Gästrikland
- För andra betydelser, se Gästrikland (olika betydelser).
Koordinater: 60°33′25″N 16°47′35″E / 60.557°N 16.793°Ö
| Gästrikland | ||
| Landskap | ||
|
||
| Land |  Sverige |
|
|---|---|---|
| Landsdel | Norrland | |
| Län | Gävleborgs län, Uppsala län |
|
| Stift | Uppsala stift | |
| Största sjö | Storsjön | |
| Högsta punkt | Lustigknopp 402 m ö.h. | |
| Yta | 4 181 km² | |
| Folkmängd | ||
| - Totalt | 148 714 (2011-12-31)[1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 35,6 invånare/km² | |
| Landskapsblomma | Liljekonvalj | |
| Landskapsdjur Fler symboler... |
Tjäder | |
 Gästriklands läge.
|
||
Gästrikland är ett landskap i sydöstra Norrland i mellersta Sverige. Det gränsar i öster och söder mot Uppland, i söder mot Västmanland, i väster mot Dalarna samt i norr mot Hälsingland. Landskapet har 1 800 kända fornlämningar.
Prinsessan Madeleine innehar titeln som Gästriklands hertiginna, likaså Hälsinglands.
Innehåll |
Historia [redigera]
Fram till 1600-talet [redigera]
Gästrikland är tidigast omnämnd i historiskt källmaterial 1253 och kallades då Gestrikalandia. Enligt Erikskrönikan flydde Holmger Knutsson efter slaget vid Sparrsätra 1247 till Gästrikland, där han blev tillfångatagen.
I en kyrklig skatteuppbördslängd för den så kallade sexårsgärden från år 1314[2] är Gästrikland upptaget som provins (härad eller hundare) i Tiundaland omfattande socknarna Valbo (med annex), Hamrånge, Ockelbo, Ovansjö (med annex), Färnebo (Österfärnebo), Torsåker och Hedesunda.
Landskapet omfattade nio socknar under medeltiden och 1500-talet, nämligen: Ockelbo, Hille, Hamrånge, Ovansjö, Torsåker, Valbo, Årsunda, Österfärnebo och Hedesunda. År 1314 redovisas Hille som en annexsocken tillhörande Valbo och Årsunda som en annexsocken tillhörande Ovansjö. De klart största kyrkoskatterna år 1314 betalade Valbo, Hedesunda och Ovansjö med tre marc. denar vardera. Övriga fyra socknar betalade under 1 marc. denar vardera. [3]
Gästrikland var 1314 en provins i Tiundaland (del av dagens Uppland) liksom till exempel Vendel, Oland, Bälinge, Ulleråker.
Riddaren Magnus Gislesson, på Aspnäs, Östervåla, tillkännager år 1370 för alla invånare i Gästrikland att han i sitt ställe som häradshövding insatt Olof Nilsson i Bro, Nora socken samt ber dem att lyda honom och ingen annan.
Indelningar från 1600-talet och framåt [redigera]
Socknar [redigera]
- Dessa bildades huvudsakligen under medeltiden.
Västra delen
- Ockelbo socken (med Åmots församling utbruten 1797)
- Järbo socken utbruten 1862 ur Ovansjö socken.
- Ovansjö socken (med Storviks köping utbruten 1924)
- Hofors socken (utbruten 1911 ur Torsåkers socken)
- Torsåkers socken
Östra delen
- Österfärnebo socken
- Hedesunda socken
- Årsunda socken
- Högbo socken utbrutet 1622 ur Ovansjö socken (med Sandvikens köping utbruten 1927). Socknen uppgick i Sandviken stad 1943.
- Valbo socken
- Hille socken
- Hamrånge socken
Utanför socknarna och med egen jurisdiktion fanns Gävle stad med Gävle rådhusrätt och Sandvikens stad som bildades 1943.
