Östgöta infanteriregemente

Från Wikipedia
Version från den 10 april 2016 kl. 16.45 av Sjundebot (Diskussion | Bidrag) (→‎Historia: clean up, rättar stavfel: i i → i med AWB)
Östgöta infanteriregemente
Information
Datum1634–1791
LandSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteri
EfterföljareLivgrenadjärregementet
StorlekRegemente
FärgerRött och svart (uniform)
         

Östgöta infanteriregemente var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet. Regementet blev indelt 1685 och dess soldater rekryterades från Östergötland.

Historia

Östgöta infanteriregemente hade sitt ursprung i de östgötafänikor som uppsattes 1551. Östgöta fotfolk fick genom 1634 års regeringsform namnet Östgöta infanteriregemente med Johan Banér som chef.[1]. År 1791 slogs regementet samman med Östgöta kavalleriregemente och utgjorde rotehållsdivisionen i det då nybildade Livgrenadjärregementet.

Fälttåg

Organisation

1634(?)

  • Livkompaniet
  • Överstelöjtnantens kompani
  • Majorens kompani
  • Ydre kompani
  • Östanstångs kompani
  • Kinds kompani
  • Västanstångs kompani
  • Vadstena kompani

17??(?)

  • Livkompaniet
  • Stångebro kompani
  • Kinds kompani
  • Östanstångs kompani
  • Ombergs kompani
  • Vreta Klosters kompani
  • Motala kompani
  • Ydre kompani

Förbandschefer

Nedan anges regementscheferna mellan 1674 och 1791. Chefsbostället var Kungsbro, Vreta kloster.

  • 1674-1702: Gustaf Ulfsparre
  • 1702-1706: Nils Aexander von Ungern-Sternberg
  • 1706-1709: Jakob Sperling
  • 1709-1716: Anders Appelgren
  • 1709-1712: Magnus Gripensköld t.f.
  • 1712-1712: Johan Jäger (till Wüstenhagen och Lassontin) t.f.
  • 1712-1717: Per Stierncrantz t.f.
  • 1717-1721: G Ribbing
  • 1721-1743: C J Wrangel
  • 1743-1747: C A Sinclair
  • 1747-1791: Fredrik Vilhelm von Hessenstein
  • 1747-1757: C J Mörner t.f.

Övrigt

Namn
Östgöta infanteriregemente 1636 1791
Beteckningar
Inget
Övningsfält och förläggningsort
Malmen 1791

Referenser

  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5  s.338