- För andra betydelser, se Finnmark.
Finnmark fylke (samiska Finnmárku) är det nordligaste av Norges fylken. Arean är 48 637 kvadratkilometer och befolkningen omfattade 73 812 invånare år 2008, vilket motsvarar 1,6 procent av Norges befolkning.
Namnet Finnmark översätts idag ofta till "samernas land". Precis som i Sverige kallades länge både samer och olika finska grupper för finnar, så om namnet ursprungligen syftar på samer, kväner eller flera av dessa grupper är oklart. Även finnar (enligt dagens definition) har i alla tider sökt sig till Ishavskusten i området.
Finnmarksvidda täcker 36 procent av Finnmarks yta.
De första människorna började befolka Finnmark för ungefär 10 000 - 12 000 år sedan, och idag antas det att de förmodligen kom från Kolahalvön. Komsakulturen är den äldsta kända i Finnmark, och är uppkallad efter de första fynden vid Komsafjället i Alta. Mellan Tana och Varangerbotn har man hittat stora fångstanläggningar för ren, och här har förmodligen flera grupper jägare samarbetat för att jaga ren.
Samisk kultur är välkänd i Finnmark, men det är osäkert hur långt bak den kan dateras, men den har åtminstone varit etablerad hundratals år före Kristi födelse. Från folkvandringstiden handlar samerna med nordliga bosättare längs med kusten av Nordland och Troms.
De första norska besittningarna i Finnmark sker först efter bygget av kyrkan och den första fästningen vid Vardø 1307. På grund av fiskhandeln med Mellaneuropa etablerar sig flera norska fiskare längs Finnmarkskusten. På 1400-talet var det goda tider för fiskarna, medan lägre fiskpriser försämrade villkoren under 1500- och 1600-talen. Under 1800-talet fick den norska koloniseringen ny fart, dels på grund av större ekonomisk aktivitet och dels på grund av en uttalad förnorskningspolitik från myndigheternas sida.
Finnmark drabbades hårt av det Andra världskriget, då Kirkenes 1941 låg i frontlinjen, och bombades över trehundra gånger av sovjetiskt flyg. Även Vardø och Vadsø bombades, och fartyg drabbades också. Tyska Wehrmacht utnyttjade den brända jordens taktik, med målet att inte låta några resurser tillfalla de sovjetiska trupperna. Detta innebar att nästan alla byggnader och all infrastruktur i området förstördes. Ungefär 60 000 civila tvångsevakuerades söderut.
Kort efter kriget började Finnmark återuppbyggas, men norska myndigheter var redo att bränna ned fylket i händelse av krig med Sovjetunionen under Kalla kriget. Försvaret har också under efterkrigstiden varit omfattande i fylket på grund av gränsen mot Ryssland var den enda landgränsen mellan ett Natoland och Sovjetunionen fram till 1952.
Fylkets tätorter kommunvis [redigera]
- ^ [a b c] ”Tabell: 09280: Areal av land og ferskvatn (km²) (K)”. Statistisk sentralbyrå. http://statbank.ssb.no/statistikkbanken/Default_FR.asp?Productid=01.01&PXSid=0&nvl=true&PLanguage=0&tilside=selecttable/MenuSelP.asp&SubjectCode=01. Läst 10 februari 2012.
- ^ ”Tabell:06913: Beregnet folkemengde 1. januar og endringer i kalenderåret (K)”. Statistisk sentralbyrå. http://statbank.ssb.no/statistikkbanken/selectvarval/define.asp?SubjectCode=02&ProductId=02.02&MainTable=Folkemengd1951&contents=Folkemengde&PLanguage=0&Tabstrip=SELECT&Qid=0&nvl=True&mt=0&pm=y&SessID=356147&FF=2&gruppe1=Hele&gruppe2=Hele&VS1=Fylker&VS2=&aggresetnr=1. Läst 13 oktober 2012.