29 juni

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     29 juni     ►►
Veckodag 2014: Söndag
Maj · Juni · Jul
Årets 180:e dag
(181:a under skottår)
185 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 29 juni

Se även Mall:29 juni

29 juni är den 180:e dagen på året i den gregorianska kalendern (181:a under skottår). Det återstår 185 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Helgondagar[redigera | redigera wikitext]

  • Petrus (Sankte Per), en av Jesu lärjungar och den förste biskopen (påven) av Rom (död omkring 64–67)
  • Paulus, en av Jesu lärjungar (död omkring 64–65) (se även 25 januari och 18 november)

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Peter och Petra
  • Föregående i bokstavsordning
    • Peter – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
    • Petra – Namnet infördes 1986 på 7 mars. 1993 flyttades det till 9 juni och 2001 till dagens datum.
    • Petri och Pauli dag – Denna benämning på dagens datum fanns sedan gammalt, till minne av att apostlarna Petrus och Paulus båda ska ha lidit martyrdöden denna dag. Det ersattes så småningom av enbart Petrus.
    • Petrus – Namnet infördes på dagens datum, till minne av aposteln Petrus, då det ersatte den gamla benämningen Petri och Pauli dag. Det fanns kvar ända till 2001, då det utgick.
    • Petter – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Petri och Pauli dag och Petrus
    • 1901–1985 – Petrus
    • 1986–1992 – Petrus, Peter och Petter
    • 1993–2000 – Petrus och Peter
    • Från 2001 – Peter och Petra
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1252 – Den endast 34 år gamle danske kungen Abel blir dödad av en hjulmakare nära Eiderstedt under en straffexpedition mot nordfriserna, som vägrar betala skatt. Med sina endast ett och ett halvt år på den danska tronen blir Abel den hittills (2014) kortvarigaste regenten i den danska kungalängden och efterträds samma dag av sin bror Kristofer I, som låter utropa sig till kung på landstinget i Viborg och kröns i Lund samma år. Därmed lyckas Kristofer utmanövrera Abels son Valdemars kandidatur till den danska tronen, trots att han har lovat sin bror att stödja Valdemar. Detta leder till många årtiondens fiendskap och osämja mellan Abels och Kristofers grenar av den danska kungaätten och försvagar den danska kungamakten. Enligt folktron går Abel igen och spökar, som straff för att han lät mörda sin bror och föregångare på tronen Erik Plogpenning.
  • 1444 – Den albanske hövdingen och frihetshjälten Skanderbeg leder 15 000 albaner till seger över en osmansk styrka på 25 000–40 000 man, ledd av Ali Pasha, i slaget vid Torviolli. Osmanerna förväntar sig en snabb och lättvunnen seger, då de ser att albanerna väntar vid foten av en kulle och går därför till direkt anfall. Skanderberg har dock delat upp sin här i tre delar och det är endast en del, som väntar vid kullen. När osmanernas anfall är i full gång låter han de andra delarna anfalla från sidorna och krossar därmed den osmanska armén. Samtida källor anger att osmanerna förlorar 22 000 man i stupade och 2 000 tillfångatagna, medan albanerna endast ska ha förlorat 100–120 man i stupade (men många fler skadade). Moderna uppskattningar anger dock de albanska förlusterna till omkring 4 000 stupade och sårade och de osmanska till 8 000 stupade och 2 000 tillfångatagna. Den albanska segern blir emellertid mycket uppskattad av andra kristna furstar i Europa, då den höjer de kristnas moral i kampen mot osmanerna. Den osmanske sultanen Murad II inser därmed vilken effekt Skanderbegs uppror kommer att ha mot det osmanska riket och vidtar därför kraftiga åtgärder för att krossa honom, vilket leder till ytterligare 25 års krig.
  • 1561 – Nio månader efter trontillträdet den 29 september året innan hålls den svenske kungen Erik XIV:s kröning i Uppsala domkyrka. Eftersom Erik är den förste svenske kung, som har kommit till makten genom arv (efter införandet av arvkungadömet 1544) och därmed anser sig ha fått sin makt av Gud, har han ambitionen att kröningen ska bli den mest påkostade i Sverige någonsin (vilket den också blir) och låter bland annat beställa nya kröningsregalier (såsom krona, spira, svärd och riksäpple) av den nederländske guldsmeden Cornlius ver Weiden i Stockholm, vilka sedan kommer att användas vid svenska regentkröningar fram till den sista (Oscar II:s kröning 1873) och än idag utgör Sveriges riksregalier. Vid kröningen låter han också införa adelstitlarna greve och friherre i Sverige, i ett försök att blidka adeln. Marsken Svante Sture den yngre, rikshovmästaren Per Brahe den äldre och riksrådet Gustav Johansson (Tre Rosor) dubbas därmed till Sveriges tre första grevar.
