Bergen
- För andra betydelser, se Bergen (olika betydelser).
| Bergen | ||
| Bergvin | ||
| Stad | ||
|
||
| Etymologi: ung ängen mellan bergen | ||
| Smeknamn: staden mellan de sju bergen | ||
| Land | ||
|---|---|---|
| Fylke | Hordaland | |
| Distrikt | Midhordland | |
| Kommun | Bergens kommun | |
| Koordinater | 60°22′16″N 5°24′30″Ö / 60.37111°N 5.40833°V | |
| Area | 465 km² | |
| - land | 445 km² | |
| - kommun | 465,45 km² | |
| Folkmängd | 260 798 (1 januari 2011)[1] | |
| - kommun | 263 218 (2011-10-01)[2] | |
| Befolkningstäthet | 574 invånare/km² | |
| Grundad | 1070 | |
| Borgmästare | Gunnar Bakke (Frp) | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| - sommartid | CEST (UTC+2) | |
| Webbplats: http://www.bergen.kommune.no | ||
Bergen ( norskt uttal ) är Norges näst största stad med 235 046 invånare i tätorten (2011) av kommunens totalt 271 862. Regionen har 387 112 invånare och har alltjämt en ökande tillväxt. [3]) Bergen är centralort i Bergens kommun, residensstad i Hordaland fylke och stiftsstad i Bjørgvin bispedømme. Staden var tidigare Norges huvudstad innan beslut tog på att flytta den till kungahusets hemstad Oslo. Bergen är en betydande sjöfartsstad med en stor egen fiskeflotta och med flera företag inom shipping och oljeindustrin. SK Brann är stadens fotbollslag och beskrivs allmänt som stadens stolthet när de spelar på sin hemmaarena Brann Stadium(kapacitet 17500 åskådare) i den norska tippeligan. Staden är även en av Europas regnigaste med omkring 2 250 mm per år, där höstmånaden september oftast är den allra regnigaste.[källa behövs] Stadsdelen Bryggen i stadens hamn har idag ett flertal restauranger och kaféer i de många trähusen(tidigare namgavs den Tyskebryggen på grund av andra världskriget), ingår i Unescos världsarvslista sedan flera år tillbaka. Övriga attraktioner i Bergen är linbanan Fløibanan, Edvard Grieg-museet och den berömda stavkyrkan i Fantoft.
Innehåll |
Storstadsregionen [redigera]
Bergen ligger på Bergenshalvön i Midthordland, som är ett av de fem distrikten i Hordaland.
Kommunen har sjögränser mot ökommunerna Austevoll, Sund, Fjell, Askøy, Meland, Lindås, Osterøy och landgränser mot Vaksdal, Samnanger och Os. Bergen är mycket naturskönt belägen vid slutet av en fjord och mellan ett antal olika höga kullar och bergstoppar. Den skyddade hamnen skapar goda förutsättningar för sjöfart och har möjliggjort Bergens position som hamnstad.
Bergen blev ett eget amt (fylke) 1831 och fortsatte som eget fylke fram till 1972. Då slogs kommunen samman med grannkommunerna Arna, Fana, Laksevåg och Åsane, som nu tillsammans fick bilda det nya Hordaland fylke. Årstads kommun hade redan 1915 gått upp i Bergen.
Bergens kommun är en domsaga vid Bergens tingsrätt.
Bergen har två rådhus, ett gammalt från 1500-talet och ett nytt, Bergen rådhus, som invigdes 1974. Kommunstämman hålls fortfarande i samma sal som sedan 1561.
Bergens kommun deltar internationellt i Union of Baltic Cities och i Organization of World Heritage Cities samt lokalt i Regionrådet Bergen og Omland, som är Norges största räknat i antal invånare.
Bergensarna är mycket stolta över sitt fotbollslag som heter SK Brann. Genom fotbollen och Brann hörs man över hela Norge året om. En stor skara anhängare stoltserar ofta med sina tröjor, halsdukar och klubbsånger vart man än reser, både inom och utom Norge.
