Köpenhamn

Från Wikipedia

Den här artikeln behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.

Köpenhamn (København)
Stad
Äldre sigill Stadsvapen
Etymologi: ung. "köpmännens hamn"
Motto: Tårnenes by, Kongens by
Land	Danmark
Region	Region Hovedstaden
Koordinater	55°40′N 12°34′O / 55.667, 12.567
Area	88,25 km²
- storstadsområde	3 030,5 km²
Befolkning	521 397 (1 juli 2009)
- tätort	1 167 569 (1 januari 2009)
- storstadsområde	1 881 887 (1 juli 2009)
Befolkningstäthet	5 908 /km²
- storstadsområde	621 /km²
Grundad	1000-talet
Borgmästare	Ritt Bjerregaard (S)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Webbplats: http://www.kk.dk/

Köpenhamn (danska København) är huvudstad i Danmark. Staden ligger på öarna Själland och Amager, vid Öresund. Köpenhamns kommun har lite över en halv miljon invånare, medan Hovedstadsområdet, som motsvarar Köpenhamns tätort, hade 1 167 569 invånare i början av 2009.^[1] Storstadsområdet har cirka 1,9 miljoner invånare. Köpenhamn är den stad i Skandinavien som är besöktes av flest utländska turister år 2006.^[2] Enligt GaWC klassificeras Köpenhamn som en världsstad med en ranking på beta+ nivå.^[3] I 2008 års Global Cities Index rankades Köpenhamn på 36:e plats i världen, 15:e plats i Europa och 2:a i Norden.^[4] Ibland marknadsförs staden som "Wonderful Copenhagen".

[redigera] Historia

Huvudartikel Köpenhamns historia

Köpenhamns historia brukar traditionellt inledas med ett borgbygge av biskop Absalon Hvide 1167-1168, även om bosättning där funnits minst 100 år tidigare. Stadens centrala läge vis Öresund gjorde den till en viktig handelsplats och den kom också att bli Danmarks huvudstad, inofficiellt från 1420-talet officiellt från 1536.

Köpenhamns stadsplan är till stor del ett verk av Christian IV. Allt brann ned vid två tillfällen, 1728 och 1795. Staden blev också bombarderad av engelska flottan 1807 för att danskarna inte ville gå in i Napoleonkriget på engelsmännens sida.

På 1800-talet blev Köpenhamn centrum för industrialiseringen av Danmark. Köpenhamns stadsmurar som funnits sedan medeltiden revs och ersattes av grönytor och stadsbebyggelse. Under slutet av 1800-talet uppfördes stora befästningsvallar väster om Köpenhamn kallat Vestvolden som togs ur bruk under 1920-talet.. Detta ledde till att stadsplaneringen i hög grad gick ut på att bygga täta, kompakta kvarter.

Köpenhamns metros invigning 2002 innebär en kraftig förbättring av kollektivtrafiken i Köpenhamn.

[redigera] Administrativ indelning och demografi

Köpenhamn ligger delvis på Själlands östkust och delvis på ön Amager. Öster om Köpenhamn ligger Öresund, sundet som separerar Danmark från Sverige, och som kopplar samman Kattegatt med Östersjön. På den svenska sidan mittemot Köpenhamn ligger Malmö och Landskrona.

Staden delades före den danska kommunal- och regional-reformen 2007 in i 15 administrativa stadsdelar, därefter har sammanslagningar minskat detta antal till cirka 10. Noterbart är dock att "ön" mitt inne i Köpenhamns kommun, Frederiksbergs kommun fortfarande behåller sin status som självständig kommun.

Uppgifterna om Köpenhamns folkmängd varierar beroende på hur stort område som räknas. Ändringar av administrativa gränser under senare år har satt äldre definitioner av till exempel Köpenhamns storstadsområde ur spel, vilket kan förvirra.

[redigera] Köpenhamns kommun

Köpenhamns kommun är Danmarks folkrikaste med 521 397 invånare (1 juli 2009). Kommunens yta uppgår till 88,25 kvadratkilometer.^[1]

[redigera] Köpenhamns stad

Förr ingick Köpenhamns kommun, Frederiksbergs kommun och Gentofte kommun i definitionen av Köpenhamns stad. Denna definition är numera utgången. Efter kommunreformen 2007 har man arbetat fram definitioner av landsdelar i Danmark, för att möta statistiska behov på en lägre nivå än regioner. En av dessa landsdelar är Köpenhamn stad (København by), som omfattar kommunerna Köpenhamn, Dragør, Frederiksberg och Tårnby.^[5] Ytan uppgår till 180,11 kvadratkilometer, och befolkningen uppgick till 670 751 invånare i mitten av 2009.^[1] En landsdel är i första hand en geografisk och statistisk definition, och området har inga administrativa funktioner.

[redigera] Köpenhamns tätort

Huvudartikel Hovedstadsområdet#Tätorten

Tätorten Köpenhamn, det vill säga det område som utgörs av sammanhängande bebyggelse, kallas Hovedstadsområdet och hade 1 167 569 invånare i början av 2009.^[1] Området omfattar tretton hela kommuner, samt delar av ytterligare fem.

