Domare
Från Wikipedia
- Denna artikel handlar om domare i rättsväsen. Se även domare (sport) och domarboken.
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
En domare är någon som svarar för dömande verksamhet vid en domstol.
Innehåll |
[redigera] Sverige
Vissa grundläggande bestämmelser om domare finns i regeringsformen. Där framgår bland annat att i Högsta domstolen och Regeringsrätten får endast den tjänstgöra såsom ledamot som är eller har varit ordinarie domare i domstolen. Det finns vidare ett krav på att det ska finnas ordinarie domare i lägre instanser. I sådana domstolar är det emellertid tillåtet för andra att tjänstgöra som domare, exempelvis som nämndeman eller som ett led i domarutbildningen. I fråga om domstol som har inrättats för handläggning av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål är det vidare möjligt för riksdagen att i lag göra undantag från kravet att det ska finnas ordinarie domare.
Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från tjänsten endast
- om han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteåliggande har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha tjänsten, eller
- om han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är skyldig att avgå med pension.
Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva domartjänst.
[redigera] De allmänna domstolsslagen
Vid de allmänna domstolsslagen (de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna) tjänstgör domare med en rad olika titlar, som bland annat är kopplade till anställningsformen och chefsstrukturen.
[redigera] Lagfarna domare och nämndmän
Eftersom även nämndemän deltar i den dömande verksamheten, och därmed är domare, används i lagtexter begreppet lagfaren domare om de juridiskt utbildade domarna. Lagfarna domare är anställda vid en domstol.
De lagfarna domarna kan vara ordinarie eller icke-ordinarie domare.
[redigera] Ordinarie domare
I tingsrätt och länsrätt finns en lagman, som är domstolens chef, och som regel en eller flera rådmän. I hovrätt och kammarrätt finns en president, som är domstolschef, hovrätts- och kammarrättslagmän, som är avdelningschefer, samt hovrätts- och kammarrättsråd. I de högsta domstolarna - Högsta domstolen och Regeringsrätten - har domarna titeln justitieråd eller regeringsråd.
[redigera] Icke-ordinarie domare
De icke-ordinarie domarna är fiskaler (domare under utbildning) eller assessorer och tjänstgör i de lägre instanserna. Det är vidare vanligt att tjänstlediga assessorer arbetar som föredragande vid de högsta domstolarna (revisionssekreterare vid Högsta domstolen och regeringsrättssekreterare vid Regeringsrätten).
[redigera] Domarbanan
Den vanligaste vägen till en fast domartjänst går genom domarutbildningen. Efter notarietjänstgöring under två år vid en tingsrätt eller en länsrätt ansöker den som vill genomgå hela utbildningen om en tjänst som fiskal hos en överrätt (hovrätt eller kammarrätt). Fiskalstjänsten pågår under minst fyra år. En fiskal tjänstgör minst två år som domare vid länsrätt eller tingsrätt och ett år som adjungerad ledamot (tillförordnad assessor) i hovrätt eller kammarrätt. Efter slutligt godkännande erhålls titeln assessor. Hov- och kammarrättsassessorer arbetar ofta utanför domstolen, till exempel som sekreterare i offentliga utredningar eller rättssakkunniga i Regeringskansliet, för att skaffa sig erfarenheter. Därefter ansöker man om en fast tjänst som rådman eller hov- eller kammarrättsråd.
Något krav att en ordinare domare ska ha genomgått domarutbildningen finns emellertid inte. Det går sålunda att meritera sig för en ordinarie domartjänst exempelvis genom att arbeta som advokat eller åklagare.
[redigera] Specialdomstolarna
[redigera] Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen består av högst fyra ordförande, högst fyra vice ordförande samt sjutton andra ledamöter. Ordförande är ordinarie domare. Övriga ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.
Ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter utses bland personer som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Ordförande och vice ordförande ska vara lagkunniga och ha domarerfarenhet. De tre andra ledamöterna ska ha särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden. De övriga ledamöterna utses efter förslag av organisationerna på arbetsmarknaden.
[redigera] Försvarsunderrättelsedomstolen
Försvarsunderrättelsedomstolen består av en ordförande, en eller högst två vice ordförande samt minst två och högst sex särskilda ledamöter. Ordföranden är ordinarie domare. Vice ordförande och särskilda ledamöter förordnas av regeringen för fyra år.
Ordföranden och vice ordförandena ska vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare. Övriga ledamöter ska ha särskild kunskap om förhållanden av betydelse för domstolens verksamhet.
