Abbas Ibn Firnas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Abbas Ibn Firnas eller Abbas Qasim Ibn Firnas ( عباس بن فرناس), född 810, död 887, var en amazigh (berber)[1] universalgeni[2][3]: uppfinnare [4], ingenjör, teknolog, kemist, läkare och poet som levde i det umayyadiska kalifatet i Córdoba i al-Andalus. Han är känd för sina tidiga försök till kontrollerad flygning,[5][6] och är den första människan som flugit, alternativt svävade. Han hade emellertid ingen utrustning som möjliggjorde en kontrollerad nedstigning. Han störtade men överlevde.[7]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

När kalif Abd ar-Rahman II intog tronen år 822 anlitade han den då välkände irakiske musikern Ziryab samt den unge vetenskapsmannen Abbas Ibn Firnas för att sköta utvecklingen av vetenskaperna.

Ibn Firnas bestämde sig för att flyga från ett torn i Córdoba med hjälp av en stor vingliknande mantel som skulle stoppa honom från att falla ner. Detta var år 852. Han överlevde med mindre skador men fick kroniska ryggsmärtor. Detta betraktas som den första fallskärmen.

Ibn Firnas ägnade sig åt många olika verksamheter. Han studerade kemi, fysik och astronomi. Han skapade astronomiska tabeller, skrev poesi och formgav en vattenklocka som kallades al-Maqata, uppfann metoder för att tillverka glas av sand och utvecklade en kedja av ringar som kunde användas för att visa upp planeternas och stjärnornas rörelser. Han utvecklade även en process för att slipa bergkristall som fram tills dess bara egyptierna hade kunskap om hur man gjorde.

År 875, när Ibn Firnas var 65 år, byggde han en hängglidare med vilken han kastade sig ut från ett berg. Flygningen var i hög grad lyckad och observerades av en skara inbjudna åskådare. Landningen misslyckades dock och Ibn Firnas fick ryggskador som följd. Kritikerna menade att han inte hade gjort ordentliga beräkningar på hur fåglar stoppar sina fart. Han dog tolv år senare.

”Ibn Firnas var den förste mannen i historien att göra ett vetenskapligt försök att flyga.” - Philip Hitti, History of the Arabs

Som västerlänningar lär sina barn om bröderna Wright, berättar man i de muslimska länderna för sina barn om Ibn Firnas, som var verksam tusen år före bröderna Wright. Flygplatsen Ibn Firnas i norra Bagdad liksom kratern Ibn Firnas på månen är namngivna efter honom.

1200-talet studerade Roger Bacon de texter som Ibn Firnas lämnat efter sig. Leonardo da Vinci fick inspiration från dessa texter 300 år senare. Ibn Firnas och andra muslimer har ingående beskrivits av Alexander von Humboldt och han ansåg att "de var räddarna av västerlandets utbildning och kultur".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • J. Vernet, 'Abbas Ibn Firnas. Dictionary of Scientific Biography (C.C. Gilespie, ed.) Vol. I, New York: Charles Scribner's Sons, 1970-1980. pg. 5.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ - « Ibn Firnas ('Abbâs) » by Ahmed Djebbar, Dictionnaire culturel des science, by Collective under the direction of Nicolas Witkowski, Du Regard Editions, 2003, ISBN 2-84105-128-5.
    - http://www.uh.edu/, 'Abbas Ibn Firnas by John H. Lienhard.
  2. ^ « Ibn Firnas ('Abbâs) » by Ahmed Djebbar, Dictionnaire culturel des science, by Collective under the direction of Nicolas Witkowski, Du Regard Editions, 2003, ISBN 2-84105-128-5.
  3. ^ Lynn Townsend White, Jr. (Spring, 1961). "Eilmer of Malmesbury, an Eleventh Century Aviator: A Case Study of Technological Innovation, Its Context and Tradition", Technology and Culture 2 (2), p. 97-111 [100]
  4. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_inventions_in_medieval_Islam
  5. ^ "'Abbas Ibn Firnas". John H. Lienhard. The Engines of Our Ingenuity. NPR. KUHF-FM Houston. 2004. Nr. 1910. Avskrift. Hämtad 2009-08-31.
  6. ^ Lynn Townsend White, Jr. (Spring, 1961). "Eilmer of Malmesbury, an Eleventh Century Aviator: A Case Study of Technological Innovation, Its Context and Tradition", Technology and Culture 2 (2), p. 97-111 [100f.]
  7. ^ SVT: Mänsklighetens historia. Del 4 av 12: Krigare. Sett 4 juli 2013.