Klimat [redigera]
Bergen har ett ovanligt regnigt klimat. Staden är en av Europas regnigaste. Det Klimatet beror på den geografiska belägenhet och närhet till Atlanten. Bergen befinner sig längst till väster på en landmassa där havsvindarna kommer från sydväst och dessutom är Bergen omgivet av berg som orsakar regn.
Stadsdelar [redigera]
Bergen är indelat i 8 stadsdelar.
| Bergens bydeler, människor pr. 1 januari 2008.[4] | |
| Arna | 12 231 |
| Bergenhus | 35 967 |
| Fana | 36 336 |
| Fyllingsdalen | 28 285 |
| Laksevåg | 36 651 |
| Ytrebygda | 24 044 |
| Årstad | 35 406 |
| Åsane | 38 487 |
| Totalt | 247 746 |
Ortnamnet [redigera]
Namnet Bergen kommer av det äldre namnet Bjørgvin som betyder 'bergsängen'.[5]
Historia [redigera]
Bergen grundades 1070 av kung Olav Kyrre, var huvudstad i norska riket på 1100- och 1200-talet. År 1360 etablerades ett hansakontor i staden. Den utvecklades till ett viktigt handelscentrum och hamnen förbättrades. I de administrativa byggnaderna i det som nu är stadsdelen Bryggen arbetade skrivare och affärsmän från många platser, särskilt från Tyskland. Förrådshusen var fyllda med varor, särskilt fisk från norra Norge och spannmål från Kontinentaleuropa.
Under historiens gång drabbades Bergen av många bränder, eftersom husen enligt traditionen byggdes av trä. Detta gällde även Bryggen. Endast en fjärdedel av de hus som står där idag är byggda under tiden strax efter 1702, när de äldre förrådshusen längs kajen brann ned. I de andra husen är det bara en del källarvåningar i sten som är äldre än från 1702. Dessa är från 1400-talet.
Bergen var största stad i Norden på 15- och 1600-talet och i Norge fram till 1830-talet.
Stadsvapen [redigera]
Bergens stadsvapen är vidareutvecklat från de vapen som staden använt tidigare, åtminstone sedan 1293. Under den epoken visade vapnet ett slott med tre torn ovanför sju klippor på ena sidan, och ett vikingaskepp på den andra. Vapnet var alltså tvåsidigt, vilket var ovanligt. Den latinska inskriptionen «SIGILLVM COMMVNITATIS DE CIVITATE BERGENSI» omger skeppet och «DANT BERGEIS DIGNUM MONS VRBS NAVIS MARE» omger slottet. Från slutet av 1300-talet användes endast sidan med slottet. År 1531 ändrades vapnet: I den nya varianten har slottet bara ett torn under slottet finns sju stora cirkelrunda punkter. Bergen var den första staden i Norge att använda ett vapen men trots att Bergen var den viktigaste staden i Skandinavien var både Köpenhamn (1254) och Stockholm (1281) tidigare.
Det nutida vapnet är en moderniserad version av det första vapnet, med ett slott ovanför sju rundadade stenar , omgivet av inskriptionen «SIGILLVM COMMVNITATIS DE CIVITATE BERGENSI», som på originalet fanns på den andra sidan.