[redigera] Köpenhamns storstadsområde

För närvarande hittar man ingen tydlig definition av Köpenhamns storstadsområde i Danmarks statistiks redovisningar. Danska Skov- og Naturstyrelsen, som lyder under Miljøministeriet, arbetar dock med en definition som kallas Hovedstadsområdet som baserar sig på den så kallade Fingerplanen 2007, vilken är ett planeringsunderlag för Köpenhamn med omgivning och som i en första version arbetades fram redan 1947.^[6] . Fingerplan 2007 används sedan 1 augusti 2007 som ett landsplandirektiv av myndigheterna.^[7] Det betyder att Fingerplanen tillsammans med 34 enskilda kommunplaner samt viss statlig översikt (formellt benämnt Oversigt over statslige interesser i kommuneplanlægningen) har fått övergripande betydelse för områdets planering och beslutsfattande, med liknande betydelse som HUR's Regionplan haft för Köpenhamnsområdet fram till slutet av 2006. Hovedstadsområdet delas in i de fyra delområdena Det indre storbyområde, Det ydre storbyområde, De grønne kiler samt Det øvrige hovedstadsområde.^[7] Området som berörs omfattar 34 kommuner och hade totalt 1 881 887 invånare i mitten av 2009, på en yta av 3 030,50 kvadratkilometer.^[1][6]

Ibland använder man Region Hovedstaden som definition, men detta område är inget officiellt storstadsområde utan en administrativ region. Äldre, numera inaktuella definitioner av storstadsområdet är de områden som kallades Storköpenhamn och Huvudstadregionen.

Köpenhamnområdet är tillsammans med Malmöområdet på den svenska sidan huvudområdena i den tätbefolkade Öresundsregionen.

[redigera] Styre

Köpenhamns kommun administreras av sju råd, liknande stadsdelsnämnder i en svensk kommun. Rådens uppgifter bestäms av borgarrepresentationen, som motsvarar kommunfullmäktige i Sverige. Borgarrepresentationen har 55 medlemmar och sitter i Köpenhamns rådhus. Det tyngsta rådet, ekonomirådet, styrs av överborgmästaren. Val av borgarrepresentation sker vart fjärde år men inte i anslutning till det statliga valet som i Sverige.

Ritt Bjerregaard (socialdemokraterne) verkar sedan den 1 januari 2006 som överborgmästare i det traditionellt socialdemokratiska Köpenhamn.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Befolkningsutveckling i Köpenhamns kommun

Befolkningsutvecklingen i Köpenhamns kommun
År			Invånare
1450			4-5000
1500			10 000
1650			30 000
1700			65 000
1801.2.1			100 975
1850.2.1			129 695
1901.2.1			360 787 (400 575)
1911.2.1			462 161
1921.2.1			561 344
1930.11.5			617 069
1940.11.5			700 465
1950.11.7			768 105
1960.9.26			721 381
1970.11.9			622 773
1980			498 850
1990			466 723
2000			495 699
2006			501 158

[redigera] Stadens natur och bebyggelse

[redigera] Parker

Köpenhamn har många större och mindre parkområden. Dyrehaven norr om Hellerup är den största. Längre in mot centrum finns Fælledparken (Sv: Folkets park eller gemensamma parken) samt Frederiksbergs slottspark inklusive Søndermarken. Innanför sjöarna finns bland andra "Kongens have", "Botanisk have" och "Ørstedsparken". Större delen av det på 1930-talet av havet utfyllda västra Amager utgör "Amager Fælled", ett blandat skogs- och ängsområde. Enghave är en liten park med stor lokal betydelse på Vesterbro. Även den stora "Valbyparken" bör inte glömmas.

I staden finns också ett antal mindre sjöar som avskiljer dagens centrala Köpenhamn från Frederiksberg och Nørrebro. De heter räknat från nordost mot syd "Sortedams Sø", "Peblinge Sø" och "Sankt Jørgens Sø". De är cirka 200 meter breda och deras totala längd är mellan 2,5 och 3 km. De ligger inte på en rak linje, utan som en mindre del av en cirkel med mycket stor radie. Standkanterna utnyttjas av flanörer och typiska fåglar som trivs vid vatten.

[redigera] Arkitektur

Köpenhamn är känt för sina "tinnar och torn", byggnationer av högre hus har därför alltid motarbetats. Detta till trots ligger Skandinaviens näst högsta bostadshus (efter Turning-Torso i Malmö) på Frederiksberg, det 30 våningar höga Domus Vista (102 m högt). Mest kända höghus är dock SAS-huset vid Vesterport station (22 våningar) samt Hotell Scandinavia på Amagers nordspets (26 våningar).

[redigera] Turism, sport, kultur och nöjen

[redigera] Sevärdheter

Staden kännetecknas av breda boulevarder, smala gränder, lummiga parker samt ett livligt gatuliv.

Köpenhamns och hela Danmarks nationalsymbol är den bara 125 cm stora statyn Den lille havfrue som invigdes 1913. Statyns skapades av bildhuggaren Edvard Eriksen (1876 – 1959) efter uppdrag från bryggaren Carl Jacobsen och föreställer huvudpersonen i H.C. Andersens saga Den lilla sjöjungfrun. Den ligger vid inre hamnen i närheten av Kastellet.

