Köpenhamn

	Köpenhamn (København)
	Stad
Äldre sigill	Stadsvapen
	Etymologi: ung. "köpmännens hamn"
	Motto: Tårnenes by, Kongens by
Land	Danmark
Region	Region Hovedstaden
Koordinater	55°40′N 12°34′O / 55.667, 12.567
Area	88,25 km²
- storstadsområde	3 030,5 km²
Befolkning	521 397 (1 juli 2009)
- tätort	1 167 569 (1 januari 2009)
- storstadsområde	1 881 887 (1 juli 2009)
Befolkningstäthet	5 908 /km²
- storstadsområde	621 /km²
Grundad	1000-talet
Borgmästare	Ritt Bjerregaard (S)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
	Webbplats: http://www.kk.dk/

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 55°40′N 12°34′O / 55.667, 12.567

Köpenhamn (danska København) är huvudstad i Danmark. Staden ligger på öarna Själland och Amager, vid Öresund. Köpenhamns kommun har lite över en halv miljon invånare, medan Hovedstadsområdet, som motsvarar Köpenhamns tätort, hade 1 167 569 invånare i början av 2009.^[1] Storstadsområdet har cirka 1,9 miljoner invånare. Köpenhamn är den stad i Skandinavien som är besöktes av flest utländska turister år 2006.^[2] Enligt GaWC klassificeras Köpenhamn som en världsstad med en ranking på beta+ nivå.^[3] I 2008 års Global Cities Index rankades Köpenhamn på 36:e plats i världen, 15:e plats i Europa och 2:a i Norden efter Stockholm.^[4] Ibland marknadsförs staden som "Wonderful Copenhagen".

[redigera] Historia

Huvudartikel Köpenhamns historia

Köpenhamns historia brukar traditionellt inledas med ett borgbygge av biskop Absalon Hvide 1167-1168, även om bosättning där funnits minst 100 år tidigare. Stadens centrala läge vis Öresund gjorde den till en viktig handelsplats och den kom också att bli Danmarks huvudstad, inofficiellt från 1420-talet officiellt från 1536.

Köpenhamn år 1650.

Köpenhamns stadsplan är till stor del ett verk av Christian IV. Allt brann ned vid två tillfällen, 1728 och 1795. Staden blev också bombarderad av engelska flottan i slaget om Köpenhamn (1807).

På 1800-talet blev Köpenhamn centrum för industrialiseringen av Danmark. Köpenhamns stadsmurar som funnits sedan medeltiden revs och ersattes av grönytor och stadsbebyggelse. Under slutet av 1800-talet uppfördes stora befästningsvallar väster om Köpenhamn kallat Vestvolden som togs ur bruk under 1920-talet.. Detta ledde till att stadsplaneringen i hög grad gick ut på att bygga täta, kompakta kvarter.

Köpenhamns metros invigning 2002 innebär en kraftig förbättring av kollektivtrafiken i Köpenhamn.

[redigera] Administrativ indelning och demografi

Stadsdelar i Köpenhamn:
A: Indre By
B: Christianshavn
C: Indre Østerbro
D: Ydre Østerbro
E: Indre Nørrebro
F: Ydre Nørrebro
G: Bispebjerg
H: Vanløse
I: Brønshøj-Husum
J: Vesterbro
K: Kongens Enghave
L: Valby
M: Vestamager
N: Sundbyvester
O: Sundbyøster

Köpenhamn ligger delvis på Själlands östkust och delvis på ön Amager. Öster om Köpenhamn ligger Öresund, sundet som separerar Danmark från Sverige, och som kopplar samman Kattegatt med Östersjön. På den svenska sidan mittemot Köpenhamn ligger Malmö och Landskrona.

Staden delades före den danska kommunal- och regional-reformen 2007 in i 15 administrativa stadsdelar, därefter har sammanslagningar minskat detta antal till cirka 10. Noterbart är dock att "ön" mitt inne i Köpenhamns kommun, Frederiksbergs kommun fortfarande behåller sin status som självständig kommun.