Kända personer från Bergen [redigera]
- Ludvig Holberg (1684–1754), författare
- Johan Christian Klausson Dahl, I.C.Dahl, (1788-1857), målare
- Christian Lassen (1800-1876), professor och orientalist
- Michael Sars (1805-1869), professor, zoolog och präst
- Claus Daae (1806-1896), präst och politiker
- Johan Sebastian Welhaven (1807–1873), författare
- Ole Bull (1810–1880), komponist
- Peter Andreas Jensen, (1812-1867), författare och präst
- Daniel Cornelius Danielssen (1815-1894), läkare, forskare och politiker
- Christen Brun (1828-1917), teolog och biskop
- Georg Andreas Bull (1829-1917), arkitekt
- Johan Storjohann (1832-1914), teolog
- Lorentz Dietrichson (1834-1917), professor och konsthistoriker
- Henrik Mohn (1835-1916), meteorolog
- Suzannah Ibsen (1836-1914), hustru till Henrik Ibsen
- Gerhard Henrik Armauer Hansen (1841–1912), läkare och forskare
- Kristofer Janson (1841–1917), författare
- Edvard Grieg (1843–1907), komponist
- Amund Helland (1846-1918), professor, geolog och politiker
- Amalie Skram (1846–1905), författare
- Olefine Moe (1850-1933), operasångare
- Hans Henrik Reusch (1852-1922), geolog
- Christian Michelsen (1857–1925), skeppsredare, politiker och statsminister
- Haakon Wallem (1870-1951), skeppsredare
- Johan Ludwig Mowinckel (1870–1943), skeppsredare, politiker och statsminister
- Joachim Holst-Jensen (1880 1963) skådespelare
- Albert Viljam Hagelin (1881–1946), operasångare och politiker
- Tryggve Gran (1889–1980), pilot
- Gerhard Fischer (1890-1977), arkitekt och arkeolog
- Harald Grieg (1895-1972), förläggare
- Harald Sæverud (1897–1992), komponist
- Hilmar Reksten (1897–1980), skeppsredare
- Sverre Steen (1898-1983), historiker
- Helge Ingstad (1899-2001), författare, jurist och forskare
- Nordahl Grieg (1902–1943), författare
- Else Christie Kielland (1903-1993), målare, textilkonstnär
- Inger Hagerup (1905–1985), författare
- Leif Andreas Larsen («Shetlands-Larsen») (1906–1990), officer
- Torborg Nedreaas (1906-1987), författare
- Geirr Tveitt (1908–1981), komponist
- Claes Gill (1910–1973), författare och skådespelare
- Max Manus (1914–1996), motståndsman
- Lothar Lindtner (1917–2005), skådespelare
- Fredrik Kayser (1918-2009), motståndsman
- Sverre Hansen (1919-1995), skådespelare
- Stephan Tschudi-Madsen (1923–2007), konsthistoriker
- Arne Bendiksen (1926-2009), sångare
- Per Lønning (1928), professor, teolog, biskop och politiker
- Ivar Giæver (1929–), fysiker
- Georg Johannesen (1931-2005), författare och professor
- Karen-Christine "Kim" Friele (1935), författare
- Inge Lønning (1938), professor, teolog och politiker
- Ketil Hvoslef (1939), komponist
- Ole Danbolt Mjøs (1939), professor, läkare, och politiker
- Frode Rasmussen (1943), skådespelare
- Vibeke Løkkeberg (1945), regissör, skådespelare och manusförfattare
- Stig Holmås (1946), författare
- Helge Jordal (1946), skådespelare
- Gunnar Staalesen (1947), författare
- Anne-Grete Strøm-Erichsen (1949), politiker
- Jan Eggum (1951), sångare
- Erna Solberg (1961), politiker
- Terje Hellesø (1964), naturfotograf
- Anne Kristin Hagesæther (1968), illustratör
- Frode Øverli (1968), serietecknare
- Sissel Kyrkjebø (1969), sångerska
- Kjersti Tysse Plätzer, (1972), friidrottare
- Varg Vikernes (1973), musiker
- Olve Eikemo (1973), musiker
- Cecilie Leganger (1975), handbollsspelare
- Audun Lysbakken (1977), politiker
- Trude Gundersen Lehman (1977), taekwondoutövare
- Kurt Nilsen (1978), sångare och Idolsvinnare
- Sondre Lerche (1982), musiker
- Erik Huseklepp (1984), fotbollsspelare
- Christine Guldbrandsen (1985), sångerska
-
Leif Andreas Larsen («Shetlands-Larsen»), officer
-
Max Manus, motståndsman
Källor [redigera]
- ^ SSB: Befolkningsstatistikk
- ^ ”Folkemengd 1. oktober 2011”. Statistisk sentralbyrå. http://www.ssb.no/folkendrkv/tab-2011-11-17-01.html. Läst 24 januari 2012.
- ^ http://no.wikipedia.org/wiki/Bergen_og omland
- ^ Folkemengd, etter kjønn og alder. Bergen. Bydel. 1.januari 2008.
- ^ Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 22
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||