Mittemot centralstationen ligger Tivoli, som är en av världens äldsta nöjesparker. Tivoli är öppet under stora delar av året. Längs parken går gatan HC Andersen Boulevard med Köpenhamns rådhus på andra sidan. Huset är smyckat med många skulpturer som skapades mellan 1892 och 1905 enligt renässansstilen. Rådhustornet är med 113 m Danmarks högsta torn.

Vid Klampenborg ligger världens äldsta nöjespark, Dyrehavsbakken med anor från 1500-talet. Enligt sin egen reklam är detta nöjesfält det som har flest åkattraktioner i Skandinavien. Den äkta träbyggda Berg-och-Dal-banan var när den invigdes på 1930-talet Europas högsta.^[8]

På Fredriksberg ligger Zoologisk Have eller bara "Zoo", som har djur från hela världen inklusive elefanter, giraffer och andra stora djur. Zoo håller öppet året runt, men perioden april-oktober är att rekommendera för då kan alla djur beskådas.

Danmarks Akvarium en liten promenad från Charlottenlunds S-tågstation har Skandinaviens största samling fisk och andra vattenlevande djur. Pirayorna och en för människor dödlig elektrisk ål är några trevliga inslag. Samlingarna kommer från alla hav och andra vattendrag i världen.

I Botanisk have finns många sydländska och på andra sätt märkvärdiga växter att se. I Botanisk have finner man också zooligisk museum, som inte skall förväxlas med tidigare nämnd djurpark, Zoo. Vid Vesterport S-tågstation finner man Tycho Brahe Planetariet med dagliga förevisningar. Bredvid Tivoli och Rådhuspladsen finns Vaxkabinett. Nationalmuseum och Statens museum for kunst är stora museum vars motsvarighet finns i många huvudstäder men Ny Carlsberg Glyptotek sina egyptiska, grekiska och romerska samlingar är unikt för norra Europa. Mitt i Glyptoteket finns också en vinterträdgård med höga palmer och fiskdammar. Det s.k. Palmehuset ligger dock i Botanisk have.

Vid Humlebæk Re-tågstation (regionaltågsstation 30 kilometer norr om Stadskärnan) längs Öresundskusten finner man det omtalade konstmuseét Louisiana. Andra intressanta museum är "Erotisk museum", "HC Andersen museet" samt Experimentarium (ett fysiskt-logiskt museum beläget vid Tuborg hamn) där man inte bara får röra det som ställs ut - det är själva idén. Langelinie vid frihamnen är känd för sina fartyg, och inte så långt därifrån finner man den gamla borgen Kastellet med sitt fortfarande existerande vallgravssystem (som dock överträffas av dess motsvarighet i Landskrona bara 25 kilometer därifrån). Vid inloppet till inre hamnen finner man också Danmarks nationalsymbol - Den lille havfrue (Den lilla havsjungfrun). Även Runde torn och Trinitatis kirke får betraktas såsom danska nationalklenoder.

De största teatrarna är Det Kongelige Teaters båda scener vid Kongens Nytorv samt den ganska nyöppnade Köpenhamns opera, som är väl synlig från Christianshavnssidan av inre hamnen. Operan gavs som present åt Köpenhamns kommun av A.P.Møller. Østre gasværk och Folketeatret står för det lite mer proletära skådespelet. Även vad som påstås vara världens minsta teater finns i Kæpenhamn, Teatret ved Kongens Have som omfattar endast 26 m2. En eller två skådespelare framför inte allt för långa stycken inför 4-5 sittande personer. Nära kungliga slottet Amalienborg finns också Odd Fellow teatret. En helt ny storteater planeras vid Langelinje, Skudespillerhuset skall stå klart om några år enligt planerna.

Bland idrottsarenor är f.d. Idrættsparken, numera Parken (ägt av FC København), med 38000 sittplatser på Österbro och Brøndby stadion med 29000 sittplatser de största, men även Farum Park med 14000 sittplatser är ett toppmodernt bygge. För friidrott finns en mindre arena precis bakom Parken, Østerbrostadion. Av inomhusarenor är Forum på Frederiksberg med sin cykelvelodrom för sexdagarsloppet samt Brøndbyhallen mest kända. En modern travbana finns vid Charlottenlund (medan Amagers travbana stängdes på 1970-talet). För Galopp finns Klampenborgs bana, som dock är i behov av renoveringar för publiken.

Folketinget håller till i det nyklassisistiska Christiansborgs slott från förra sekelskiftet. Det gamla brann ner i slutet av 1800-talet. De gamla soldatbostäderna i Nyboderkvarteren är långa gula tvåvånings radhus från 1700-talet (troligtvis Skandinaviens älsta enhetliga bostadskvarter). I detta sammanhang måste också Humlebyområdet 245 radhus (da: rækkehus) uppförda 1884-85 av "Arbejdernes Byggeforening", då främst för arbetare på det på 1990-talet nedlagda varvet Burmeister & Wein.