Karta över Köpenhamns innerstad

Uppgifterna om Köpenhamns folkmängd varierar beroende på hur stort område som räknas. Ändringar av administrativa gränser under senare år har satt äldre definitioner av till exempel Köpenhamns storstadsområde ur spel, vilket kan förvirra.

[redigera] Köpenhamns kommun

Köpenhamns kommun är Danmarks folkrikaste med 521 397 invånare (1 juli 2009). Kommunens yta uppgår till 88,25 kvadratkilometer.^[1]

[redigera] Köpenhamns stad

Förr ingick Köpenhamns kommun, Frederiksbergs kommun och Gentofte kommun i definitionen av Köpenhamns stad. Denna definition är numera utgången. Efter kommunreformen 2007 har man arbetat fram definitioner av landsdelar i Danmark, för att möta statistiska behov på en lägre nivå än regioner. En av dessa landsdelar är Köpenhamn stad (København by), som omfattar kommunerna Köpenhamn, Dragør, Frederiksberg och Tårnby.^[5] Ytan uppgår till 180,11 kvadratkilometer, och befolkningen uppgick till 670 751 invånare i mitten av 2009.^[1] En landsdel är i första hand en geografisk och statistisk definition, och området har inga administrativa funktioner.

[redigera] Köpenhamns tätort

Huvudartikel Hovedstadsområdet#Tätorten

Tätorten Köpenhamn, det vill säga det område som utgörs av sammanhängande bebyggelse, kallas Hovedstadsområdet och hade 1 167 569 invånare i början av 2009.^[1] Området omfattar tretton hela kommuner, samt delar av ytterligare fem.

[redigera] Köpenhamns storstadsområde

För närvarande hittar man ingen tydlig definition av Köpenhamns storstadsområde i Danmarks statistiks redovisningar. Danska Skov- og Naturstyrelsen, som lyder under Miljøministeriet, arbetar dock med en definition som kallas Hovedstadsområdet som baserar sig på den så kallade Fingerplanen 2007, vilken är ett planeringsunderlag för Köpenhamn med omgivning och som i en första version arbetades fram redan 1947.^[6] Fingerplan 2007 används sedan 1 augusti 2007 som ett landsplandirektiv av myndigheterna.^[7] Det betyder att Fingerplanen tillsammans med 34 enskilda kommunplaner samt viss statlig översikt (formellt benämnt Oversigt over statslige interesser i kommuneplanlægningen) har fått övergripande betydelse för områdets planering och beslutsfattande, med liknande betydelse som HUR's Regionplan haft för Köpenhamnsområdet fram till slutet av 2006. Hovedstadsområdet delas in i de fyra delområdena Det indre storbyområde, Det ydre storbyområde, De grønne kiler samt Det øvrige hovedstadsområde.^[7] Området som berörs hade totalt 1 881 887 invånare i mitten av 2009, på en yta av 3 030,50 kvadratkilometer.^[1]^[6]

Ibland använder man Region Hovedstaden som definition, men detta område är inget officiellt storstadsområde utan en administrativ region. Äldre, numera inaktuella definitioner av storstadsområdet är de områden som kallades Storköpenhamn och Huvudstadregionen.

Köpenhamnområdet är tillsammans med Malmöområdet på den svenska sidan huvudområdena i den tätbefolkade Öresundsregionen.

[redigera] Styre

Köpenhamns kommun administreras av sju råd, liknande stadsdelsnämnder i en svensk kommun. Rådens uppgifter bestäms av borgarrepresentationen, som motsvarar kommunfullmäktige i Sverige. Borgarrepresentationen har 55 medlemmar och sitter i Köpenhamns rådhus. Det tyngsta rådet, ekonomirådet, styrs av överborgmästaren. Val av borgarrepresentation sker vart fjärde år men inte i anslutning till det statliga valet som i Sverige.

