-03-06). ”Daylight Saving Time: How Much Energy Does It Really Save?”. USNews. http://www.usnews.com/blogs/fresh-greens/2009/3/6/daylight-savings-times-true-energy-savings.html?s_cid=rss:fresh-greens:daylight-savings-times-true-energy-savings. Läst 18 mars 2009. 
  14. ^ [a b] Sebastian Blanco (2007-03-11). ”Think daylight saving time saves energy? Think again. Or not.”. AutoblogGreen. http://www.autobloggreen.com/2007/03/11/think-daylight-saving-time-saves-energy-think-again-or-not/. Läst 18 mars 2009. 
  15. ^ ”The Reasoning Behind Changing Daylight-Saving”. NPR. http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=7779869. 
  16. ^ S. Coren (Department of Psychology, University of British Columbia, Canada): Sleep Deficit, Fatal Accidents, and the Spring Shift to Daylight Savings Time
  17. ^ Lambe M, Cummings P. (Karolinska Institutet) (1999). ”The shift to and from daylight savings time and motor vehicle crashes.”. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0001457599000883. 
  18. ^ Susan A. Ferguson; David F. Preusser; Adrian K. Lund; Paul L. Zador; Robert G. Ulmer (1995). ”Daylight saving time and motor vehicle crashes: the reduction in pedestrian and vehicle occupant fatalities”. American Journal of Public Health 85 (1): sid. 92–95. doi:10.2105/AJPH.85.1.92. PMID 7832269. PMC: 1615292. http://ajph.aphapublications.org/cgi/reprint/85/1/92.pdf. 
  19. ^ Myriam B.C. Aries; Guy R. Newsham (2008). ”Effect of daylight saving time on lighting energy use: a literature review”. Energy Policy 36 (6): sid. 1858–1866. doi:10.1016/j.enpol.2007.05.021. http://www.nrc-cnrc.gc.ca/obj/irc/doc/pubs/nrcc49212/nrcc49212.pdf. 
  20. ^ Christopher M. Barnes; David T. Wagner (2009). "Changing to daylight saving time cuts into sleep and increases workplace injuries". Journal of Applied Psychology 94 (5): 1305–1317
  21. ^ Heissmann, Nicole (29 oktober 2008). ”Sommartid ökar risk för hjärtinfarkt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sommartid-okar-risk-for-hjartinfarkt-1.659943. 
  22. ^ Melnick, Meredith (12 mars 2011). ”Is Daylight Saving Time Bad for Your Health?”. TIME. http://healthland.time.com/2011/03/12/is-daylight-saving-time-bad-for-your-health/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]