Mellan Själland och Amager finns idag fyra broar. Längst i syd Öresundsbrons motorvägsförlängning. Därefter "Sjællandsbron" , men i centrum finns endast två broar (vilka båda kan öppnas, vilket dock skett allt mer sällan de senaste 40 åren.) Langebro är HC Andersen Boulevards förlängning och mynnar på Amager vid Christmas Møllers plads (Christmas Møller var en under ockupationen omtalad politiker som så småningom flydde till England) medan Knippels bro går från Christiansborg via den av Holländare på 1600-talet pålade och kanalförsedda stadsdelen Chistianshavn innan även denna väg når den till största delen naturliga ön Amager.

I närheten av universitetet finns Vårfrukyrkan (Vor Frue Kirke) av Christian Frederik Hansen i klassicismens stil med statyetter av Bertel Thorvaldsen. Lite längre norrut ligger Rundetårn med bra utsikt över staden och treenighetskyrkan (Trinitatis Kirke). Byggnaderna står vid Strøget som är en av världens längsta bilfria gator och den centrala gatan genom Köpenhamn.

Mellan denna gata och inderhavn ligger Christiansborgs slott. Huset är sedan 1918 säte för Danmarks parlament. På samma ställe fanns tidigare Köpenhamns första borg som byggdes i mitten av 1100-talet. Det nuvarande slottet uppkom mellan 1907 och 1928. Vid slottets norra sida ansluter slottskyrkan (Slotskirke) och bredvid står Det Kongelige Bibliotek som är landets nationalbibliotek. Här finns även huset Børsen från 1620 som fram till 1974 var en aktiebörs.

En annan känd sevärdhet i Köpenhamn är gatan Nyhavn. Den kännetecknas av hus som står med gavelsidan till vägen och är stadens centrum för gastronomi. Vid gatans västra ände ligger torget Kongens Nytorv (Danmarks största torg) med en staty som avbildar Kristian V. Från torget några hundra meter åt nordväst ligger Rosenborgs slott som idag inhyser ett museum med Danmarks kronjuveler. Det kungliga slottet Amalienborg uppfördes omkring 1750 i rokoko. Slottet består av fyra byggnader som är placerade runt ett åttakantigt torg. Varje dag klockan 12 äger den stora vaktparaden rum.

I Köpenhamn ligger även den så kallade fristaden Christiania som etablerades som ett tillhåll för människor med alternativa livsstilar 1971. Även Ungdomshuset på Jagtvej 69 har dragit till sig nyfikna turister, sedan det stormades och revs i mars 2007. Den nyligen uppförda Operaen på Holmen - operahuset på Holmen i Köpenhamn, ritat av arkitekten Henning Larsen - är en modern arkitektonisk sevärdhet.

[redigera] Nöjen

Mitt emot Köpenhamns centralstation (Hovedbanegården) ligger nöjesfältet Tivoli. I norra Köpenhamn i södra delen av Dyrehaven ligger Köpenhamns andra stora nöjesfält, Dyrehavsbakken eller i folkmun normalt bara Bakken. Bakken har häst & vagnskjutsar från Klampenborgs S- och Re-station, och inträdet är helt gratis. Bakken hävdar själv att de har flest åkattraktioner än något annat nöjesfält i Skandinavien, och de har en äkta träbyggd Berg-och-dal-bana ^[9] som när den invigdes på 1930-talet lär ha varit Europas högsta. Bakken som plats för nöjesaktiviteter har över 400 gamla anor !

Shoppinggågatorna i den "indre by" är många, den mest berömda går de 2½ km mellan Kongens Nytorv och Rådhuspladsen har flera namn, men kallas med ett gemensamt namn för Strøget. Här finner man bl.a. de stora varuhusen Illum och Magazin du Nord samt en lång rad kvalitétsaffärer inom allt från klädmode till porslin. Sedan 2006 motarbetar kommunen aktivt att amerikanska kedjor typ Starbucks och McDonalds lägger beslag på de mest synliga platserna inom detta gågateområde. Man vill istället låta lokala berömda affärer få de bäst synliga platserna, som t.ex. Royal Copenhagen. Inomhusarkader och gallerior förekommer inte, med undantag av de affärer som finns inom nöjespalatset Scala, nära Rådhuspladsen. Däremot ligger olika affärer, pubar och restauranger på typiskt danskt vis en halv trappa ned, en halv trappa upp samt på andra våningen.

Typiska nöjesdistrikt är Strøget med sidogator, som långt ifrån bara är ett butik- och varuhus-distrikt. Nyhavn, som för länge sedan ansågs lite "ruffigt", men som numera utgör ett typiskt pub och uteserveringsområde. Sedan pornografin blev tillåten på 1960-talet utvecklades stadens största hotellområde, kring Istedgade på Vesterbro. Denna gata blev därefter snabbt Köpenhamns motsvarighet till Reeperbahn i Hamburg. Här finner man en blandning av helt vanliga turister, porrklubbar, prostitution, narkomaner, men också många av stadens hetaste inneställen och vanliga pubar och danska caféer. (Ett café i Danmark innebär ungefär detsamma som en pub utan matservering). Vill man dricka kaffe bör man leta efter konditorier. Istedgade och omgivande gator har genomgått en kraftig sanering de senaste årtiondena. Även på Nørrebro finns ett nöjesdistrikt kring Sankt Hans Plads.