Ritt Bjerregaard (socialdemokraterne) verkar sedan den 1 januari 2006 som överborgmästare i det traditionellt socialdemokratiska Köpenhamn.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Befolkningsutveckling i Köpenhamns kommun

Befolkningsutvecklingen i Köpenhamns kommun
År			Invånare
1450			4-5000
1500			10 000
1650			30 000
1700			65 000
1801.2.1			100 975
1850.2.1			129 695
1901.2.1			360 787 (400 575)
1911.2.1			462 161
1921.2.1			561 344
1930.11.5			617 069
1940.11.5			700 465
1950.11.7			768 105
1960.9.26			721 381
1970.11.9			622 773
1980			498 850
1990			466 723
2000			495 699
2006			501 158

[redigera] Stadens natur och bebyggelse

[redigera] Parker

Köpenhamn har många större och mindre parkområden. Dyrehaven norr om Hellerup är den största. Längre in mot centrum finns Fælledparken (Sv: Folkets park eller gemensamma parken) samt Frederiksbergs slottspark inklusive Søndermarken. Innanför sjöarna finns bland andra "Kongens have", "Botanisk have" och "Ørstedsparken". Större delen av det på 1930-talet av havet utfyllda västra Amager utgör "Amager Fælled", ett blandat skogs- och ängsområde. Enghave är en liten park med stor lokal betydelse på Vesterbro. Även den stora "Valbyparken" bör inte glömmas.

I staden finns också ett antal mindre sjöar som avskiljer dagens centrala Köpenhamn från Frederiksberg och Nørrebro. De heter räknat från nordost mot syd "Sortedams Sø", "Peblinge Sø" och "Sankt Jørgens Sø". De är cirka 200 meter breda och deras totala längd är mellan 2,5 och 3 km. De ligger inte på en rak linje, utan som en mindre del av en cirkel med mycket stor radie. Standkanterna utnyttjas av flanörer och typiska fåglar som trivs vid vatten.

[redigera] Arkitektur

Köpenhamn är känt för sina "tinnar och torn", byggnationer av högre hus har därför alltid motarbetats. Detta till trots ligger Skandinaviens näst högsta bostadshus (efter Turning-Torso i Malmö) på Frederiksberg, det 30 våningar höga Domus Vista (102 m högt). Mest kända höghus är dock SAS-huset vid Vesterport station (22 våningar) samt Hotell Scandinavia på Amagers nordspets (26 våningar).

[redigera] Sevärdheter, nöjen och sport

[redigera] Sevärdheter

Tivoli (januari 2004).

Rosenborgs slott

[redigera] Den lille havfrue

Köpenhamns och hela Danmarks nationalsymbol är den bara 125 cm stora statyn Den lille havfrue som invigdes 1913. Den föreställer huvudpersonen i H.C. Andersens saga Den lilla sjöjungfrun. Den ligger vid inre hamnen i närheten av Kastellet.

[redigera] Tivoli

Mittemot centralstationen ligger Tivoli, som är en av världens äldsta nöjesparker. Tivoli är öppet under stora delar av året. Längs parken går gatan HC Andersen Boulevard med Köpenhamns rådhus på andra sidan. Huset är smyckat med många skulpturer som skapades mellan 1892 och 1905 enligt renässansstilen. Rådhustornet är med 113 m Danmarks högsta torn.

[redigera] Dyrehavsbakken

Vid Klampenborg ligger världens äldsta nöjespark, Dyrehavsbakken med anor från 1500-talet. Enligt sin egen reklam är detta nöjesfält det som har flest åkattraktioner i Skandinavien. Den äkta träbyggda Berg-och-Dal-banan var när den invigdes på 1930-talet Europas högsta.^{[källa behövs]}

[redigera] Zoologisk Have

På Fredriksberg ligger Zoologisk Have eller bara "Zoo", som har djur från hela världen inklusive elefanter, giraffer och andra stora djur. Zoo håller öppet året runt, men perioden april-oktober är att rekommendera för då kan alla djur beskådas.

