Öppet innehåll

Öppet innehåll innebär att informationsinnehåll kan omarbetas, återanvändas och vanligen även spridas fritt. Begreppet är en analogi med det något äldre konceptet öppen källkod, och innefattar alla former av immateriellt skapande eller media såsom texter, bilder, ljud och tekniska utvecklingar, som publiceras i ett format som tillåter att andra kopierar och förändrar verket.

Upphovsmannen avsäger sig således äganderätten, men behåller vanligen attribueringsrätten, de vill säga ideell upphovsrätt, erkännande och ära. Även skapare av tidigare versioner måste därmed omnämnas. Tekniskt är öppet innehåll royaltyfritt och om det sprids vidare så måste detta ske under samma eller en liknande licens.^{[källa behövs]} Ekonomisk ersättning kan tas ut för distribution, exempelvis på papper. Källan måste göras tillgänglig elektroniskt så att den kan bearbetas, gärna men inte nödvändigtvis i det redigerbara originalformatet, exempelvis ett ordbehandlingsformat.^{[källa behövs]} Licenser som används för öppet innehåll kan förbjuda kommersiell spridning och kan ligga under allmän egendom^{[förtydliga]} eller under en öppen licens. Exempel på sådana licenser är GNU Free Documentation License (GFDL) (under förutsättning att GFDL:s rätt till bestående tilläggsavsnitt inte utnyttjas, det vill säga avsnitt som inte får modifieras), eller Creative Commons' licenser CC-BY (erkännande), CC-BY-SA (erkännande, dela lika) eller CC-BY-NC (erkännande, icke-kommersiellt).

Wikipedia är det största projektet med både öppet och fritt innehåll innehåll. Där såväl som i Wikimedia Foundations övriga wikiprojekt framgår upphovsmännens bidrag av versionshistoriken, vilket gör det tillräckligt att attribuera genom att hänvisa till artikelns webbadress eller en uppladdad fils filbeskrivningssida.

Öppet innehåll innefattar ofta men inte alltid fritt innehåll,^{[förtydliga]} på samma sätt som att öppen källkod och fri programvara inte är synonymt.^{[förtydliga]} Den stora skillnaden mellan öppet och fritt innehåll är definitionen av friheten i licenserna, där fria licenser försöker att maximera friheten för alla nyttjare av innehållet, medan öppna licenser kan vara mer restriktiva mot slutanvändaren, men öppna mot dem som vill bidra till utvecklingen av innehållet.^{[källa behövs]}

Exempel på öppet men icke fritt innehåll är Netscapes Open Directory Project.^{[källa behövs]}

Exempel på fritt men icke öppet innehåll är material under Creative Commons' CC-ND (inga bearbetningar).^{[källa behövs]} Begreppet open access åsyftar vetenskapliga artiklar och kursmaterial för e-lärande med fritt men ej öppet innehåll,^{[källa behövs]} exempelvis under CC-ND. Förläggaren tillåter således fri spridning, men inte bearbetning. På så sätt får författaren rätt att lägga ut sina egna publikationer fritt på webben.^{[källa behövs]}

Se även

• Fritt innehåll
• Fri programvara
• Fri tillgänglighet
• Öppen källkod
• Copyleft

Externa länkar

• OLCOS - Open eLearning Content Observatory Services
• Open Educational Content - Introduction and Tutorials

Källor

• En version av engelskspråkiga Wikipedias artikel om Open content