[redigera] Sport

De framgångsrika fotbollsklubbarna FC Köpenhamn och Bröndby IF kommer från Köpenhamn. FC Köpenhamns hemmaarena heter Parken och är Danmarks nationalstadion med 38000 platser. Bröndby stadion rymmer 28000 och ligger de i sydvästra förorterna. FC Köpenhamn nådde säsongen 2006 Champions League och besegrade bland annat Manchester United och Celtic Även den mindre klubben FC Nordsjälland från Farum spelar i högsta danska ligan. Även Akademisk Boldklub AB, Fremad Amager, Lyngby, B93 och Frem har deltagit i högsta ligan under 2000-talet, men av dessa klubbar är det i stort sett bara Fremad Amager som dragit publiksiffror att tala om. Ursprungligen bestod danska fotbollsligan av "A-ligan" med enbart köpenhamnslag samt "Danmarksligan" med lag från övriga Danmark. Tvåan i A-ligan mötte segraren i Danmarksligan i en slags semifinal, och slutligen avgjordes mästerskapet med en final mellan vinnaren av A-ligan och nämnda semifinal. Detta orättvisa system gjorde att de danska mästarna utan undantag blev Köpenhamnslag ända fram till slutet av 1950-talet. En nationell liga skapades först på tidigt 1960-tal. Och den totala amatörismen inom klubbfotbollen upphörde först 1977. Dagens superliga med varierande sponsrat namn ("SAS-ligan" på senare år) bildades kring 1990 och ungifär samtidigt slogs klubbarna KB och B1903 till FC Köpenhamn. Även Bröndby har en förhållandevis kort historia. Klubben bildades först på tidigt 60-tal och deltog aldrig i den gamla A-ligan. Publiksnittet i högsta ligan har de senaste 30 åren stigit från 2000-3000 till 9000-10000. Även de "stor-köpenhamnska" klubbarna Hvidovre, Herfölge och Köge deltar i det danska liga systemet (KB Köge är nya inför säsongen 2009/10)

[redigera] Kommunikationer

Spårtrafik^[10]

.

Köpenhamns lokaltrafikområde har sammanlagt fyra olika typer av spårbunden trafik avsedda för transport inom området.

1. Re-tog , regionaltåg/interregionaltåg (som mer påminer om svenska lokaltåg eller pendeltåg),i de nyare delarna på Amager samt genom city går de i tunnel. Öresundstågen kör som Re-tog i Danmark. Delar spår med IC-tåg och expresståg (på vilka biljetterna inte gäller).
2. S-tog, en slags blandning av lokaltåg och tunnelbana. (Mycket lik S-bahn i Hamburg och Berlin). Har ett helt eget spårsystem. Går Vanligtvis som högbana eller i öppna tråg. I centrum i tunnel.
3. Metro, komplement till S-tågen. Går både som högbana och i tunnel. Under kraftig utbyggnad, en helt underjordisk "cirkellinje" med "avfartslinjer" har börjat byggas, och beräknas vara helt klar till 2018, men vissa etapper

tidigare än så. Metron kan köras manuellt av konduktören, men liksom DLR i London kör de normalt automatiskt. Därför kan man sitta längst fram och se spåren.

1. Vanligen dieseldrivna, men likväl fullt moderna Lokalbanor, börjar i utkanterna av S-tågen och kör till perifiera delar av området

.

Antal stationer^[11]

1. Re-stationer 32 st
2. S-stationer 84 st
3. M-stationer 22 st (under utbyggnad till 35 st, och det lär bli än fler)
4. L-stationer 75 st (kommer ev. utökas till drygt 80 st)^[12]
5. totalt 193 stationer (OBS flera stationer betjänar mer än en tågtyp)

Operatörer är DSB S-tog, DSB-first, Metro A/S, Movia samt några mindre bolag för vissa av lokalbanorna.

extern länk till den som vill se samtliga stationer inom Köpenhamns lokaltrafikområde http://www.dsb.dk/Global/PDF/Zonekort/s_tog_zonekort.pdf

.

Busstrafik Busstrafiken har sedan spårvagnarna togs bort kring 1970, den allra sista linjen stängdes 1974.(dock ej av samma skäl som var vanligt i Sverige, högertrafikomläggningen; Danmark har alltid haft högertrafik) övertagit dessas roll. Men sedan Köpenhamns metro och S-tågens utbygda "ringbana" tagits i bruk har stora förändringar gjorts i busstrafiken. En del linjer har lagts ner andra dragits om och framförallt har man infört de s.k. A-bussarna, vilka inte stannar på alla hållplatser de passerar. Därutöver har de s.k. S-bussarna införts utanför centrala Köpenhamn, detta för att underlätta transport mellan olika förorter. Vissa linjer saknar tidtabell eftersom de skall köra "kontinuerligt" medan andra linjer fått 10-20 minuterstrafik (5 eller 6 minuter var standard under 70-talet till 90-talet)

Hamnbussarna Frånsett guidade (och oguidade) rundurer, i hamnen och på kanalerna i Chistianshavn och runt Folketingets byggnad, Christianborgs slott under sommaren typ Paddan i Göteborg, finns en åretruntgående reguljär Havnebus (med inomhusplatser) som "zickzackar" från hållplatser mellan Själlandssidan av hamnen och Christianshavn. På denna hamnbuss gäller den vanliga lokaltrafikens biljetter och zonsystem. (Vilket givetvis inte är fallet med de guidade rundturerna om somrarna) "Havnebusen" är ett relativt nytt färdmedel i kollektivtrafiken och påkallades bl.a av svårigheter att ta sig till den nya Operan.