[redigera] Danmnarks Akvarium

Danmarks Akvarium en liten promenad från Charlottenlunds S-tågstation har Skandinaviens största samling fisk och andra vattenlevande djur. Pirayorna och en för människor dödlig elektrisk ål är några trevliga inslag. Samlingarna kommer från alla hav och andra vattendrag i världen.

[redigera] Botansisk have

I Botanisk have finns många sydländska och på andra sätt märkvärdiga växter att se. I Botanisk have finner man också zooligisk museum, som inte skall förväxlas med tidigare nämnd djurpark, Zoo.

[redigera] Tycho Brahe Planetariet och Vaxkabinettet

Vid Vesterport S-tågstation finner man Tycho Brahe Planetariet med dagliga förevisningar. Bredvid Tivoli och Rådhuspladsen finns Vaxkabinett.

[redigera] Nationalmuseum, Statens museum for kunst och Carlsberg Glyptotek

Nationalmuseum och Statens museum for kunst är stora museum vars motsvarighet finns i många huvudstäder men Ny Carlsberg Glyptotek sina egyptiska, grekiska och romerska samlingar är unikt för norra Europa. Mitt i Glyptoteket finns också en vinterträdgård med höga palmer och fiskdammar.

[redigera] Konstmuseet Lousiana

Vid Humlebæk Re-tågstation (regionaltågsstation 30 kilometer norr om Stadskärnan) längs Öresundskusten finner man det omtalade konstmuseét Louisiana.

[redigera] Andra museer

Andra intressanta museum är "Erotisk museum", "HC Andersen museet" samt Experimentarium (ett fysiskt-logiskt museum beläget vid Tuborg hamn) där man inte bara får röra det som ställs ut - det är själva idén. Langelinie vid frihamnen är känd för sina fartyg.

[redigera] Teatrar

De största teatrarna är Det Kongelige Teaters båda scener vid Kongens Nytorv samt den ganska nyöppnade Köpenhamns opera, som är väl synlig från Christianshavnssidan av inre hamnen. Østre gasværk och Folketeatret står för det lite mer proletära skådespelet. Även vad som påstås vara världens minsta teater finns i Kæpenhamn, Teatret ved Kongens Have som omfattar endast 26 m2. En eller två skådespelare framför inte allt för långa stycken inför 4-5 sittande personer. Nära kungliga slottet Amalienborg finns också Odd Fellow teatret. En helt ny storteater planeras vid Langelinje, Skudespillerhuset skall stå klart om några år enligt planerna. Operaen på Holmen - operahuset på Holmen i Köpenhamn, ritat av arkitekten Henning Larsen - är en modern arkitektonisk sevärdhet.

[redigera] Byggnader

Folketinget håller till i det nyklassisistiska Christiansborgs slott från förra sekelskiftet. Det gamla brann ner i slutet av 1800-talet. De gamla soldatbostäderna i Nyboderkvarteren är långa gula tvåvånings radhus från 1700-talet (troligtvis Skandinaviens älsta enhetliga bostadskvarter). I detta sammanhang måste också Humlebyområdet 245 radhus (da: rækkehus) uppförda 1884-85 av "Arbejdernes Byggeforening", då främst för arbetare på det på 1990-talet nedlagda varvet Burmeister & Wein.

Langebro är HC Andersen Boulevards förlängning och mynnar på Amager vid Christmas Møllers plads (Christmas Møller var en under ockupationen omtalad politiker som så småningom flydde till England) medan Knippels bro går från Christiansborg via den av Holländare på 1600-talet pålade och kanalförsedda stadsdelen Chistianshavn innan även denna väg når den till största delen naturliga ön Amager.

I närheten av universitetet finns Vårfrukyrkan (Vor Frue Kirke) av Christian Frederik Hansen i klassicismens stil med statyetter av Bertel Thorvaldsen. Lite längre norrut ligger Rundetårn med bra utsikt över staden och treenighetskyrkan (Trinitatis Kirke). Byggnaderna står vid Strøget som är en av världens längsta bilfria gator och den centrala gatan genom Köpenhamn.

