Bergen
- För andra betydelser, se Bergen (olika betydelser).
| Bergen | ||
| Bergvin | ||
| Stad | ||
|
||
| Etymologi: ung ängen mellan bergen | ||
| Smeknamn: staden mellan de sju bergen | ||
| Land | ||
|---|---|---|
| Län | Hordaland | |
| Distrikt | Midhordland | |
| Koordinater | ||
| Area | 465 km² | |
| - land | 445 km² | |
| Folkmängd | 260 798 (1 januar 2011 [1]) | |
| Befolkningstäthet | 574 invånare/km² | |
| Grundad | 1070 | |
| Borgmästare | Gunnar Bakke (Frp) | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| - sommartid | CEST (UTC+2) | |
| Webbplats: http://www.bergen.kommune.no | ||
Bergen ( norskt uttal ) är en norsk kommun och Norges näst största stad med 260 798 invånare (tätorten har 223 593 [2] invånare (2008), regionen 377 112 invånare[3]), belägen i Hordaland fylke. Bergen är en betydande sjöfartsstad. Bergen är sätet för Bjørgvin stift, och hyser en domkyrka.
Bergen är en av Europas allra regnigaste städer med omkring 2 250 mm regn per år.[källa behövs]
Stadsdelen Bryggen ingår i UNESCO:s världsarvslista.
Innehåll |
[redigera] Storstadsregionen
Bergen ligger på Bergenshalvön i Midthordland, som är ett av de fem distrikten i Hordaland.
Kommunen har sjögränser mot ökommunerna Austevoll, Sund, Fjell, Askøy, Meland, Lindås, Osterøy och landgränser mot Vaksdal, Samnanger och Os. Bergen är mycket naturskönt belägen vid slutet av en fjord och mellan ett antal olika höga kullar och bergstoppar. Den skyddade hamnen skapar goda förutsättningar för sjöfart och har möjliggjort Bergens position som hamnstad.
Bergen var ett eget amt från 1831 och fylke från 1919 til 1972, då kommunen slogs samman med grannkommunerna Arna, Fana, Laksevåg och Åsane och gick upp i Hordaland fylke. Årstads kommun slogs samman med Bergen redan 1915.
Bergens kommun utgör domsagan for Bergens tingrätt.
Bergen har två rådhus, det äldsta är från 1500-talet. Kommunstämman hålles fortfarande i samma sal sedan 1561.
Bergens kommun deltar internationellt i Union of Baltic Cities och i Organization of World Heritage Cities samt lokalt i Regionrådet Bergen og Omland, som är Norges största räknat i antal invånare.
I Bergen är man mycket stolta över sitt fotbollslag som heter SK Brann. Genom fotbollen och Brann så hörs man över hela Norge året om. En stor skara anhängare stoltserar ofta med sina tröjor, halsdukar och klubbsånger var man än reser, både inom och utom Norge.
[redigera] Klimat
Bergen har ett ovanligt regnigt klimat. Staden är Europas regnigaste stad. Det regniga klimatet beror på den geografiska belägenheten och närheten till Atlanten. Bergen befinner sig längst till väster på en landmassa där havsvindarna kommer från sydväst och dessutom är Bergen omgivet av berg som orsakar regn.
[redigera] Stadsdelar
Bergen är indelat i 8 stadsdelar.
| Bergens bydeler, människor pr. 1 januari 2008.[4] | |
| Arna | 12 231 |
| Bergenhus | 35 967 |
| Fana | 36 336 |
| Fyllingsdalen | 28 285 |
| Laksevåg | 36 651 |
| Ytrebygda | 24 044 |
| Årstad | 35 406 |
| Åsane | 38 487 |
| Totalt | 247 746 |
[redigera] Ortnamnet
Namnet Bergen kommer av det äldre namnet Bjørgvin som betyder 'bergsängen'.[5]
[redigera] Historia
Bergen grundades 1070 av kung Olav Kyrre, var huvudstad i norska riket på 1100- och 1200-talet. År 1360 etablerades ett hansakontor i staden. Den utvecklades till ett viktigt handelscentrum och hamnen förbättrades. I de administrativa byggnaderna i det som nu är stadsdelen Bryggen arbetade skrivare och affärsmän från många platser, särskilt från Tyskland. Förrådshusen var fyllda med varor, särskilt fisk från norra Norge och spannmål från Kontinentaleuropa.
Under historiens gång drabbades Bergen av många bränder, eftersom husen enligt traditionen byggdes av trä. Detta gällde även Bryggen. Endast en fjärdedel av de hus som står där idag är byggda under tiden strax efter 1702, när de äldre förrådshusen längs kajen brann ned. I de andra husen är det bara en del källarvåningar i sten som är äldre än från 1702. Dessa är från 1400-talet.
Bergen var största stad i Norden på 15- och 1600-talet och i Norge fram till 1830-talet.