.

Flygplatser

Köpenhamns interkontinentala flygplats, Kastrup, ligger på Amager (till övervägande delen inom Tårnby kommune men "Kastrup syd", ett flygbolagsområde med hangarer ligger inom Dragør kommune.), nära Öresundsförbindelsens landfäste på danska sidan. Kastrup är för närvarande Nordens mest trafikerade flygplats. Mätt både i avgångar och passagerarantal. 3 rullbanor (12/30, 04L/22R samt 04R/22L) varav en är utrustad med ILS CAT III åt ena hållet (bana 22L), som innebär att de modernaste planen kan landa med nollsikt under förutsättning att det inte blåser för mycket eller åt fel håll. Landning på bana 12 eller start från bana 30 har vissa bullerrestriktioner, omläggningsarbeten är under planering liksom breddning av banorna så att världens största flygplan - Airbus A380 kan landa. När banorna under tidigt 1970-lal breddades och byggdes ut för att klara av att hantera "JumboJet", Boeing 747 överdrev man breddningen, men banorna är nu likväl 7,5 meter för smala enligt säkerhetskraven för Airbus A380. Någon förlängning av banorna behövs dock inte Från övriga fem håll (tre banor ger sex landningsmöjligheter) finns ILS cat II.

Höjden över havet är dessutom endast 20 fot, vilket gör att altimetern (höjdmätaren) kan användas "direkt" utan avdrag, under förutsättning att korrekt lufttryck meddelas. Samtliga banorna har dessutom en inflygningsvinkel under 1 grad. Istället för flera små terminaler finns en mindre inrikesterminal samt två mycket stora utrikesterminaler. En fjärde terminal har precis börjat byggas.

Kastrup två underjordiska järnvägsperronger, samt en metrostation med högbaneperrong. Följande flygbolag (med internationell trafik) har sitt trafiknav och trafikkontor på Kastrup: SAS (Huvudkontor finns dock i Stockholm), Tomas Cook Airways (fd Conair of Scandinavia), Cimber Air (har ersatt Sterling), Maersk, Norwegian Airways (from 1/7-2010).

Även Roskilde Airport har fina landningsmöjligheter (2 rullbanor med ILS). Härifrån avgår främst privatflyg samt de allra minsta jetplanen.

Hamn

Köpenhamns hamn har nordens längsta kajlängd. Mätt i frakttonnage ligger dock Göteborg före. Efter Öresundförbindelsens öppnande försvann både flygbåtar, svävare och färjor (förr fanns färjelinjerna Limhamn-Dragør och Landskrona-Tuborg för bil och lastbilstrafik) Bilfärjor avgår dock dagligen fortfarande till Oslo (halvlyxtransport), Swinucije (Polen) och Bornholm. Under maj - september avgår varje vecka en stora kryssningsfartyg. Varannan vecka går den in i Östersjön och varannan upp till de norska fjordarna upp till Trondheim. Därutöver anlöper ett antal besökskryssare Köpenhamn under somrarna. Sedan några år tillbaka har Köpenhamn och Malmö bildat ett gemensamt bolag - Copenhagen - Malmo port .

.

Gator

Köpenhamn ligger i platt terräng och efter utvidgningen av staden började på 1860-1870 talen har man anlagt ett antal breda boulevarder. Exempel på boulevarder är Öster & Väster Voldgade , en trädplanterad esplanad utan den allra kraftigaste trafikintensiteten. HC Andersen Boulevard (och dess förlängningar) åt både Frederiksberg och Amager. Nordens bredaste gata ^{[källa behövs]} 5-7 bilfält, bussfält, cykelbanor (åt båda håll) samt de speciella högersvängsfiler som inte finns i Sverige. I de många större gatukorsningar kan man med hänsyn till den täta cykelbanetrafiken inte svänga höger prcis i korsningen - istället brukar det finnas en högerfil som man måste välja 50-100 meter före korsningen, då passerar man vanligen både bussfilen och cykelbanan före korsningen. Vänstersvängar fungerar som i Sverige. Andra viktiga högtrafikerade gator är Österbrogade/Strandvejen, Åboulevard, Bispjengbuen (en motorväg på pelare), Nörrebrogade och Vesterbrogade. I indre by runt Ströget finns Köpenhamns enda stadsplanemässigt lite mer komplexa område. Många gågator (Ströget med sidogator) och mycket smala gator.

.

cykelbanor

Längs nära nog alla större gator finns enkelriktade cykelbanor på båda sidor gatan. Att cykla mot den övriga cykeltrafiken upplevs närmast som ett grovt trafikbrott, även om cykelbanan kan anses bred nog för möte. Köpenhamn är också en mycket lämplig cykelstad topografiskt sett, vintertid är det dock ofta blåsigt. I alla händelser är cyklisterna i Köpenhamn många även vid dålig väderlek. Cykelhjälm används bara mycket sparsamt, nästan uteslutande av cyklister som har tävlingsliknande cyklar.