Mellan denna gata och inderhavn ligger Christiansborgs slott. Huset är sedan 1918 säte för Danmarks parlament. På samma ställe fanns tidigare Köpenhamns första borg som byggdes i mitten av 1100-talet. Det nuvarande slottet uppkom mellan 1907 och 1928. Vid slottets norra sida ansluter slottskyrkan (Slotskirke) och bredvid står Det Kongelige Bibliotek som är landets nationalbibliotek. Här finns även huset Børsen från 1620 som fram till 1974 var en aktiebörs.

En annan känd sevärdhet i Köpenhamn är gatan Nyhavn. Den kännetecknas av hus som står med gavelsidan till vägen och är stadens centrum för gastronomi. Vid gatans västra ände ligger torget Kongens Nytorv (Danmarks största torg) med en staty som avbildar Kristian V. Från torget några hundra meter åt nordväst ligger Rosenborgs slott som idag inhyser ett museum med Danmarks kronjuveler. Det kungliga slottet Amalienborg uppfördes omkring 1750 i rokoko. Slottet består av fyra byggnader som är placerade runt ett åttakantigt torg. Varje dag klockan 12 äger den stora vaktparaden rum.

[redigera] Nöjen

Nöjesfältet Tivoli och Dyrehavsbakken har redan nämnt ovan.

Strøget är det centrala shoppingstråket däromkring också nöjesdistrikten ligger.

Nyhavn utgör ett typiskt pub och uteserveringsområde. Kring Istedgade på Vesterbro finner man en blandning av helt vanliga turister, porrklubbar, prostitution, narkomaner, men också många av stadens hetaste inneställen och vanliga pubar och danska caféer.

[redigera] Sport

Bland idrottsarenor är f.d. Idrættsparken, numera Parken (ägt av FC København), med 38000 sittplatser på Österbro och Brøndby stadion med 29000 sittplatser de största, men även Farum Park med 14000 sittplatser är ett toppmodernt bygge. För friidrott finns en mindre arena precis bakom Parken, Østerbrostadion.

Av inomhusarenor är Forum på Frederiksberg med sin cykelvelodrom för sexdagarsloppet samt Brøndbyhallen mest kända. En modern travbana finns vid Charlottenlund (medan Amagers travbana stängdes på 1970-talet). För Galopp finns Klampenborgs bana, som dock är i behov av renoveringar för publiken.

De framgångsrika fotbollsklubbarna FC Köpenhamn och Bröndby IF kommer från Köpenhamn.

[redigera] Kommunikationer

Huvudartikel Kommunikationer i Köpenhamn

Kollektivtrafiken ombesörjs förutom av bussar av tre spårtrafiksystem:

Köpenhamns S-tåg en slags blandning av lokaltåg och tunnelbana
Köpenhamns metro tunnelbana som fungerar som komplement till S-tågen.
Re-tåg, regionaltåg/interregionaltåg

För vägtratik finns tre större ringvägar:

Den innersta, Ring 2 (ofta betecknad O2), går delvis på större (men helt vanliga) gator, men stora delar är också fyr- eller sex-filig väg av "motorvägstyp"
Motorring 3 (den mellersta) är motorvägsringen som passerar hela Köpenhamnsområdet sexfilig utom där ombyggnad inte är klar) Denna väg samt Helsingörmotorvägen och Kögemotorvägen utgör nuvarande E47, tidigare E4.
Motorring 4 går som en ringväg men upphör som motorväg i närheten av Farum

Radiellt ut från city och brokvarterens boulevardförlängningar utgår motorvägar till Helsingör E47, Kongens Lyngby, Hilleröd, Roskilde-Holbäk, Frederikssund, Amager-Kastrup-Öresundsförbindelsen E20, en koppling mellan Motorring 3 och 4 samt mot Köge E47 och E20, där den delar upp sig mot Rödby/Gedser eller mot Stora Bält. Det finns ungefär lika mycket fyrfilig som sexfilig motorväg.

