Bergen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Bergen (olika betydelser).
Koordinater: 60°22′16″N 5°24′30″Ö / 60.37111°N 5.40833°Ö / 60.37111; 5.40833
Bergen
Bergvin
Stad
BergenComposite.jpg
Bergen komm.svg
Stadsvapen
Etymologi: ung ängen mellan bergen
Smeknamn: staden mellan de sju bergen
Land  Norge
Fylke Hordaland
Distrikt Midhordland
Kommun Bergens kommun
Koordinater 60°22′16″N 5°24′30″Ö / 60.37111°N 5.40833°Ö / 60.37111; 5.40833
Area 465 km²
 - land 445 km²
 - kommun 464,77 km² (2013-01-01)[1]
Folkmängd 260 798 (1 januari 2011)[2]
 - kommun 268 926 (2013-04-01)[3]
Befolkningstäthet 574 invånare/km²
Grundad 1070
Borgmästare Gunnar Bakke (Frp)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Norway location map.svg
Red pog.svg
Webbplats: http://www.bergen.kommune.no

Bergen (norskt uttal ) är Norges näst största stad med 235 046 invånare i tätorten (2011) av kommunens totalt 271 862. Regionen har 387 112 invånare och är alltjämt stadd i tillväxt. Bergen är centralort i Bergens kommun, residensstad i Hordaland fylke och stiftsstad i Bjørgvin bispedømme. Staden var tidigare Norges huvudstad, innan beslut tog på att flytta den till kungahusets hemstad Oslo. Bergen är en betydande sjöfartsstad med en stor egen fiskeflotta och med flera företag inom shipping och oljeindustrin.

Staden är även en av Europas regnigaste med omkring 2 250 mm per år, där höstmånaden september oftast är den allra regnigaste.[källa behövs] Stadsdelen Bryggen (tidigare känd som Tyskebryggen efter Hansans verksamhet i staden[4]) i stadens hamn präglas av sin trähus och ingår numera i Unescos världsarvslista. Övriga attraktioner i Bergen är linbanan Fløibanan, Edvard Grieg-museet och den berömda stavkyrkan i Fantoft. Stadens mest kända fotbollslag SK Brann spelar i den norska tippeligan och har Brann Stadion (kapacitet 17 500 åskådare) som hemmaarena.

Beskrivning av Bergen-regionen[redigera | redigera wikitext]

Bergen på 1890-talet.

Bergen ligger på Bergenshalvön i Midthordland, som är ett av de fem distrikten i Hordaland.

Kommunen har sjögränser mot ökommunerna Austevoll, Sund, Fjell, Askøy, Meland, Lindås, Osterøy och landgränser mot Vaksdal, Samnanger och Os. Bergen är mycket naturskönt belägen vid slutet av en fjord och mellan ett antal olika höga kullar och bergstoppar. Den skyddade hamnen skapar goda förutsättningar för sjöfart och har möjliggjort Bergens position som hamnstad.

Bergen blev ett eget amt (fylke) 1831 och fortsatte som eget fylke fram till 1972. Då slogs kommunen samman med grannkommunerna Arna, Fana, Laksevåg och Åsane, som nu tillsammans fick bilda det nya Hordaland fylke. Årstads kommun hade redan 1915 gått upp i Bergen.

Bergens kommun är en domsaga vid Bergens tingsrätt.

Bergen har två rådhus, ett gammalt från 1500-talet och ett nytt, Bergen rådhus, som invigdes 1974. Kommunstämman hålls fortfarande i samma sal som sedan 1561.

Bergens kommun deltar internationellt i Union of Baltic Cities och i Organization of World Heritage Cities samt lokalt i Regionrådet Bergen og Omland, som är Norges största räknat i antal invånare.

Bergensarna är mycket stolta över sitt fotbollslag som heter SK Brann. Genom fotbollen och Brann hörs man över hela Norge året om. En stor skara anhängare stoltserar ofta med sina tröjor, halsdukar och klubbsånger vart man än reser, både inom och utom Norge.

Karta över stadsdelarna i Bergen

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Bergen har ett ovanligt regnigt klimat. Staden som får 2250 mm per år är en av Europas regnigaste. Klimatet beror på det geografiska läget och närheten till Atlanten. Bergen befinner sig längst till väster på en landmassa där havsvindarna kommer från sydväst och dessutom är Bergen omgivet av berg som tvingar regnmolnen att stiga så att de kyls av. Temperaturen utjämnas av havet och är för breddgraden ovanligt mild på vintern, med ett genomsnitt på +3°C på dagen i januari (dygnsmedel +1°C). På sommaren är det kyligare än i inlandet. I juli är det i genomsnitt +17°C på dagen (dygnsmedel +14°C).

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Bergen är indelat i 8 stadsdelar.

