Sommartid
Sommartid innebär att lokal tid justeras fram (vanligtvis en timme) under en del av året i ett försök att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren. Genom att vi följer klockan när vi stiger upp men dagsljuset när vi bestämmer oss för att gå och lägga oss får sommartiden oss att stiga upp tidigare och stanna uppe längre i förhållande till normaltiden.
USA:s ambassadör Benjamin Franklin föreslog i Paris 1784 att man skulle börja stiga upp tidigare om morgnarna. Själv brukade han stiga upp klockan tolv och blev förvånad då han en dag vaknade vid soluppgången och såg solen stråla klart.[1] Sommartid föreslogs av George Vernon Hudson 1895,[2] med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut. Sommartid har historiskt använts främst under de båda världskrigen och sedan slutet på nittonhundratalet. De första försöken i världen med officiell sommartid skedde under första världskriget 1916, då Tyskland och dess allierade, samt Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid. Försöket var, framför allt inom lantbruket, inte populärt, och det dröjde till 1980 innan sommartid infördes igen i Sverige.[3][4] Många av de krigförande länderna införde sommartid också under andra världskriget, Storbritannien till och med med två timmars förskjutning.
Att alternera mellan sommartid och normaltid används idag huvudsakligen i Europa och Nordamerika. Ryssland valde att från våren 2011 permanent använda sommartid och därmed sluta att ställa om klockan.
I tropikerna används vanligtvis normaltid och bruk av sommartid ovanligt (men det förekommer), eftersom skillnaden mellan sommar och vinter är mindre. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än det vakna dygnet. Trots det har dessa länder i allmänhet sommartid.
I dagligt tal säger man ibland något oegentligt ”vintertid” om den tid, då sommartid inte gäller och tiden inte är förskjuten i förhållande till normaltiden. Att använda ”normaltid” som motsats till ”sommartid” är inte heller helt korrekt, eftersom normaltiden ligger till grund även för sommartiden.
Innehåll |
[redigera] Europa
| 1996-03-31 – 1996-10-27 |
| 1997-03-30 – 1997-10-26 |
| 1998-03-29 – 1998-10-25 |
| 1999-03-28 – 1999-10-31 |
| 2000-03-26 – 2000-10-29 |
| 2001-03-25 – 2001-10-28 |
| 2002-03-31 – 2002-10-27 |
| 2003-03-30 – 2003-10-26 |
| 2004-03-28 – 2004-10-31 |
| 2005-03-27 – 2005-10-30 |
| 2006-03-26 – 2006-10-29 |
| 2007-03-25 – 2007-10-28 |
| 2008-03-30 – 2008-10-26 |
| 2009-03-29 – 2009-10-25 |
| 2010-03-28 – 2010-10-31 |
| 2011-03-27 – 2011-10-30 |
| 2012-03-25 – 2012-10-28 |
| 2013-03-31 – 2013-10-27 |
| 2014-03-30 – 2014-10-26 |
| 2015-03-29 – 2015-10-25 |
| 2016-03-27 – 2016-10-30 |
| 2017-03-26 – 2017-10-29 |
| 2018-03-25 – 2018-10-28 |
| 2019-03-31 – 2019-10-27 |
| 2020-03-29 – 2020-10-25 |
I de europeiska länderna utom Island och Ryssland gäller sommartid mellan den sista söndagen i mars och den sista söndagen i oktober. I den västeuropeiska tidszonen (WET, GMT, UTC+0), den centraleuropeiska tidszonen (CET, UTC+1) och den östeuropeiska tidszonen (EET, UTC+2) inom EU börjar och slutar sommartiden vid samma tidpunkt, 01:00 UTC, vilket motsvarar olika klockslag i respektive tidszon. Användandet av sommartid är föreskriven i ett EU-direktiv.[5]
Ryssland använder sedan 27 mars 2011 inte längre sommartid.[6] Samtidigt som sommartiden avskaffades försköts normaltiden i alla tidszoner i Ryssland med en timma, så en sista omställning av klockorna genomfördes som om sommartiden hade börjat. Detta har med en retorisk självmotsägelse beskrivits som ett införande av ”permanent sommartid”. Större delen av Ryssland har numera normaltid som ligger omkring två timmar före soltiden, se tidszon.
