18 Ursae Majoris

Från Wikipedia
18 Ursae Majoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora björnen
Rektascension09t 16m 11,32784s[1]
Deklination+54° 01′ 18,6878″[1]
Skenbar magnitud ()+4,832 (V)[2], +5,02 (B)[3]
Stjärntyp
SpektraltypA6 V[4]
U–B+0,87[2]
B–V+0,199 ± 0,012[5]
VariabeltypPulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC)[3][6]
Astrometri
Radialhastighet ()-16,13 ± 1,30[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +49,43[1] mas/år
Dek.: +59,92[1] mas/år
Parallax ()27,90 ± 0,20[1]
Avstånd116,9 ± 0,8  (35,8 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()2,03[8]
Detaljer
Massa1,72 ± 0,02[6] M
Radie1,99 ± 0,14[9] R
Luminositet12,83[8] L
Temperatur7 450 ± 150[6] K
Vinkelhastighet158 ± 17[7] km/s
Ålder1,05+0,10-0,15 miljarder år
Andra beteckningar
DD Ursae Majoris, e Ursae Majoris, GJ 3541, N30 2195, UBV 8839, GSC 03806-01813, PLX 2199.03, UBV M 15203, HD 79439, PPM 32078, uvby98 100079439, AG+54 708, HIC 45493, Renson 22540, WEB 8651, BD+54 1285, HIP 45493, ROT 1451, YZ 54 3338, FK5 2734, HR 3662, SAO 27191, Gaia DR2 1022858010710856576, GC 12761, IRAS 09125+5413, SKY# 17886, GCRV 6041, JP11 1784, TD1 13693, GEN# +1.00079439, 2MASS J09161131+5401186, TYC 3806-1813-1[10][11]

18 Ursae Majoris, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[12] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stora björnen, som också har Bayer-beteckningen e Ursae Majoris och variabelbeteckningen DD Ursae Majoris. Den har en skenbar magnitud på ca 4,83[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 27,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 117 ljusår (ca 36 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca –16 km/s.[7] Stjärnan är en obunden och äldre medlem i rörelsegruppen Ursa Major.[6]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

18 Ursae Majoris är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A6 V.[4] Den har en massa som är ca 1,7[6] solmassor, en radie som är ca 2[9] solradier och utsänder ca 13[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 7 500 K.[6] Stjärnan roterar snabbt med en projicerad rotationshastighet på ca 158 km/s,[7] vilket ger den en något tillplattad form med en ekvatorialradie som uppskattas vara 6 procent större än polarradien.[13]

18 Ursae Majoris är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC),[3] som har bolometrisk magnitud +5,02 och varierar med amplitud 0,03 och en period av ungefär 0,12 dygn eller 3 timmar.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 18 Ursae Majoris, 2 oktober 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Diameters and Temperatures. I. Main-sequence A, F, and G Stars", The Astrophysical Journal, 746 (1): 101, arXiv:1112.3316, Bibcode:2012ApJ...746..101B, doi:10.1088/0004-637X/746/1/101.
  3. ^ [a b c d] ”DD UMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=37351. Läst 19 december 2018. 
  4. ^ [a b] Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (July 1995), "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars", Astrophysical Journal Supplement, 99: 135, Bibcode:1995ApJS...99..135A, doi:10.1086/192182.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=45333. Läst 18 december 2018. 
  6. ^ [a b c d e f] Elmaslı, A.; et al. (February 2012), "A spectroscopic study of DD UMa: Ursa Major group member and candidate for BRITE", New Astronomy, 17 (2): 221−226, arXiv:1107.4856, Bibcode:2012NewA...17..221E, doi:10.1016/j.newast.2011.07.006.
  7. ^ [a b c d] Becker, Juliette C.; et al. (April 2015), "Extracting Radial Velocities of A- and B-type Stars from Echelle Spectrograph Calibration Spectra", The Astrophysical Journal Supplement Series, 217 (2): 13, arXiv:1503.03874, Bibcode:2015ApJS..217...29B, doi:10.1088/0067-0049/217/2/29, 29.
  8. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  9. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/45493/18ursaemajoris. Hämtad 2020-10-02.
  10. ^ ”Basic data: V* c UMa – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=16+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 18 december 2018. 
  11. ^ "e UMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-02-22.
  12. ^ Rodriguez, David R.; et al. (May 2015), "Stellar multiplicity and debris discs: an unbiased sample", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 449 (3): 3160–3170, arXiv:1503.01320, Bibcode:2015MNRAS.449.3160R, doi:10.1093/mnras/stv483.
  13. ^ Belle, G. T. (2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20: 51, arXiv:1204.2572, Bibcode:2012A&ARv..20...51V, doi:10.1007/s00159-012-0051-2.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]