Gästrikland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Gästrikland (olika betydelser).

Koordinater: 60°33′25″N 16°47′35″E / 60.557°N 16.793°Ö / 60.557; 16.793

Gästrikland
Landskap
Gästrikland vapen.svg
Sverigekarta-Landskap Gästrikland.svg
Gästriklands läge i Sverige.
Land  Sverige
Landsdel Norrland
Län Gävleborgs län,
Uppsala län
Stift Uppsala stift
Största sjö Storsjön
Högsta punkt Lustigknopp 402 m ö.h.
Yta 4 181 km²
Folkmängd 150 660 (2013-12-31)[1]
Befolkningstäthet 36 invånare/km²
Hertiginna Prinsessan Madeleine
Landskapsblomma Liljekonvalj
Landskapsdjur
Fler symboler...
Tjäder

Gästrikland är ett landskap i sydöstra Norrland i mellersta Sverige. Det gränsar i öster och söder mot Uppland, i söder mot Västmanland, i väster mot Dalarna samt i norr mot Hälsingland. Landskapet har 1 800 kända fornlämningar.

Prinsessan Madeleine innehar titeln som Gästriklands hertiginna, likaså Hälsinglands.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistorisk tid[redigera | redigera wikitext]

Trots att södra Gästrikland karaktäriseras av god odlingsareal skiljer sig Gästrikland från grannlandskapen Hälsingland och Uppland i avseendet att spår av odling och bebyggelse saknas från tiden före Kristi födelse. Detta kan möjligen bero på att den dolts av senare odling på samma plats.[2] Näringen till och med folkvandringstid baseras främst på småskalig renskötsel och älgfångst för husbehov.[3]

Replika av björkebåten byggd på Vikingaskeppsmuseet i Roskilde

Björkebåten från Hille socken har daterats till 400 e.Kr. Den största gravhögen i landskapet är Axmarhögen i Hamrånge socken.

Gästrikland ingår i en vidare definition av Bergslagen och fynd av järnhantering under järnåldern har gjorts i landskapet, exempelvis Kråknäsjärnet från 400 e.Kr. Järnhantering i Gästrikland och södra Hälsingland tros under Vendeltiden (600-talet och senare) ha konkurrerat ut den omfattande järnframställning som tidigare bedrevs i Mellannorrland.[3]

Ett flertal vikingatida runstenar finns i landskapet.

Medeltid[redigera | redigera wikitext]

Gästrikland är tidigast omnämnt i historiskt källmaterial 1253 och kallades då Gestrikalandia. Enligt Erikskrönikan flydde Holmger Knutsson efter slaget vid Sparrsätra 1247 till Gästrikland, där han blev tillfångatagen.

I en kyrklig skatteuppbördslängd för den så kallade sexårsgärden från år 1314[4] är Gästrikland upptaget som provins (härad eller hundare) i Tiundaland omfattande socknarna Valbo (med annex), Hamrånge, Ockelbo, Ovansjö (med annex), Färnebo (Österfärnebo), Torsåker och Hedesunda.

Gästrikland var 1314 en provins i Tiundaland (del av dagens Uppland) liksom till exempel Vendel, Oland, Bälinge, Ulleråker och räknades då inte som ett eget folkland.

Kung Magnus Eriksson tillskrev i ett brev 1331 innevånarna i Tiundaland, Attundaland, Fjärdhundraland, Roden och Gästrikland, så åtminstone då räknas Gästrikland som ett eget område.

Riddaren Magnus Gislesson, på Aspnäs, Östervåla, tillkännagav år 1370 för alla invånare i Gästrikland att han i sitt ställe som häradshövding insatt Olof Nilsson i Bro, Nora socken samt bad dem att lyda honom och ingen annan.