Inte heller Island använder sommartid. Lokal tid är på Island alltid densamma som UTC, alltså en timme före den normaliserade soltiden.
[redigera] Sverige
| 1916-05-15 – 1916-09-30 |
| 1917–1979: ej sommartid |
| 1980-04-06 – 1980-09-28 |
| 1981-03-29 – 1981-09-27 |
| 1982-03-28 – 1982-09-26 |
| 1983-03-27 – 1983-09-25 |
| 1984-03-25 – 1984-09-30 |
| 1985-03-31 – 1985-09-29 |
| 1986-03-30 – 1986-09-28 |
| 1987-03-29 – 1987-09-27 |
| 1988-03-27 – 1988-09-25 |
| 1989-03-26 – 1989-09-24 |
| 1990-03-25 – 1990-09-30 |
| 1991-03-31 – 1991-09-29 |
| 1992-03-29 – 1992-09-27 |
| 1993-03-28 – 1993-09-26 |
| 1994-03-27 – 1994-09-25 |
| 1995-03-26 – 1995-09-24 |
| 1996 och senare: som EU |
Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök mellan den 15 maj och den 30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.
Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige, 15 maj – 30 september[7] år 1916, infördes sommartiden i landet igen först år 1980. Det året började sommartiden i Sverige första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1:00 UTC. Åren 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid: den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. I Sverige regleras sommartiden i förordning 2001:127 om sommartid.[8] Denna förordning baseras på EU-direktivet. Direktivet undertecknades under Sveriges ordförandeskap av Bosse Ringholm.
Under sommartiden står solen som högst cirka klockan 13:00 (Haparanda 12:25, Stockholm 12:50, Östersund 13:00, Göteborg 13:10). Tiden varierar några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning och orternas longituder. Skillnaden i soltid mellan Koster längst i väster och Haparanda längst i öster är cirka 50 minuter.
| År | Sommartid start | Sommartid slut |
|---|---|---|
| –1915 | – | |
| 1916 | 15 maj | 30 september[3] |
| 1917–1979 | – | |
| 1980 | Första söndagen i april | Sista söndagen i september |
| 1981–1995 | Sista söndagen i mars | Sista söndagen i september |
| 1996– | Sista söndagen i mars | Sista söndagen i oktober |
[redigera] Asien
I allmänhet använder länderna i Asien inte sommartid. Till exempel använder Kina, Japan, Ryssland, Indien och Thailand inte sommartid.
I Sydvästasien är sommartid vanligt. Följande länder använder sommartid:
Datum för omställning varierar mellan länderna. Det är EU-datum i Azerbajdzjan, Cypern och Turkiet, och varierande datum i övriga länder, delvis anpassat till religiösa högtider, vars datum varierar mellan åren.
Georgien, Kazakstan och Kirgizistan upphörde att använda sommartid 2006, Mongoliet 2007, Irak 2008 och Pakistan 2010.
[redigera] Nord- och Centralamerika
[redigera] USA
Sommartid används i större delen av USA från den andra söndagen i mars till den första söndagen i november. Omställningen sker klockan 02.00 vid båda tillfällena. Dessa datum infördes 2007. Fram till 2006 gällde sommartid från den första söndagen i april till den sista söndagen i oktober. Sommartid kallas i USA för "Daylight Saving Time" (DST).
Sommartiden används inte i Hawaii, Amerikanska Samoa, Guam, Puerto Rico, Jungfruöarna, eller Arizona, med undantag i sistnämnda delstat för indianreservatet "Navajo Indian Reservation". Sommartid infördes 2006 i hela Indiana, större delen av delstaten hade förut inte sommartid.
