Alba Schwartz
| Alba Schwartz | |
| Född | Sofie Albertine Schwartz 9 december 1857 Köpenhamn, Danmark  |
|---|---|
| Död | 10 januari 1942 (84 år) Skagen Danmark |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Danska |
| Språk | Danska |
| Verksam | 1907-1942 |
| Priser | Holger Drachmann-legatet (1939) |
| Make/maka | Otto Georg Schwartz |
| Barn | Erik (född 1884) Walter Schwartz (född 1889) |
| Släktingar | Malene Schwartz (barnbarn) |
Sofie Albertine ”Alba” Schwartz, född Larsen 9 december 1857 i Köpenhamn, död 10 januari 1942 i Skagen, var en dansk författare. Hon var farmor till skådespelerskan Malene Schwartz.
Alba Schwartz var dotter till överläkaren Søren Eskildsen Larsen (1802–1890) och Sophia Albertina Matzen (1815–1895) och det yngsta barnet i en syskonskara på 14.[1] Bland syskonen fanns filologen Sofus Larsen.[1] Schwartz satsade på att bli skådespelare och mottog undervisning av Ludvig Phister på Det Kongelige Teater.[1] Hon avbröt utbildningen efter att ha gift sig med juristen Otto Georg Schwartz 1882. De fick sönerna Erik (född 1884) och Walter (1889–1958), varav den äldsta dog som 9-åring.[1] Familjen flyttade till Skagen 1899 där maken blev borgmästare. Alba Schwartz blev en del av ortens kulturliv och bidrog till att skildra dess historia i Den svundne Tid i Sagn og Billeder (1912) och Skagen, Den nye Tid i Oplevelser og Indtryk (1913).[1][2]
Schwartz gjorde sin författardebut 1907 med novellen Den døde Mand som trycktes i tidningen Det ny Aarhundrede.[2] Hennes första skönlitterära bok, Overlægen, publicerades 1932. Hon var då 75 år gammal och änka sedan många år.[2] Denna och de följande romanerna Barnet (1935), Edith søger en Far (1938) och Skilsmissens Børn (1940) skildrar främst ämnen som äktenskap, moderskap, kärlek och familjeliv.[2][1] Också situationer av otrohet, både hos de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna, samt skilsmässa och oäkta barn är återkommande teman i Schwartz författarskap.[2] Skilsmissens Børn blev filmatiserad 1939 av Benjamin Christensen med Grethe Holmer som huvudrollsinnehavare.[1]
Schwartz tilldelades Holger Drachmann-legatet 1939.[3]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Skagen. Den svundne Tid i Sagn og Billeder (1912)
- Skagen. Den nye Tid i Oplevelser og Indtryk (1913)
- Overlægen (1932)
- Barnet (1935)
- Edith søger en Far (1938)
- Skilsmissens Børn (1940)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Noter
- ^ [a b c d e f g] Richard, Anne Birgitte (2001). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/1216/origin/170/. Läst 27 februari 2014
- ^ [a b c d e] Cedergren Bech, Svend (1979-1984). Dansk Biografisk Leksikon. Gyldendal. http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Kunst_og_kultur/Litteratur/Forfatter/Alba_Schwartz
- ^ Jensen, Niels. ”Oplysninger om enkelte forfattere”. Danske Litteraturpriser. BogGuide. http://www.litteraturpriser.dk/aut/SA.htm#SAlbaSchwartz. Läst 27 februari 2014.
- Litteratur
- Svend Cedergreen Bech (red.) (1979-1984). Dansk Biografisk Leksikon. Köpenhamn: Gyldendal.
- Jytte Larsen (red.) (2001). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. Köpenhamn: Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4