1857

Från Wikipedia

1857 - MDCCCLVII 152 år sedan
År 1854 | 1855 | 1856 1857 1858 | 1859 | 1860
Årtionde 1830-talet | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1857
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Oscar I kung 1844-1859
Ärkebiskop: Henrik Reuterdahl 1856-1870
Finland 1857
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander II storfurste 1855-1881
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: F.W.R. von Berg 1855-1861
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	13 – 14
Buddhistisk kalender	2401
Judisk kalender	5617 – 5618
Muslimsk kalender	1273 – 1274
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1235 – 1236
Sakakalendern (Indien)	1779 – 1780
Thailändsk solkalender	2400

[redigera] Händelser

• 14 mars - Öresundstullen, som funnits sedan 1429 och som Sverige avlagt till Danmark sedan 1720, upphävs genom Öresundstraktaten, som sluts i Köpenhamn. De utländska staterna köper sig för alltid fria från tullen, genom att avlägga en avgift på 30,5 miljoner danska riksdaler, av vilka Sverige bidrar med 1,5 miljoner.
• 9 maj - Sepoyupproret bryter ut i Brittiska Indien.
• 6 juni - Prins Oscar (II) gifter sig med Sofia av Nassau.
• 12 juni - Elfrida Andrée avlägger organistexamen som privatist och blir därmed Sveriges första kvinnliga organist.
• 13 juli - Frimärket Gul tre skilling banco, som senare kom att bli världens dyraste och mest berömda frimärke, poststämplas i Kopparberg.
• 31 december - Viktoria I av England utser Ottawa till att bli Kanadas huvudstad.
• Reuters pressbyrå grundas i England.
• Efter ett svenskt ständerbeslut utsträcks beväringarnas övningstid från tolv till trettio dagar.
• Finansminister Johan August Gripenstedt håller inför den svenska riksdagen de så kallade blomstermålningarna om Sveriges lysande framtidsutsikter. Syftet är att förmå riksdagen att ta utlandslån för att bygga järnvägarna. Man är tveksam, eftersom Sverige inte har haft någon statsskuld på årtionden.
• Det första sliperiet för framställning av så kallad mekanisk trämassa anläggs vid Trollhättefallen. Papperskvaliteten är dock mycket dålig.
• En telegrafförbindelse upprättas mellan Stockholm och Haparanda.
• Malmös första sjukhus öppnas.
• Stockholms första moderna hotell öppnas vid Gustav Adolfs torg, och drivs av Oscar I:s kökschef, Régis Cadier. Hotellet har tillkommit genom donationer av grosshandlaren Abraham Rydberg, som får låna sitt namn till den klassiska maträtten Biff Rydberg.
• Ett sällskap bildas för att arbeta för införandet av "ni" som tilltalsord i Sverige.
• En nyhet i dammodet kommer till Sverige, nämligen krinolinen.
• En portugisisk diplomat och en engelsman utkämpar en pistolduell i Lill-Jansskogen i Stockholm, varvid "veterligen ingen sårades".
• Stockholms befolkning passerar 100.000 människor.

[redigera] Födda

• 12 februari - Eugène Atget, fransk fotograf.
• 22 februari
  • Robert Baden-Powell, brittisk militär, författare och grundare av scoutrörelsen.
  • Heinrich Hertz, tysk fysiker.
• 26 februari
  • Émile Coué, fransk psykolog.
  • Edwin S. Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915-1921.
• 8 mars - Ruggiero Leoncavallo, italiensk operakompositör.
• 9 mars - Richard Karl Garbe, tysk sanskritist.
• 13 mars - Herbert Plumer, brittisk fältmarskalk.
• 26 mars - August Nilsson, svensk tidningsman och riksdagsledamot.
• 10 april - Lucien Lévy-Bruhl, fransk antropolog och filosof.
• 19 april - Napoleon B. Broward, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1905-1909.
• 20 april - Herman Bang, dansk författare och journalist.
• 9 maj - Luigi Illica, italiensk librettist.
• 31 maj - Pius XI, född Achille Ratti, påve 1922-1939.
• 2 juni
  • Edward Elgar, brittisk kompositör.
  • Karl Gjellerup, dansk författare, nobelpristagare.
• 11 juni - Antoni Grabowski, polsk kemiingenjör, ledande inom Esperanto-rörelsen.
• 24 juli - Henrik Pontoppidan, dansk författare, nobelpristagare 1917.
• 25 juli - George Pardee, amerikansk läkare och politiker.
• 2 augusti - Aloys Schulte, tysk historiker.
• 8 augusti - Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
• 23 augusti - Lave Beck-Friis, svensk friherre, häradshövding och riksdagsledamot.
• 6 september - John B. Kendrick, amerikansk demokratisk politiker, senator 1917-1933.
• 9 oktober - Ivo Vojnović, kroatisk författare.
• 11 oktober - Hjalmar Westring, svensk ämbetsman och politiker.
• 13 oktober - Alfred Berg, svensk tonnsättare och dirigent.
• 20 oktober - Charles N. Herreid, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1901-1905.
• 27 oktober - Ernst Trygger, svensk statsminister 1923-1924.
• 9 september - Ernst Siemerling, tysk läkare.
• 17 november - Joseph Babinski, fransk neurolog.
• 1 december - Samuel M. Ralston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923-1925.
• 3 december - Joseph Conrad, polskfödd brittisk författare.
• 16 december - Edward Barnard, amerikansk astronom.
• 18 december - William V. Sullivan, amerikansk advokat och politiker, senator 1898-1901.
• 30 december - Henning Hammarlund, urmakare och fabrikör.

[redigera] Avlidna

• 25 januari - Andrew Stevenson, amerikansk politiker och diplomat.
• 15 februari - Michail Glinka, rysk kompositör.
• 9 mars - Domenico Savio, italiensk yngling och bekännare; helgon (1954).
• 20 april - Benjamin Tappan, amerikansk demokratisk politiker, senator 1839-1845.
• 1 maj - Stephen Adams, amerikansk politiker.
• 2 maj - Alfred de Musset, fransk författare.
• 23 maj - Augustin Louis Cauchy, fransk matematiker.
• 23 juni - Christian Molbech, dansk historiker, utgivare av historiska källskrifter, kritiker med mera.
• 29 juli - Charles Lucien Bonaparte, fransk naturalist och ornitolog.
• 2 september - Benjamin Ruggles, amerikansk politiker, senator 1815-1833.
• 5 september - Auguste Comte, fransk filosof, grundare av positivismen.
• 15 september - John Henderson, amerikansk politiker, senator 1839-1845.
• 24 november - Sir Henry Havelock, brittisk general.
• 24 december - Robert C. Nicholas, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836-1841.