Landskapet omfattade nio socknar vid slutet av medeltiden och under 1500-talet, nämligen: Ockelbo, Hille, Hamrånge, Ovansjö, Torsåker, Valbo, Årsunda, Österfärnebo och Hedesunda. År 1413 räknades emellertid Hamrånge och Hille socknar samt halva Valbo socken till kustbebyggelsen i folklandet Roden (Roslagen), medan övriga Gästrikland räknades till Uppland. Hille redovisas då som en annexsocken tillhörande Valbo och Årsunda som en annexsocken tillhörande Ovansjö. De klart största kyrkoskatterna år 1314 betalade Valbo, Hedesunda och Ovansjö med tre marc. denar vardera. Övriga fyra socknar betalade under 1 marc. denar vardera. [5]

Norrlands äldsta stad är Gävle (som inte kom att räknas till 'Norrlanden' förrän 1500-talet). Orten fick stadsprivilegier år 1446, men har nämnts som stad redan 1413. Staden blomstrade under medeltiden som Bergsslagens exporthamn, och Gävlefiskarna bedrev länge strömmingsfiske längs stor del av Norrlandskusten.

Gävle slott byggt 1583-1593

Tidigmodern och modern tid[redigera | redigera wikitext]

Sandvikens jernverk, Gästrikland (fotografi i Nils Holgerssons underbara resa, 1908.)

Norrlands enda slott innan industrialiseringen är Gävle slott (ett Vasaslott byggt 1583–1593) och Gysinge herrgård (som ursprungligen var ett karolinskt träslott som tillkom på 1750-talet).

Bergsmännen i Gästrikland fick sina första bergsprivilegier 1374. År 1542 fanns sex hyttor i Gästrikland, i Torsåker två och i Ovansjö fyra. Det första järnbruket som erhöll privilegier i Gästrikland var Järbo i dagens Sandvikens kommun, 1637. Stora järnverk växte på 1800-talet fram där äldre järnbruk funnits, exempelvis Hofors bruk, Forsbacka bruk och Sandvikens jernverk. Bruksorten Sandviken grundades 1862 när järnverket skulle anläggas, och orten fick stadsrättigheter 1942.

Indelningar från 1600-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Dessa bildades huvudsakligen under medeltiden.

Västra delen

Östra delen

Utanför socknarna och med egen jurisdiktion fanns Gävle stad med Gävle rådhusrätt och Sandvikens stad som bildades 1943.

Län, fögderier och tingslag[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till 1634 års regeringsform kom Gästrikland att från 6 september 1645 [6] tillhöra Hudiksvalls län som 13 mars 1654 uppgick i Västernorrlands län. Från 29 juni 1762 ingår Gästrikland i Gävleborgs län. En mindre del överfördes 1801 till Söderfors socken i Uppsala län.

Landskapets socknar hörde från 1720 till 1918 till Gästriklands fögderi, från 1918 till 1946 till Storviks fögderi, dock Årsunda, Hamrånge, Högby, Valby och Hille socknar från 1918 till 1946 till Gävle fögderi.

  • Från 1946 till 1971 hörde till Storviks fögderi: Ockelbo, Ovansjö, Hofors och Torsåkers socknar)
  • Från 1946 till 1971 hörde till Gävle fögderi: Österfärnebo och Hedesunda, Hamrånge, Valby och Hille socknar
  • Från 1946 till 1971 hörde till Sandvikens fögderi: Järbo, och Årsunda socknar
  • Från 1971 till 1992 tillhörde flertalet socknar Sandvikens fögderi, undantag var Hille, Valbo, Hamrånge och Hedesunda socknar som hörde till Gävle fögderi.

Fram till 1921 tillhörde hela Gästrikland en domsaga, Gästriklands domsaga. Varje socken utgjorde till 1693 ett eget tingslag, från 1693 till 1725 fanns följande tingslag: Ovansjö och Torsåker, Ockelbo och Hamrånge, Hedesunda Österfärnebo Årsunda, Hille och Valbo; från 1725 till 1880: Ovansjö, Torsåker och Årsunda (också med Järbo), Ockelbo och Hamrånge, Hedesunda Österfärnebo, Hille och Valbo. 1880 bildades Gästriklands västra tingslag och Gästriklands östra tingslag för socknarna i västra respektive östra Gästrikland.

1921 delades domsagan med var sitt tingslag som varade till 1971: Gästriklands västra domsaga med Gästriklands västra domsagas tingslag och Gästriklands östra domsaga med Gästriklands östra domsagas tingslag.