[redigera] Kanada
I Kanada används sommartid i de flesta provinser, med samma start- och slutdatum som i USA. Sommartid används inte i provinsen Saskatchewan, inte heller i några små glesbefolkade områden här och var i Kanada, nära tidszongränserna. Kanada följer USA:s ändring för 2007.
[redigera] Mexiko och Centralamerika
I Mexiko används också sommartid i större delen av landet. Undantaget är delstaten Sonora som följer Arizona i USA. Mexiko har sommartid från första söndagen i april till sista söndagen i oktober, alltså som USA:s tidigare datum.
I Guatemala, Honduras och Nicaragua användes sommartid endast 2006.
Övriga länder i Centralamerika saknar sommartid.
I Karibien har Kuba och Bahamas sommartid medan övriga öar inte har det.
[redigera] Norra Afrika
På norra halvklotet finns sommartid dessutom i några ytterligare länder:
- Kanarieöarna och Plazas de soberanía (Spanien)
- Marocko (infördes 2008)
Egypten övergav sommartid från 2011.
[redigera] Södra halvklotet
På södra halvklotet används sommartid av vissa länder på det motsatta halvåret jämfört med norra halvklotet. Det gäller bland annat i:
- Australien (delstaterna New South Wales, Victoria, South Australia, Tasmanien och Australian Capital Territory, inte i Northern Territory, Queensland eller Western Australia)
- södra Brasilien
- Chile
- Fiji
- Namibia
- Nya Zeeland
- Paraguay
- Samoa
- Uruguay
Detta gör det mer komplicerat att räkna ut tidsskillnaden mellan länder på norra respektive södra halvklotet.
Datumen för omställning av klockan varierar mellan länderna. Datumen varierade till 2007 dessutom mellan Australiens delstater.
[redigera] Effekter
Det har visat sig vara ytterst svårt att påvisa vilka effekter användningen av sommartid har utöver de uppenbara att klockslaget ändras två gånger om året och den direkta inverkan dessa omställningar har. Ett fåtal undersökningar har gjorts och de målar inte en entydig bild.
[redigera] Energiförbrukning
Amerikansk forskning tyder på att en energibesparing som är i det närmaste försumbar har uppnåtts,[9] men också på att sommartiden leder till ökad energianvändning till följd av en ökning av energikrävande aktiviteter.[10][11]
[redigera] Trafiksäkerhet
Man har kunnat konstatera att fler trafikolyckor än annars förväntat inträffar måndagen efter övergången till sommartid,[12] men andra studier påvisar att sommartid kan leda till en minskning av trafikolyckor, framför allt dödsolyckor för fotgängare.[13][specificera källa][14]
[redigera] Ekonomi
Införandet av sommartid leder till 3% ökad omsättning i sport- och fritidsbranchen enligt en undersökning 1999 av EU.[15] Denna ökning ökar energiåtgången.[10] Å andra sidan leder sommartid till minskning av inomhusaktiviteter och drabbar därför etermedia och kultur ekonomiskt, och medför kostnader för samhället som helhet i samband med omställningen på våren och hösten.[källa behövs]
[redigera] Arbetsplatssäkerhet
Mängden arbetsolycksfall har visats öka vid omställningen till sommartid som en direkt påföljd av den sömnbrist som uppstår.[16]
[redigera] Hälsa
Studier har visat på att en marginell men mätbar ökning av bland annat hjärtinfarkt,[17] och självmord,[18] förekommer hos riskgrupper såsom folk med svårigheter att ställa om sin dygnsrytm, i samband med omställningarna.
[redigera] Minnesregler
Ett sätt att minnas åt vilket håll man ska ställa klockan är att ta hjälp av ramsan ”Se fram emot sommaren (avser omställningen under våren), se tillbaka på sommaren” (avser omställningen under hösten), eller "Ställ "fram" utemöblerna, sätt "tillbaka" utemöblerna". På amerikansk engelska används ramsan ”spring forward, fall back”.