.

Motorvägar och större trafikleder

Runt Köpenhamn finns 3 större ringvägar.

1. Den innersta, Ring 2 (ofta betecknad O2), går delvis på större (men helt vanliga) gator, men stora delar är också fyr- eller sex-filig väg av "motorvägstyp"
2. Motorring 3 (den mellersta) är motorvägsringen som passerar hela Köpenhamnsområdet (6 filig utom där ombyggnad inte är klar) Denna väg samt Helsingörmotorvägen och Kögemotorvägen utgör nuvarande E47, tidigare E4.
3. Motorring 4 går som en ringväg men upphör som motorväg i närheten av Farum

Radiellt ut från city och brokvarterens boulevardförlängningar utgår motorvägar till Helsingör E47, Kongens Lyngby, Hilleröd, Roskilde-Holbäk, Frederikssund, Amager-Kastrup-Öresundsförbindelsen E20, en koppling mellan Motorring 3 och 4 samt mot Köge E47 och E20, där den delar upp sig mot Rödby/Gedser eller mot Stora Bält. Det finns ungefär lika mycket fyrfilig som sexfilig motorväg.

På "normala gator" gäller hastighetsbegränsningen 50 km/h, På smalare gator 30 km/h samt på huvudleder med cykelbanor 60 km/h. På motorvägar i Danmark finns hastighetsgränsen 130 km/h på många sträckor, men kring Köpenhamn är gränsen 110 km/h, eller lägre vid motorvägskorsningar.

[redigera] Geografisk Position och Astronomi

Köpenhamns flygplats Kastrup ligger på latitud 55 grader och 37 (grad-)minuter nord samt på longitud 12 grader och 39 (grad-)minuter öst. Solen når vid middagstid kring sommarsolståndet c:a 58 graders höjd, vid midnatt samma årstid kommer solen 11 grader under horisonten, vilket innebär att full natt inte når Köpenhamn kring midsommar. Istället råder ett gränsfall mellan s.k. nautisk och astronomisk skymning/gryning. Det blir därmed inte heller vad som brukar kallas "ljus sommarnatt" under de mörkaste timmarna. Man kan endast ana i vilken riktning solen befinner sig, och molninga nätter blir helt mörka. Vid vintersolståndet når solen vid middagstid 11 grader, en en meter hög pinne kastar då en 5.1 meter lång skugga. Vid midnatt når solen 58 grder under horizonten. Dagens längd (när mitten av solskivan når horizonten eller högre) varierar från c:a 17½ timme vid sommarsolståndet till 7 timmar vid vintersolståndet. (Förhållandena förändras med någon minut om man flyttar sig bara 10–15 km norrut eller söderut just vid solens extrempunkter) Antalet dagar då solen når 45 grader eller högre vid middagstid är 119 vid Kastrup. (Över 55 grader 51 dagar) ^[13]

[redigera] Klimat

Köpenhamn har maritimt klimat, vilket gäller både det lokala- och särskilt macro- klimatet. Som för nästan hela Nordeuropa är årsmedeltemperaturen c:a 5 grader högre än genomsnittet för sin latitud.

Sammanhållen vinter förekommer i princip aldrig. Istället kommer polarluft ner från norr eller nordöst under ett par perioder från mitten av november till slutet av mars, med högst sannolikhet från jul till slutet av februari. Men de generella vindförhållandena under hela denna period är sydvästliga vindar från Atlanten. Under den statistiskt kallaste perioden (januari - februari) kan långa perioder av dygnsmedeltemperaturer på +5 gr C plötsligt avlösas med några riktigt kalla dygn, vissa år kan högtryck i mellanskandinavien vara stabila flera veckor vilket i så fall orsakar nordöstliga kalla vindar. Ligger istället ett stabilt högtryck över alperna präglas vädret av lågtryck från sydväst och milda vindar. Att hösten övergår i vår helt utan någon period av snö och kyla förekommer inte, men åtskilliga år saknas vintermånad med minusgrader i medeltemperatur. Sammanhängande snötäcke längre än en vecka är ovanligt, likaså isproblem. Antalet frostnätter är omkring 80-85 och frostdagar 15-20.

Jämfört med norra delen av kontinenten (dvs norra Tyskland och Polen) blir våren vanligen fördröjd 1-2 veckor pga det avkylda havet, istället blir höstarna långa med långsamt avtagande temperaturer pga det då uppvärmda omkringliggande vattnet. Somrarna är vanligen mycket varierande men brukar omfatta en 5-6 kortare värmeböljor. Juli är samtidigt nederbördsrikaste månad.

Gällande solskenstimmar under sommaren ligger Köpenhamn sist av de Nordiska huvudstäderna, men på helårsbasis (främst höst och vår) jämnar detta ut sig

Däremot är Köpenhamn, som stad vid helt öppen kust, en relativt blåsig stad året runt. Stormar och Orkaner förekommer mycket sällsynt sommartid, är vanligast under november till februari och extremt ovanliga under vår och försommar.

