83 Leonis
| 83 Leonis | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lejonet |
| Rektascension | 11t 26m 45,3217s[1] |
| Deklination | +03° 00′ 47,1586″[1] |
| Skenbar magnitud () | +6,49 / 7,57 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K0 IV / K2 V[2] |
| B–V | +0,77 ± 0,003[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +4,16 ± 0,09[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -725,952 ± 0,076[1] mas/år Dek.: -180,853 ± 0,056[1] mas/år |
| Parallax () | 54,9177 ± 0,0463[1] |
| Avstånd | 59,39 ± 0,05 lå (18,21 ± 0,02 pc) |
| Absolut magnitud () | 5,24[2] |
| Detaljer | |
| Radie | 0,97[2] R☉ |
| Luminositet | 0,80[2] L☉ |
| Temperatur | 5 509 ± 8,6[4] K |
| Metallicitet | 0,31 ± 0,01[2]dex |
| Andra beteckningar | |
| 83 Leo, LHS 2407, AG+03 1496, BD+03 2502, CCDM J11268+0300A, FK5 1296, GJ 429 A, HD 99491, HIC 55846, HIP 55846, HR 4414, LSPM J1126+0300N, 2MASS J11264531+0300475, NLTT 27398, PLX 2648, PPM 157865, SAO 118864, TYC 267-1191-1, USNO-B1.0 0930-00254440, uvby98 100099491 A, WDS J11268+0301A, WISEA J112644.79+030050.0, Gaia DR2 3812355328621651328, Gaia DR1 3812355324326277760,
LHS 2408, AG+03 1497, BD+03 2503, CCDM J11268+0300B, G 10-23, GJ 429 B, GJ 429.0 B, HD 99492, HIC 55848, HIP 55848, LSPM J1126+0300S, 2MASS J11264627+0300229, NLTT 27399, PPM 157866, SAO 118865, TYC 267-1200-1, USNO-B1.0 0930-00254452, uvby98 100099492, WDS J11268+0301B, YZC 20 4279, Gaia DR2 3812355294261019904, Gaia DR1 3812355324326780544 [5] | |
83 Leonis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 6,5[6] och kräver åtminstone en handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 54,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 59 ljusår (ca 18 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 4 km/s.[3]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Primärstjärnan 83 Leonis A är en orange till röd underjättestjärna av spektralklass K0 IV,[2] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och börjat utvecklas bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 1[2] solradie och avger energi från dess fotosfär motsvarande omkring 80 procent [7] av solens utstrålning vid en effektiv temperatur av ca 5 500[4] K.
Följeslagaren, 83 Leonis B, är en orange stjärna i huvudserien av 8:e magnituden, något mindre massiv (0,88 solmassor), mindre och svalare än solen.[8] De båda stjärnorna har gemensam egenrörelse,[6] vilket bekräftar dem som ett fysiskt par. Den projicerade separationen mellan stjärnorna är 515 AE, men den verkliga separationen kan vara mycket större.[9]
Planetsystem[redigera | redigera wikitext]
Exoplaneten 83 Leonis Bb, i cirkulation kring följeslagaren, upptäcktes i januari 2005[7] av Californian and Carnegie Planet Search-team, som använder metoden med observation av radiell hastighet för att upptäcka planeter. Planetens minsta massa är mindre än hälften av Saturnus massa. Den kretsar mycket nära stjärnan och fullbordar ett omlopp på ca 17 dygn. År 2010 upptäcktes den andra planeten 83 Leonis Bc.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 83 Leonis, 9 april 2020.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d e f g h i] https://www.universeguide.com/star/83leonis. Hämtad 2020-04-09.
- ^ [a b c] eschiari, Stefano; et al. (2011). "The Lick-Carnegie Survey: Four New Exoplanet Candidates". The Astrophysical Journal. 727 (2). 117. arXiv:1011.4068. Bibcode:2011ApJ...727..117M. doi:10.1088/0004-637X/727/2/117.
- ^ [a b] Kovtyukh, V. V.; et al. (2003). "High precision effective temperatures for 181 F-K dwarfs from line-depth ratios". Astronomy and Astrophysics. 411 (3): 559–564. arXiv:astro-ph/0308429. Bibcode:2003A&A...411..559K. doi:10.1051/0004-6361:20031378.
- ^ "83 Leo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-04-09.
- ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b] Marcy, Geoffrey W.; et al. (2005). "Five New Extrasolar Planets". The Astrophysical Journal. 619 (1): 570–584. Bibcode:2005ApJ...619..570M. doi:10.1086/426384.
- ^ "The Planet Around HD 99492". California & Carnegie Planet Search. Archived from the original on 2005-12-16. Retrieved 2006-05-09.
- ^ Raghavan, Deepak; et al. (2006). "Two Suns in The Sky: Stellar Multiplicity in Exoplanet Systems". The Astrophysical Journal. 646 (1): 523–542. arXiv:astro-ph/0603836. Bibcode:2006ApJ...646..523R. doi:10.1086/504823.
