1857

Wikipedia

1857 - MDCCCLVII
År: 1854 - 1855 - 1856 1857 1858 - 1859 - 1860
Decennium: 1830-talet - 1840-talet 1850-talet 1860-talet - 1870-talet
Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1857
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Oscar I kung 1844-1859
Ärkebiskop: Henrik Reuterdahl 1856-1870
Finland 1857
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander II tsar 1855-1881
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: F. W. R. von Berg 1855-1861
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	13 – 14
Buddhistisk kalender	2401
Nengō (Japan)	Ansei 4
Judisk kalender	5617 – 5618
Muslimsk kalender	1273 – 1274
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1235 – 1236
Sakakalendern (Indien)	1779 – 1780
Thailändsk solkalender	2400

[redigera] Händelser

• 14 mars - Öresundstullen, som funnits sedan 1429 och som Sverige avlagt till Danmark sedan 1720, upphävs genom Öresundstraktaten, som sluts i Köpenhamn. De utländska staterna köper sig för alltid fria från tullen, genom att avlägga en avgift på 30,5 miljoner danska riksdaler, av vilka Sverige bidrar med 1,5 miljoner.
• 9 maj - Sepoyupproret bryter ut i Brittiska Indien.
• 6 juni - Prins Oscar (II) gifter sig med Sofia av Nassau.
• 12 juni - Elfrida Andrée avlägger organistexamen som privatist och blir därmed Sveriges första kvinnliga organist.
• 13 juli - Frimärket Gul tre skilling banco, som senare kom att bli världens dyraste och mest berömda frimärke, poststämplas i Kopparberg.
• 31 december - Viktoria I av England utser Ottawa till att bli Kanadas huvudstad.
• Reuters pressbyrå grundas i England.
• Efter ett svenskt ständerbeslut utsträcks beväringarnas övningstid från tolv till trettio dagar.
• Finansminister Johan August Gripenstedt håller inför den svenska riksdagen de så kallade blomstermålningarna om Sveriges lysande framtidsutsikter. Syftet är att förmå riksdagen att ta utlandslån för att bygga järnvägarna. Man är tveksam, eftersom Sverige inte har haft någon statsskuld på årtionden.
• Det första sliperiet för framställning av så kallad mekanisk trämassa anläggs vid Trollhättefallen. Papperskvaliteten är dock mycket dålig.
• En telegrafförbindelse upprättas mellan Stockholm och Haparanda.
• Malmös första sjukhus öppnas.
• Stockholms första moderna hotell öppnas vid Gustav Adolfs torg, och drivs av Oscar I:s kökschef, Régis Cadier. Hotellet har tillkommit genom donationer av grosshandlaren Abraham Rydberg, som får låna sitt namn till den klassiska maträtten Biff Rydberg.
• Ett sällskap bildas för att arbeta för införandet av "ni" som tilltalsord i Sverige.
• En nyhet i dammodet kommer till Sverige, nämligen krinolinen.
• En portugisisk diplomat och en engelsman utkämpar en pistolduell i Lill-Jansskogen i Stockholm, varvid "veterligen ingen sårades".
• Stockholms befolkning passerar 100.000 människor.

[redigera] Födda

• 12 februari - Eugène Atget, fransk fotograf.
• 22 februari
  • Robert Baden-Powell, brittisk militär, författare och grundare av scoutrörelsen.
  • Heinrich Hertz, tysk fysiker.
• 26 februari - Émile Coué, fransk psykolog.
• 8 mars - Ruggiero Leoncavallo, italiensk operakompositör.
• 9 mars - Richard Karl Garbe, tysk sanskritist.
• 13 mars - Herbert Charles Onslow Plumer, brittisk fältmarskalk.
• 26 mars - August Nilsson, svensk tidningsman och riksdagsledamot.
• 10 april - Lucien Lévy-Bruhl, fransk antropolog och filosof.
• 20 april - Herman Bang, dansk författare och journalist.
• 9 maj - Luigi Illica, italiensk librettist.
• 31 maj - Pius XI, född Achille Ratti, påve 1922-1939.
• 2 juni
  • Edward Elgar, brittisk kompositör.
  • Karl Gjellerup, dansk författare, nobelpristagare.
• 11 juni - Antoni Grabowski, polsk kemiingenjör, ledande inom Esperanto-rörelsen.
• 24 juli - Henrik Pontoppidan, dansk författare, nobelpristagare 1917.
• 25 juli - George Pardee, amerikansk läkare och politiker.
• 8 augusti - Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
• 23 augusti - Lave Beck-Friis, svensk friherre, häradshövding och riksdagsledamot.
• 9 oktober - Ivo Vojnović, kroatisk författare.
• 11 oktober - Hjalmar Westring, svensk ämbetsman och politiker.
• 13 oktober - Alfred Berg, svensk kompositör, sångdirigent.
• 27 oktober - Ernst Trygger, svensk statsminister 1923-1924.
• 9 september - Ernst Siemerling, tysk läkare.
• 17 november - Joseph Babinski, fransk neurolog.
• 3 december - Joseph Conrad, polskfödd brittisk författare.
• 16 december - Edward Barnard, amerikansk astronom.
• 30 december - Henning Hammarlund, urmakare och fabrikör.

[redigera] Avlidna

• 25 januari - Andrew Stevenson, amerikansk politiker och diplomat.
• 15 februari - Michail Glinka, rysk kompositör.
• 9 mars - Domenico Savio, italiensk yngling och bekännare; helgon (1954)
• 2 maj - Alfred de Musset, fransk författare.
• 23 maj - Augustin Louis Cauchy, fransk matematiker.
• 23 juni - Christian Molbech, dansk historiker, utgivare av historiska källskrifter, kritiker med mera.
• 29 juli - Charles Lucien Bonaparte, fransk naturalist och ornitolog.
• 5 september - Auguste Comte, fransk filosof, grundare av positivismen.
• 24 november - Sir Henry Havelock, brittisk general.