Bergens bydeler, människor pr. 1 januari 2008.[5]
Arna 12 231
Bergenhus 35 967
Fana 36 336
Fyllingsdalen 28 285
Laksevåg 36 651
Ytrebygda 24 044
Årstad 35 406
Åsane 38 487
Totalt 247 746

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Bergen kommer av det äldre namnet Bjørgvin som betyder 'bergsängen'.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bryggen, april 1944, efter en stor explosion i Vågen

Bergen grundades 1070 av kung Olav Kyrre. I samband med det flyttadet kungsgården från Aalkestad till Holmen vid Vågens inlopp. Där uppfördes stenborgen Håkonshallen 1247-1261, på 1500-talet ersatt av fästningen Bergenhus. Bergen var de norska kungarnas främsta residensort fram till omkring 1300.[7] Kort efter grundandet Bergen även biskopssäte för Västlandet.[8] Under de följande århundradena växte Bergens handel med fisk betydligt, mestadels exporterades den till England. Inbördeskrigen på 1100-talet innebar ett stort avbräck för Bergen. Magnus Lagaböte gav Bergen dess stadslag. 1250 slöts de första handelsavtalet mellan Norge och Lübeck och redan i början av 1300-talet dominerade hansan stadens handel. Ett hanseatiskt handelskontor inrättades 1360, den tyska inflyttningen var stor och genom Freden i kalundborg 1376 befästes hansans handelsvälde över staden. 1393-1430 plundrades Bergen flera gånger av vitaliebröderna.[9]

Kristian II bekämpade hanseaterna och försökte bryta det tyska monopolet inom stadens handel, men först länsherrarna Kristofer Walkendorf och Erik Rosenkrantz lyckades bryta deras makt genom Odense recess. Nordlands- och Finnmarkshandeln fick från 1500-talet allt större betydelse.[10] Fram till omkring 1880 hade Bergen återkommande fiskmässor när båtlaster med torkad fisk kom in till staden under för- och sensommaren. Hansekontoret indrogs 1650. På 1600-talet upplevde staden en glanstid, och staden var då Nordens främsta sjöstad. En brand 1702 förstörde nästan hela staden, och det dröjde till slutet av 1700-talet och Napoeonkrigen innan staden fick en ny uppblomstring.[11]

Detta gällde även Bryggen. Endast en fjärdedel av de hus som står där idag är byggda under tiden strax efter 1702, när de äldre förrådshusen längs kajen brann ned. I de andra husen är det bara en del källarvåningar i sten som är äldre än från 1702. Dessa är från 1400-talet.

Övergången från segel till ångfartyg på 1880-talet var Bergen den ledande sjöfartsstaden och hade ännu 1917 mest tonnage i landet.[12] En förödande brand 1916 förstörde stora delar av stadens centrum.[13] Under andra världskriget gick dock hälften handelsfartygen förlorade. Bergen knöts 1883 samman med Voss och 1909 med Oslo via Bergensbanen. Någon industristad av betydelse blev dock inte Bergen förrän omkring 1900, när den elektrifierades, 1914 uppfördes ett nytt kraftverk i Samnanger, 30 kilometer öster om staden.[14] Under industrialiseringen fick Bergen bland annat textilindustri och mekaniska verkstäder.[15]

Bergen var största stad i Norden på 1500- och 1600-talet och i Norge fram till 1830-talet.

Bland stadens äldre byggnader märks Korskyrkan och Mariakyrkan, båda från 1100-talet samt de Bergenshus fästning ingående delarna av Håkonshallen från 1200-talet och Rosenkrantztornet från 1500-talet. Domkyrkan, ursprunligen Franciskanerklostrets kyrka härrör från 1200-talet.[16]

Centrala Bergen sett från syd. Nygård i mitten
Centrala Bergen sett från syd. Nygård i mitten


Stadsvapen[redigera | redigera wikitext]

Bergens stadsvapen är vidareutvecklat från de vapen som staden använt tidigare, åtminstone sedan 1293. Under den epoken visade vapnet ett slott med tre torn ovanför sju klippor på ena sidan, och ett vikingaskepp på den andra. Vapnet var alltså tvåsidigt, vilket var ovanligt. Den latinska inskriptionen «SIGILLVM COMMVNITATIS DE CIVITATE BERGENSI» omger skeppet och «DANT BERGEIS DIGNUM MONS VRBS NAVIS MARE» omger slottet. Från slutet av 1300-talet användes endast sidan med slottet. År 1531 ändrades vapnet: I den nya varianten har slottet bara ett torn under slottet finns sju stora cirkelrunda punkter. Bergen var den första staden i Norge att använda ett vapen men trots att Bergen var den viktigaste staden i Skandinavien var både Köpenhamn (1254) och Stockholm (1281) tidigare.

Det nutida vapnet är en moderniserad version av det första vapnet, med ett slott ovanför sju rundadade stenar , omgivet av inskriptionen «SIGILLVM COMMVNITATIS DE CIVITATE BERGENSI», som på originalet fanns på den andra sidan.

Kända personer från Bergen[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Bergen och Hardangerfjorden
  1. ^ ”Areal av land og ferskvatn, 1. januar 2013”. Statistisk sentralbyrå. 28 maj 2013. https://www.ssb.no/natur-og-miljo/statistikker/arealdekke/aar/2013-05-28. Läst 13 juli 2013. 
  2. ^ SSB: Befolkningsstatistikk
  3. ^ ”Folkemengd og kvartalsvise befolkningsendringar, 1. kvartal 2013”. Statistisk sentralbyrå. 14 maj 2013. http://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkendrkv/kvartal/2013-05-14?fane=tabell&sort=nummer&tabell=112359. Läst 13 juli 2013. 
  4. ^ "Bergen". NE.se. Läst 16 juli 2013.
  5. ^ Folkemengd, etter kjønn og alder. Bergen. Bydel. 1.januari 2008.
  6. ^ Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 22
  7. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947
  8. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagord Bergen)
  9. ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. Sid. 667 
  10. ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. Sid. 667 
  11. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947
  12. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947
  13. ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. Sid. 665 
  14. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947
  15. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagord Bergen)
  16. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]