Län, fögderier och tingslag [redigera]
I anslutning till 1634 års regeringsform kom Gästrikland att från 6 september 1645 [4] tillhöra Hudiksvalls län som 13 mars 1654 uppgick i Västernorrlands län. Från 29 juni 1762 ingår Gästrikland i Gävleborgs län. En mindre del överfördes 1801 till Söderfors socken i Uppsala län.
Landskapets socknar hörde från 1720 till 1918 till Gästriklands fögderi, från 1918 till 1946 till Storviks fögderi, dock Årsunda, Hamrånge, Högby, Valby och Hille socknar från 1918 till 1946 till Gävle fögderi.
- Från 1946 till 1971 hörde till Storviks fögderi: Ockelbo, Ovansjö, Hofors och Torsåkers socknar)
- Från 1946 till 1971 hörde till Gävle fögderi: Österfärnebo och Hedesunda, Hamrånge, Valby och Hille socknar
- Från 1946 till 1971 hörde till Sandvikens fögderi: Järbo, och Årsunda socknar
- Från 1971 hör flertalet socknar till Sandvikens fögderi, undantag är Hille, Valbo, Hamrånge och Hedesunda socknar som hör till Gävle fögderi.
Fram till 1921 tillhörde hela Gästrikland en domsaga, Gästriklands domsaga. Varje socken utgjorde till 1693 ett eget tingslag, från 1693 till 1725 fanns följande tingslag: Ovansjö och Torsåker, Ovansjö och Torsåker, Ockelbo och Hamrånge, Hedesunda Österfärnebo Årsunda, Hille och Valbo; från 1725 till 1880: Ovansjö, Torsåker och Årsunda (också med Järbo), Ockelbo och Hamrånge, Hedesunda Österfärnebo, Hille och Valbo. 1880 bildades Gästriklands västra tingslag och Gästriklands östra tingslag för socknarna i västra respektive östra Gästrikland.
1921 delades domsagan med var sitt tingslag som varade till 1971: Gästriklands västra domsaga med Gästriklands västra domsagas tingslag och Gästriklands östra domsaga med Gästriklands östra domsagas tingslag.
1971 uppgick tingslagen i Sandvikens tingsrätts domsaga och Gävle tingsrätts domsaga vari 2004 Sandvikens tingsrätts domsaga uppgick.
Geografi [redigera]
Topografi [redigera]
Gästrikland är till största delen ett slättland som buktas av mindre höjdsträckningar. I söder och öster finns en del uppodlad mark, men i stort sett domineras landskapet av skog, särskilt i väster och norr. Skogsområdet i norra Gästrikland kallas Ödmården. Landskapet är ganska sjörikt; störst är Storsjön. Det största vattendraget i Gästrikland är Dalälven, som rinner genom landskapet i söder och där bilder ett antal stora fjärdar. Det näst största vattendraget är Gavleån med tillflöden. Bland övriga vattendrag kan nämnas Testeboån och Hamrångeån.
Berg [redigera]
Dalälven och sjöar [redigera]
Åar [redigera]
Åar som rinner ut i Dalälven, se där.
- Tönnån/Skärjån
- Gopån/Hamrångeån
- Trödjeån
- Björkeån
- Testeboån
- Gavleån
- Jädraån
Kommuner [redigera]
- Gävle kommun
- Sandvikens kommun
- Hofors kommun
- Ockelbo kommun (som också har en del, "Lingbo församling" i Hälsningland)
Dessutom en mindre del av Tierps kommun
Tätorter i Gästrikland [redigera]
|
|
Referenser [redigera]
Källor [redigera]
- Nationella Arkivdatabasen (NAD)
- Svensk uppslagsbok andra utgåvan
Fotnoter [redigera]
- ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____311941.aspx. Läst 21 november 2012.
- ^ Svenskt diplomatarium, SDHK-nummer 2593, DS-nummer 1946
- ^ Det medeltida Sverige, vol 11 Gästrikland (RAÄ 1998).
- ^ - World Statesmen
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Lyssna till några av Gästriklands dialekter
- Teori om landskapsnamnet Gästriklands härstamning
- Wikimedia Commons har media som rör Gästrikland.
|
|||||||||||||
