Alba Schwartz

Från Wikipedia
Alba Schwartz
FöddSofie Albertine Schwartz
9 december 1857
Köpenhamn, Danmark Danmark
Död10 januari 1942 (84 år)
Skagen Danmark Danmark
YrkeFörfattare
NationalitetDanmark Danska
SpråkDanska
Verksam1907-1942
PriserHolger Drachmann-legatet (1939)
Make/makaOtto Georg Schwartz
BarnErik (född 1884)
Walter Schwartz (född 1889)
SläktingarMalene Schwartz (barnbarn)

Sofie Albertine ”Alba” Schwartz, född Larsen 9 december 1857 i Köpenhamn, död 10 januari 1942 i Skagen, var en dansk författare. Hon var farmor till skådespelerskan Malene Schwartz.

Alba Schwartz var dotter till överläkaren Søren Eskildsen Larsen (1802–1890) och Sophia Albertina Matzen (1815–1895) och det yngsta barnet i en syskonskara på 14.[1] Bland syskonen fanns filologen Sofus Larsen.[1] Schwartz satsade på att bli skådespelare och mottog undervisning av Ludvig PhisterDet Kongelige Teater.[1] Hon avbröt utbildningen efter att ha gift sig med juristen Otto Georg Schwartz 1882. De fick sönerna Erik (född 1884) och Walter (1889–1958), varav den äldsta dog som 9-åring.[1] Familjen flyttade till Skagen 1899 där maken blev borgmästare. Alba Schwartz blev en del av ortens kulturliv och bidrog till att skildra dess historia i Den svundne Tid i Sagn og Billeder (1912) och Skagen, Den nye Tid i Oplevelser og Indtryk (1913).[1][2]

Schwartz gjorde sin författardebut 1907 med novellen Den døde Mand som trycktes i tidningen Det ny Aarhundrede.[2] Hennes första skönlitterära bok, Overlægen, publicerades 1932. Hon var då 75 år gammal och änka sedan många år.[2] Denna och de följande romanerna Barnet (1935), Edith søger en Far (1938) och Skilsmissens Børn (1940) skildrar främst ämnen som äktenskap, moderskap, kärlek och familjeliv.[2][1] Också situationer av otrohet, både hos de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna, samt skilsmässa och oäkta barn är återkommande teman i Schwartz författarskap.[2] Skilsmissens Børn blev filmatiserad 1939 av Benjamin Christensen med Grethe Holmer som huvudrollsinnehavare.[1]

Schwartz tilldelades Holger Drachmann-legatet 1939.[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Skagen. Den svundne Tid i Sagn og Billeder (1912)
  • Skagen. Den nye Tid i Oplevelser og Indtryk (1913)
  • Overlægen (1932)
  • Barnet (1935)
  • Edith søger en Far (1938)
  • Skilsmissens Børn (1940)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
Litteratur
  • Svend Cedergreen Bech (red.) (1979-1984). Dansk Biografisk Leksikon. Köpenhamn: Gyldendal.
  • Jytte Larsen (red.) (2001). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. Köpenhamn: Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4