Adam Egede-Nissen
| Adam Egede-Nissen | |
 | |
| Född | Adam Hjalmar Egede-Nissen 29 juni 1868[1][2][3] Frols kommun, Norge |
|---|---|
| Död | 4 april 1953[4] (84 år) Bærums kommun, Norge |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Trondheim katedralskole  |
| Sysselsättning | Postmästare, politiker |
| Befattning | |
| Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1900–1903, Hammerfest, Vardø och Vadsø (1900–1903)[5] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1903–1906, Hammerfest, Vardø och Vadsø (1903–1906)[6] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1906–1909, Hammerfest, Vardø och Vadsø (1906–1909)[7] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1910–1912, Hammerfest, Vardø och Vadsø (1910–1912)[8] Ordfører i Stavanger (1916–1919) Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1922–1924, köpstäderna i Vest-Agder och Rogalands fylker (1922–1924)[9] Partiledare, Norges Kommunistiska Parti (1934–1946) | |
| Politiskt parti | |
| Venstre (–) Arbeiderpartiet (–) Norges Kommunistiska Parti (–) | |
| Maka | Goggi Egede-Nissen (g. 1892–)[4] |
| Barn | Aud Egede-Nissen (f. 1893) Gerd Grieg (f. 1895) Ada Kramm (f. 1899) Oscar Egede-Nissen (f. 1903) Stig Egede-Nissen (f. 1907) Lill Egede-Nissen (f. 1909) Gøril Havrevold (f. 1914) |
| Föräldrar | Christian Paul Egede-Nissen |
| Redigera Wikidata | |
Adam Hjalmar Egede-Nissen, född den 29 juni 1868 i Levanger, död den 4 april 1953 i Bærum, var en norsk socialistisk politiker, brorson till politikern Oscar Egede Nissen och halvbror till politikern Jakob Schøning.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Efter sin studentexamen 1886 tog Egede-Nissen tjänst i postväsendet, och han blev 1891 postfullmäktig i Bergen. 1897 blev han postmästare i Vardø, varifrån han 1911 förflyttades till Stavanger. Här verkade han till 1933, och var ordförande 1916–1919. Han fick flera gånger statsstipendium för att resa och studera olika länders postväsen.
1903–1911 var han medlem av bystyret i Vardø, där han grundade och redigerade tidningen Finmarken. Han var stortingsman för Finnmarksstäderna mellan 1900 och 1912, först för Venstre och därefter för Arbeiderpartiet, som han gick med i hösten 1905. Han blev en av socialisternas ledande män i Stortinget, och som sitt partis representant i militärkommittén 1903–1912 utvecklade han sig till en utpräglad antimilitarist. Arbeiderpartiet i Stavanger valde honom åter till stortingsman 1922–1924. Då partiet splittrades 1923 följde Egede-Nissen kommunisterna och var partiledare för Norges Kommunistiska Parti 1934–1946, och hedersmedlem i partiet 1946. Han hade emellertid ingen reell politisk makt i partiet.
Egede-Nissen gav bland annat ut böckerna Hos Lenin for 20 år siden (1937) och memoarerna Et liv i strid (1945). Han hade också ett varmt konstintresse och var bland annat ordförande för Stavanger Teater. Hela sju av Egede-Nissens elva barn blev kända skådespelare: Aud Richter, Gerd Grieg, Ada Kramm, Oscar Egede-Nissen, Stig Egede-Nissen, Gøril Havrevold och Lill Egede-Nissen.
-
Adam Egede-Nissen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ”Adam Hjalmar Egede-Nissen”. Store norske leksikon. http://snl.no/Adam_Hjalmar_Egede-Nissen. Läst 26 mars 2011.
- Egede-Nissen, Adam Hjalmar i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1917)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Adam Hjalmar Egede-Nissen, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 203, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Store norske leksikon, Adam Hjalmar Egede-Nissen.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 567, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 590, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 617, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 659, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 87, läs online.[källa från Wikidata]