Köpenhamns flygplats, Kastrup, ligger på Amager söder om centrum.

Hamnen har plats för bil- och passagerartrafik till Oslo, Świnoujście och Bornholm och besökande kryssningsfartyg. Sedan några år tillbaka drivs hamnen genom ett med Malmö gemensamt bolag - Copenhagen - Malmo port.

[redigera] Klimat

Köpenhamn har maritimt klimat. Som för nästan hela Nordeuropa är årsmedeltemperaturen c:a 5 grader högre än genomsnittet för sin latitud.^{[källa behövs]}

Sammanhållen vinter förekommer i princip aldrig. Åtskilliga år saknas vintermånad med minusgrader i medeltemperatur. Sammanhängande snötäcke längre än en vecka är ovanligt, likaså isproblem. Antalet frostnätter är omkring 80-85 och frostdagar 15-20.^{[källa behövs]}

Jämfört med norra delen av kontinenten (dvs norra Tyskland och Polen) blir våren vanligen fördröjd 1-2 veckor pga det avkylda havet, istället blir höstarna långa med långsamt avtagande temperaturer.^{[källa behövs]}

Somrarna är vanligen mycket varierande men brukar omfatta fem-sex kortare värmeböljor.^{[källa behövs]} Juli är samtidigt nederbördsrikaste månad.

Köpenhamn, som stad vid helt öppen kust, är en relativt blåsig stad året runt.^{[källa behövs]}

Månadsmedeltemperaturer och nederbörd (under 1900-talet) enligt läroboken Geografiska Tabeller

januari +0.1, 49mm
februari -0.1, 39mm
mars +1.9, 32mm
april +6.6, 38mm
maj +11.8, 42mm
juni +15.6, 47mm
juli +17.8, 71mm
augsti +17.3, 66mm
september +13.9, 62mm
oktober +9.3, 59mm
november +5.4, 48mm
december +2.5, 49mm

Årsmedeltemperatur +8.5
Årsmedelnederbörd 602 mm

[redigera] Kända köpenhamnsbor

Niels Bohr, fysiker
Aage Bohr, fysiker, Niels Bohrs son
Victor Borge, underhållningsartist
August Bournonville, balettkoreograf
Georg Brandes, litteraturkritiker
Carl Brisson, skådespelare, sångare, boxare
Helena Christensen, modell
Tove Ditlevsen, författare
Carl Theodor Dreyer, regissör
Jens Fink-Jensen, författare
Ole Frantsen, folkmusiker
Peter Høeg, författare
Arne Jacobsen, designer
J. C. Jacobsen, Carlsbergs Bryggeris grundare
Søren Kierkegaard, filosof
Thure Lindhardt, skådespelare
Lauritz Melchior, operasångare
Mads Mikkelsen, skådespelare
Jakob Nielsen, författare
Emilie Otterdahl, skådespelare
Lars von Trier, regissör
Dan Turèll, författare
Lars Ulrich, trummis i Metallica
Jørn Utzon, arkitekt
Hans Christian Ørsted, fysiker och kemist

[redigera] Se även

Danmarksportalen

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

[redigera] Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Köpenhamn.

[Danmark_Statistikbanken-0] [a b c d e] Danmarks Statistik, Statistikbanken

[1] Top 150 City Destinations: London Leads the Way

[GaWC-2] The World According to GaWC 2008

[3] ”The 2008 Global Cities Index”. Foreign Policy. November 2008. http://www.foreignpolicy.com/story/cms.php?story_id=4509&page=1. Läst 2 August 2009.

[DanStatLandsdele-4] Danmarks Statistik, Inddeling i regioner, landsdele og kommuner pr. 1.1. 2007 (excelfil)

[Fingerplan2007-5] [a b] Skov- og Naturstyrelsen, Danmark; Fingerplan 2007 (pdf-fil)

[DanMM-6] [a b] Miljøministeriet, By- og Landskabsstyrelsen, Danmark; Fingerplan 2007, Landsplandirektiv for hovedstadsområdets planlægning

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]