[redigera] Se även
- Lista över länders tidszoner innehåller även sommartidsinformation
- Dygn angående "Internationell tid"
- Tidszon
- Normaltid
[redigera] Källor
- ^ Mall:Vcite journal Its first publication was in the journal's "Économie" section, in a French translation of the English original. The revised English version [cited 2009-02-13] is commonly called "An Economical Project", a title that is not Franklin's; see Mall:Vcite journal
- ^ Hudson, George Vernon 1867–1946; Dictionary of New Zealand Biography
- ^ [a b] ”Normaltid och sommartid i Sverige”. SP. http://www.sp.se/sv/index/information/summertime/Sidor/default.aspx.
- ^ SFS 1979:1032
- ^ EU:s direktiv om sommartid
- ^ ”Medvedev Orders Permanent 'Summer Time'”. http://www.themoscowtimes.com/news/article/medvedev-orders-permanent-summer-time/430650.html. The Moscow Times, 9 februari 2011
- ^ Gustaf V och hans tid 1907 – 1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.404
- ^ Svensk författningssamling: Sveriges förordning (2001:127) om sommartid
- ^ Maura Judkis (2009-03-06). ”Daylight Saving Time: How Much Energy Does It Really Save?”. USNews. http://www.usnews.com/blogs/fresh-greens/2009/3/6/daylight-savings-times-true-energy-savings.html?s_cid=rss:fresh-greens:daylight-savings-times-true-energy-savings. Läst 18 mars 2009.
- ^ [a b] Sebastian Blanco (2007-03-11). ”Think daylight saving time saves energy? Think again. Or not.”. AutoblogGreen. http://www.autobloggreen.com/2007/03/11/think-daylight-saving-time-saves-energy-think-again-or-not/. Läst 18 mars 2009.
- ^ ”The Reasoning Behind Changing Daylight-Saving”. NPR. http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=7779869.
- ^ S. Coren (Department of Psychology, University of British Columbia, Canada): Sleep Deficit, Fatal Accidents, and the Spring Shift to Daylight Savings Time
- ^ Linda L. Lawson. ”Statement to the U.S. House, Committee on Science, Subcommittee on Energy”. Energy Conservation Potential of Extended and Double Daylight Saving Time. Serial 107-30. http://commdocs.house.gov/committees/science/hsy73325.000/hsy73325_0.HTM
- ^ Susan A. Ferguson; David F. Preusser; Adrian K. Lund; Paul L. Zador; Robert G. Ulmer (1995). ”Daylight saving time and motor vehicle crashes: the reduction in pedestrian and vehicle occupant fatalities”. American Journal of Public Health 85 (1): ss. 92–95. doi:. PMID 7832269. PMC: 1615292. http://ajph.aphapublications.org/cgi/reprint/85/1/92.pdf.
- ^ Myriam B.C. Aries; Guy R. Newsham (2008). ”Effect of daylight saving time on lighting energy use: a literature review”. Energy Policy 36 (6): ss. 1858–1866. doi:. http://www.nrc-cnrc.gc.ca/obj/irc/doc/pubs/nrcc49212/nrcc49212.pdf.
- ^ Christopher M. Barnes; David T. Wagner (2009). "Changing to daylight saving time cuts into sleep and increases workplace injuries". Journal of Applied Psychology 94 (5): 1305–1317
- ^ Heissmann, Nicole (29 oktober 2008). ”Sommartid ökar risk för hjärtinfarkt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sommartid-okar-risk-for-hjartinfarkt-1.659943.
- ^ Melnick, Meredith (12 mars 2011). ”Is Daylight Saving Time Bad for Your Health?”. TIME. http://healthland.time.com/2011/03/12/is-daylight-saving-time-bad-for-your-health/.
[redigera] Externa länkar