[redigera] Kända personer från Bergen
- Ludvig Holberg (1684–1754), författare
- Johan Christian Klausson Dahl, I.C.Dahl, (1788-1857), målare
- Christian Lassen (1800-1876), professor och orientalist
- Michael Sars (1805-1869), professor, zoolog och präst
- Claus Daae (1806-1896), präst och politiker
- Johan Sebastian Welhaven (1807–1873), författare
- Ole Bull (1810–1880), komponist
- Peter Andreas Jensen, (1812-1867), författare och präst
- Daniel Cornelius Danielssen (1815-1894), läkare, forskare och politiker
- Christen Brun (1828-1917), teolog och biskop
- Georg Andreas Bull (1829-1917), arkitekt
- Johan Storjohann (1832-1914), teolog
- Lorentz Dietrichson (1834-1917), professor och konsthistoriker
- Henrik Mohn (1835-1916), meteorolog
- Suzannah Ibsen (1836-1914), hustru till Henrik Ibsen
- Gerhard Henrik Armauer Hansen (1841–1912), läkare och forskare
- Kristofer Janson (1841–1917), författare
- Edvard Grieg (1843–1907), komponist
- Amund Helland (1846-1918), professor, geolog och politiker
- Amalie Skram (1846–1905), författare
- Olefine Moe (1850-1933), operasångare
- Hans Henrik Reusch (1852-1922), geolog
- Christian Michelsen (1857–1925), skeppsredare, politiker och statsminister
- Haakon Wallem (1870-1951), skeppsredare
- Johan Ludwig Mowinckel (1870–1943), skeppsredare, politiker och statsminister
- Joachim Holst-Jensen (1880 1963) skådespelare
- Albert Viljam Hagelin (1881–1946), operasångare och politiker
- Tryggve Gran (1889–1980), pilot
- Gerhard Fischer (1890-1977), arkitekt och arkeolog
- Harald Grieg (1895-1972), förläggare
- Harald Sæverud (1897–1992), komponist
- Hilmar Reksten (1897–1980), skeppsredare
- Sverre Steen (1898-1983), historiker
- Helge Ingstad (1899-2001), författare, jurist och forskare
- Nordahl Grieg (1902–1943), författare
- Else Christie Kielland (1903-1993), målare, textilkonstnär
- Inger Hagerup (1905–1985), författare
- Leif Andreas Larsen («Shetlands-Larsen») (1906–1990), officer
- Torborg Nedreaas (1906-1987), författare
- Geirr Tveitt (1908–1981), komponist
- Claes Gill (1910–1973), författare och skådespelare
- Max Manus (1914–1996), motståndsman
- Lothar Lindtner (1917–2005), skådespelare
- Fredrik Kayser (1918-2009), motståndsman
- Sverre Hansen (1919-1995), skådespelare
- Stephan Tschudi-Madsen (1923–2007), konsthistoriker
- Arne Bendiksen (1926-2009), sångare
- Per Lønning (1928), professor, teolog, biskop och politiker
- Ivar Giæver (1929–), fysiker
- Georg Johannesen (1931-2005), författare och professor
- Karen-Christine "Kim" Friele (1935), författare
- Inge Lønning (1938), professor, teolog och politiker
- Ketil Hvoslef (1939), komponist
- Ole Danbolt Mjøs (1939), professor, läkare, och politiker
- Frode Rasmussen (1943), skådespelare
- Vibeke Løkkeberg (1945), regissör, skådespelare och manusförfattare
- Stig Holmås (1946), författare
- Helge Jordal (1946), skådespelare
- Gunnar Staalesen (1947), författare
- Anne-Grete Strøm-Erichsen (1949), politiker
- Jan Eggum (1951), sångare
- Erna Solberg (1961), politiker
- Terje Hellesø (1964), naturfotograf
- Anne Kristin Hagesæther (1968), illustratör
- Frode Øverli (1968), serietecknare
- Sissel Kyrkjebø (1969), sångerska
- Kjersti Tysse Plätzer, (1972), friidrottare
- Varg Vikernes (1973), musiker
- Olve Eikemo (1973), musiker
- Cecilie Leganger (1975), handbollsspelare
- Audun Lysbakken (1977), politiker
- Trude Gundersen Lehman (1977), taekwondoutövare
- Kurt Nilsen (1978), sångare och Idolsvinnare
- Sondre Lerche (1982), musiker
- Erik Huseklepp (1984), fotbollsspelare
- Christine Guldbrandsen (1985), sångerska
-
Leif Andreas Larsen («Shetlands-Larsen»), officer
-
Max Manus, motståndsman
[redigera] Källor
- ^ SSB: Befolkningsstatistikk
- ^ ssb.no - Tettsteder 1 januar 2007
- ^ http://no.wikipedia.org/wiki/Bergen_og omland
- ^ Folkemengd, etter kjønn og alder. Bergen. Bydel. 1.januar 2008.
- ^ Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 22
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
|
|||||||