Alexander O. Anderson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alexander O. Anderson

Alexander Outlaw Anderson, född 10 november 1794 i Jefferson County, Sydvästterritoriet (numera Tennessee), död 23 maj 1869 i Knoxville, Tennessee, var en amerikansk demokratisk politiker och jurist. Anderson representerade delstaten Tennessee i USA:s senat 1840-1841.

Han var son till Joseph Anderson och Patience Outlaw. Han föddes i familjens hem Soldier's Rest. Fadern var först domare och sedan senator för Tennessee 1797-1815.

Alexander O. Anderson studerade vid Washington College i Greeneville. Han deltog i 1812 års krig. Han studerade sedan juridik i Washington, D.C. och inledde 1814 sin karriär som advokat i Dandridge, Tennessee.

Senator Hugh Lawson White avgick i januari 1840. Anderson tillträdde i februari 1840 som senator. Han ställde inte upp till omval följande år. Whig-partiet nominerade Spencer Jarnagin till Andersons efterträdare. En grupp politiker känd som "The Immoral Thirteen" lyckades försena valet av Andersons efterträdare i över två år och först 1843 kunde delstatens lagstiftande församling välja Jarnagin till senaten. Tretton demokrater i den lagstiftande församlingen hade föredragit ingen senator alls till en whig.

Anderson flyttade 1849 till Kalifornien. Där var han ledamot av delstatens senat 1850-1851. Han var domare i Kaliforniens högsta domstol 1851-1853. Han återvände sedan till Tennessee. Han arbetade under några år som advokat i Washington, D.C. och under amerikanska inbördeskriget bodde han i Alabama. Efter kriget återvände han än en gång till Tennessee. Andersons grav finns på Old Gray Cemetery i Knoxville.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]