1993 Guacolda
| 1993 Guacolda | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Jurij Beljaev, Gurij Pljugin |
| Upptäcktsplats | Cerro El Roble Station |
| Upptäcktsdatum | 25 juli 1968 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1993) Guacolda |
| Alternativnamn | 1968 OH1[1] |
| Uppkallad efter | Guacolda[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,262 AU |
| Perihelium | 2,857 AU |
| Halv storaxel | 3,060 AU |
| Excentricitet | 0,0662504 |
| Siderisk omloppstid | 5,35 år |
| Medelomloppshastighet | 17,03 km/s |
| Medelanomali | 351,3° |
| Inklination | 11,48° |
| Longitud för uppstigande nod | 158,0° |
| Periheliumargument | 157,0° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 8,4 km |
| Albedo | 0,158 |
| Absolut magnitud (H) | 13,05[3] |
1993 Guacolda eller 1968 OH1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 25 juli 1968 av de båda sovjetiska astronomerna Jurij Beljaev och Gurij Pljugin på Cerro El Roble. Den är uppkallad efter Guacolda.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1993 Guacolda” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1993. Läst 18 mars 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1993) Guacolda. Springer Berlin Heidelberg. sid. 161. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1994. Läst 18 mars 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||