Månadsmedeltemperaturer och nederbörd (under 1900-talet) enligt läroboken Geografiska Tabeller

• januari +0.1, 49mm
• februari -0.1, 39mm
• mars +1.9, 32mm
• april +6.6, 38mm
• maj +11.8, 42mm
• juni +15.6, 47mm
• juli +17.8, 71mm
• augsti +17.3, 66mm
• september +13.9, 62mm
• oktober +9.3, 59mm
• november +5.4, 48mm
• december +2.5, 49mm

• årsmedeltemperatur +8.5
• årsmedelnederbörd 602 mm

Några jämförelseorter inom 1000 km avstånd (årsmedeltemperatur gr C, årsmedelnederbörd i mm)

• Helsingfors +4.4, 641mm
• Oslo +5.9, 740mm
• Stockholm +6.6, 555mm
• Hamburg +8.6, 1004mm
• Berlin +9.5, 872mm
• Paris +10.9, 585mm

[redigera] Kända personer från Köpenhamn

• Niels Bohr, fysiker
• Aage Bohr, fysiker, Niels Bohrs son
• Victor Borge, underhållningsartist
• August Bournonville, balettkoreograf
• Georg Brandes, litteraturkritiker
• Carl Brisson, skådespelare, sångare, boxare
• Helena Christensen, modell
• Tove Ditlevsen, författare
• Carl Theodor Dreyer, regissör
• Jens Fink-Jensen, författare
• Ole Frantsen, folkmusiker
• Peter Høeg, författare
• Arne Jacobsen, designer
• J. C. Jacobsen, Carlsbergs Bryggeris grundare
• Søren Kierkegaard, filosof
• Thure Lindhardt, skådespelare
• Lauritz Melchior, operasångare
• Mads Mikkelsen, skådespelare
• Jakob Nielsen, författare
• Emilie Otterdahl, skådespelare
• Lars von Trier, regissör
• Dan Turèll, författare
• Lars Ulrich, trummis i Metallica
• Jørn Utzon, arkitekt
• Hans Christian Ørsted, fysiker och kemist

[redigera] Kuriosa

När USA's president Barack Obama, 2:a oktober 2009, kl 7.51 lokal tid CEST landade på Kastrup, var han den tredje sittande amerikanske presidenten i rad som besökt den danska huvudstaden. Både Bill Clinton 1997 och George W Bush 2005 besökte också Köpenhamn under sina presidentskap.

[redigera] Se även

Danmarksportalen

• Köpenhamnstolkningen
• Storstäder i Norden

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

1. ^ [a b c d e] Danmarks Statistik, Statistikbanken
2. ^ Top 150 City Destinations: London Leads the Way
3. ^ The World According to GaWC 2008
4. ^ ”The 2008 Global Cities Index”. Foreign Policy. November 2008. http://www.foreignpolicy.com/story/cms.php?story_id=4509&page=1. Läst 2 August 2009. 
5. ^ Danmarks Statistik, Inddeling i regioner, landsdele og kommuner pr. 1.1. 2007 (excelfil)
6. ^ [a b] Skov- og Naturstyrelsen, Danmark; Fingerplan 2007 (pdf-fil)
7. ^ [a b] Miljøministeriet, By- og Landskabsstyrelsen, Danmark; Fingerplan 2007, Landsplandirektiv for hovedstadsområdets planlægning
8. ^ Enligt "expertis" skall en äkta berg-och-dalbana vara byggd av trä, vara så hög som möjligt, men loopar, och andra centripetalkraftsutnyttjande detaljer skall undvikas
9. ^ bland de flesta berg&dal-bane-entusiaster är det viktigt att dessa är byggda just i trä
10. ^ http://www.trafikken.dk/hovedstaden/hovedstaden.asp
11. ^ manuellt noggrant räknat från standardbroschyren för Köpenhamns spårtrafik
12. ^ p.g.a. en mindre utökning av HUR-området sydöst om Köge -detta rör sig således inte om en utbyggnad av bannätet (men planer på ett nytt dubbelspår Valby-Nästved ligger nära ett beslut)
13. ^ svenska almanackan, kartor

[redigera] Externa länkar

• Köpenhamn i Fotevikens museums årtalsdatabas över Öresunds städer
• Webbplats om Köpenhamn, på svenska
• Copenhagen Portal - Tourist & Visitors Guide to Copenhagen
• Officiell webbplats

v • d • r Huvudstäder i Europa EU Amsterdam · Aten · Berlin · Bratislava · Bryssel · Budapest · Bukarest · Dublin · Helsingfors · Köpenhamn · Lissabon · Ljubljana · London · Luxemburg · Madrid · Nicosia1 · Paris · Prag · Riga · Rom · Sofia · Stockholm · Tallinn · Valletta · Vilnius · Warszawa · Wien Övriga Andorra la Vella · Belgrad · Chişinău · Kiev · Minsk · Monte Carlo · Moskva · Oslo · Podgorica · Pristina · Reykjavik · San Marino · Sarajevo · Skopje · Tirana · Vaduz · Vatikanstaden · Vilnius · Zagreb (1) Räknas ibland till Asien.