1971 uppgick tingslagen i Sandvikens tingsrätts domsaga och Gävle tingsrätts domsaga vari 2004 Sandvikens tingsrätts domsaga uppgick.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Topografi[redigera | redigera wikitext]

Gästrikland är till största delen ett slättland som buktas av mindre höjdsträckningar. I söder och öster finns en del uppodlad mark, men i stort sett domineras landskapet av skog, särskilt i väster och norr. Skogsområdet i norra Gästrikland kallas Ödmården. Landskapet är ganska sjörikt; störst är Storsjön. Det största vattendraget i Gästrikland är Dalälven, som rinner genom landskapet i söder och där bilder ett antal stora fjärdar. Det näst största vattendraget är Gavleån med tillflöden. Bland övriga vattendrag kan nämnas Testeboån och Hamrångeån.

Berg[redigera | redigera wikitext]

Dalälven och sjöar[redigera | redigera wikitext]

Åar[redigera | redigera wikitext]

Åar som rinner ut i Dalälven, se där.

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Dessutom en mindre del av Tierps kommun

Tätorter i Gästrikland[redigera | redigera wikitext]

Tätort Kommun Folkmängd Landareal
(hektar)
Täthet
(inv./km²)
Tätortskod
Gävle Gävle kommun &&&&&&&&&&068700.&&&&&068 700 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal4 179,36 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 643,79 7076
Sandviken Sandvikens kommun &&&&&&&&&&022574.&&&&&022 574 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 545,70 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 460,44 7272
Hofors Hofors kommun &&&&&&&&&&&07021.&&&&&07 021 &&&&&&&&&&&&0707.620000707,62 &&&&&&&&&&&&0992.200000992,20 7112
Valbo Gävle kommun &&&&&&&&&&&06911.&&&&&06 911 &&&&&&&&&&&&0814.340000814,34 &&&&&&&&&&&&0848.660000848,66 7344
Ockelbo Ockelbo kommun &&&&&&&&&&&02709.&&&&&02 709 &&&&&&&&&&&&0416.340000416,34 &&&&&&&&&&&&0650.670000650,67 7236
Järbo Sandvikens kommun &&&&&&&&&&&02700.&&&&&02 700 &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257 &&&&&&&&&&&&0700.&&&&&0700 7148
Storvik Sandvikens kommun &&&&&&&&&&&02251.&&&&&02 251 &&&&&&&&&&&&0262.950000262,95 &&&&&&&&&&&&0856.&60000856,06 7296
Forsbacka Gävle kommun &&&&&&&&&&&01748.&&&&&01 748 &&&&&&&&&&&&0170.820000170,82 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 023,30 7052
Årsunda &&&&&&&&&&&01067.&&&&&01 067 &&&&&&&&&&&&0124.490000124,49 &&&&&&&&&&&&0857.100000857,10 7376
Hedesunda Gävle kommun &&&&&&&&&&&01048.&&&&&01 048 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ",".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ","167 08 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ",".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ","627 24 7104
Torsåker Hofors kommun &&&&&&&&&&&&0873.&&&&&0873 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ",".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ","122 08 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ",".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ","715 10 7332
Österfärnebo Sandvikens kommun &&&&&&&&&&&&0550.&&&&&0550 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ",".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ","119 26 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ",".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ","461 18 7384
Åmot Ockelbo kommun &&&&&&&&&&&&0306.&&&&&0306 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ",".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ","144 96 0Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ",".Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ","211 09 7372

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/373922/. Läst 18 augusti 2014. 
  2. ^ Katarina Eriksson, Maria Persson, Bo Ulfhielm (maj 2008). ”Arkeologisk forskningshistorik över Gävleborgs län. Rapport 2008:05” (PDF). Länsmuseet Gävleborg. http://konstmoten.com/files/1/85/94/2008-05_arkforsknhist.pdf. Läst 16 november 2012. 
  3. ^ [a b] Per H. Ramqvist (2007), "Fem Norrland: Om norrländska regioner och deras interaktion", Arkeologi i Norr 10, Umeå universitet, sid 153-180. (Arkiverad på archive.org)
  4. ^ Svenskt diplomatarium, SDHK-nummer 2593, DS-nummer 1946
  5. ^ Det medeltida Sverige, vol 11 Gästrikland (RAÄ 1998).
  6. ^ - World Statesmen

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]