  • 1613 – Den engelske dramatikern och poeten William Shakespeares teater, som ligger i Londons teaterdistrikt söder om Themsen och går under benämningen The Globe Theatre, brinner ner till grunden endast 14 år efter uppförandet 1599. Under dess existens har flera av Shakespeares pjäser, såsom Hamlet och Macbeth uruppförts där. Trots att teatern återuppbyggs året därpå skriver Shakespeare efter branden inga fler pjäser och avlider 1616. Den nya Globeteatern fortgår sedan till 1642 då den stängs och den rivs 1644. 1997 återuppbyggs den på nytt några hundra meter från den ursprungliga platsen och sedan dess framförs framförallt Shakespeares pjäser där på nytt.
  • 1676 – Danskarna landsätter en invasionshär vid Råå fiskeläge strax söder om Helsingborg,[1] för att under det pågående skånska kriget återerövra de östdanska landskapen Skåne, Halland och Blekinge från Sverige, vilka har varit i svensk hand sedan freden i Roskilde 1658. Uppgifterna om invasionsstyrkans storlek varierar mellan 14 000,[2][3] 15 000[2][4][5] och 16 000 man,[3] men landstigningen blir helt oblodig, då danskarna inte möter något motstånd. Detta kan dels bero på att danskarna genom segern över svenskarna i slaget vid Ölands södra udde den 1 juni samma år har blivit herrar över Östersjön,[2] dels på den danska skenmanövern vid Ystad den 27 juni,[5] dels på att det svenska försvaret i Skåne är numerärt underlägset denna styrka[4] och dessutom utspritt över landskapet,[5] däribland med flera tusen man på olika förläggningar. På några månader erövrar danskarna hela Skåne och Blekinge utom Malmö.
  • 1809 – Tre veckor efter sitt trontillträde (den 6 juni) kröns den svenske kungen Karl XIII vid en ceremoni i Storkyrkan i Stockholm. Kungen är dock gammal (60 år) och skröplig och har inga egna barn, varför man snart måste se sig om efter en ny svensk tronföljarkandidat. I mitten av juli samma år väljs den danske prinsen Karl August till ny svensk kronprins, men efter dennes död genom slaganfall i maj året därpå faller valet några månader senare istället på den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte.
  • 1958Brasilien blir världsmästare i fotboll, genom att besegra Sverige med 5–2 i finalen av årets fotbolls-VM på Råsundastadion i Stockholm. Detta är hittills (2014) enda gången som fotbolls-VM har hållits i Sverige och det svenska silvret blir den bästa svenska placeringen i herrfotbolls-VM någonsin (näst bästa placeringen blir 1994, då Sverige tar brons under VM i USA). Att mästerskapet spelas i Sverige och att det går så bra för hemmalaget gör att intresset för evenemanget blir mycket stort i hela landet, vilket leder till ett stort uppsving för försäljningen av TV-apparater.
  • 1974 – Den argentinske presidenten Juan Peróns hustru Isabel svärs i hemlighet in som Argentinas tillförordnade president, eftersom hennes make är svårt sjuk i lunginflammation och dagen innan har drabbats av flera hjärtattacker.[6] Den 1 juli drabbas han av en ny attack, som gör att han avlider samma dag. På detta vis blir Isabel Perón världens första kvinnliga president (när Vigdís Finnbogadóttir blir Islands president 1980 blir hon världens första demokratiskt valda kvinnliga statsöverhuvud) och förblir på posten till våren 1976, då hon blir avsatt i en statskupp.
  • 1995Sampoongvaruhuset i den sydkoreanska huvudstaden Seoul kollapsar, varvid 502 människor omkommer och 937 skadas. Detta blir den största katastrofen i fredstid i Sydkoreas historia och den dödligaste byggnadskollapsen i världen innan 11 september-attackerna i New York 2001. Värdet på de materiella förlusterna uppgår till omkring 270 miljarder won (omkring 216 miljoner dollar i dåtidens penningvärde) och vid utredningen av olyckan visar den sig bero på undermålig byggnadskonstruktion, vilket i sin tur beror på korruption under byggandet av varuhuset 1987–1990. Byggnadens ordförande Lee Joon och hans son Lee Han-Sang, som är affärsföretagets direktör, döms båda till fleråriga fängelsestraff.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rystad, 2005, sid. 27
  2. ^ [a b c] Villstrand, 2011, sid. 186
  3. ^ [a b] Sundberg, 1998, sid. 267
  4. ^ [a b] Rystad, 2001, sid. 73
  5. ^ [a b c] Ericson et al., 2003, sid. 230
  6. ^ ”Argentina” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Argentina.html. Läst 23 november 2012. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ericson, Lars, Hårdstedt, Martin, Iko, Per, Sjöblom, Ingvar & Åselius, Gunnar, Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003. ISBN 91-46-20225-0
  • Rystad, Göran (red.), Kampen om Skåne, Historiska Media, Lund, 2005. ISBN 91-85057-05-3
  • Rystad, Göran, Karl XI – En biografi, Historiska Media, Lund, 2001. ISBN 91-89442-27-x
  • Sundberg, Ulf, Svenska krig 1521–1814, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, Stockholm, 1998. ISBN 91-89080-14-9
  • Villstrand, Nils Erik, Sveriges historia 1600–1721, Norstedts, Stockholm, 2011. ISBN 978-91-1-302440-0

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]