Allmänna barnbördshuset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°20′53″N 18°4′47″Ö / 59.34806°N 18.07972°Ö / 59.34806; 18.07972


Ej att förväxla med Allmänna Barnhuset.
Byggnaden i augusti 2010
En nybliven mamma framför Allmänna BB 1974

Allmänna barnbördshuset, Allmänna BB, ligger vid Fiskartorpsvägen på Östermalm i Stockholm. Institutionen kallades i början också Det publicka Accouchementhuset.

Verksamhet började 1752 som en liten avdelning av Serafimerlasarettet. Först 1775 som särskild anstalt under ledning av professor David von Schulzenheim i en förhyrd lokal i Sparreska palatset, Riddarholmen. Huset hade vid invigningen 17 platser. Dess förste överläkare blev David von Schultzenheim och dess första överbarnmorska blev Stockholms då mest anlitade societetsbarnmorska "Fru Boll", som också blev faddrar till det första barn som föddes där strax efter dess invigning.[1]

Syftet var dels att, såsom välgörenhetsinrättning, oavsett samhällsklass eller ekonomiska förhållanden, vårda barnaföderskor under deras barnsängstid, dels att, såsom läroanstalt, möjliggöra praktisk undervisning i obstetrik såväl för medicine studerande som för barnmorskelärlingar. Utbildning för en examen som barnmorska under denna tid gavs främst på Allmänna barnbördshuset och Barnbördhuset Pro Patria och tidigare Serafimerlasarettet. Före öppnandet av Serafimerlasarettet 1752 kunde en barnmorska endast få examen som lärling till en yrkeskollega. Så som hos Maria Krey, som under 31 år var Stockholms av läkarkåren kanske mest respekterade barnmorska och lät lära ut ett stort antal elever för examen åt Collegiet.[1]

Kvinnorna garanterades efter Barnamordsplakatet 1778 rätten att föda anonymt för att undgå den skamstämpel som normalt tillföll ogifta mödrar under denna tid och därmed förhindra de barnmord som förorsakades av denna sociala situation. Kyrkan protesterade mot anonymiteten och vägrade att begrava de mödrar som avled under förlossningen. Därför fick mödrar valet att skriva sitt namn på ett förseglat kuvert, som fick öppnas om hon avled av förlossningen och det därför blev nödvändigt med en begravning.[1]

Den ekonomiska ledningen utövades av direktion, som tillsattes av Kungl. Maj:t på förslag av Karolinska institutets lärarkollegium. I intim förbindelse med barnbördshuset och under samma direktion fanns en asyl för fattiga barnaföderskor och deras barn samt en däri inrymd spädbarnsavdelning, där svaga och ofullgångna barn med sina mödrar vårdades, tills de utan större risk kunde utskrivas till sina hem.

Hösten 1776 flyttades verksamheten till ett eget hus på Fredsgatan nr 9 för att år 1858 flytta till nya större lokaler på Hantverkargatan 19 på Kungsholmen ritat av Carl-Gustaf Blom-Carlsson[2].

Den sista stora flytten gjordes 1913 till en ny byggnad, ritad av arkitekten Gustaf Wickman, vid dåvarande Planterhagsvägen, numera Fiskartorpsvägen 15 bakom Stockholms stadionNorra Djurgården. Anläggningen fick då ett 60-tal vårdplatser och stora lokaler för laboratorier och undervisning. Wickman grupperade den jugendinspirerade byggnaden kring en inre gård.

Allmänna barnbördshuset lades ner 1976. Byggnaden betecknas idag Idrottens hus där Riksidrottsförbundet huserar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Pia Höjeberg (2011). Jordemor. Barnmorska och barnaföderska. Barnafödandets historia i Sverige.. Stockholm: Carlssons Bokförlag. ISBN 978-91-7331-413-8
  2. ^ Cathrine Mellander (2008). Arkitektoniska visioner under statligt förmyndarskap. En studie av Överintendentsämbetets verksamhet och organisation 1818-1917. Stockholm: Nordiska museets Förlag. ISBN 978-91-7108-528-3 sidor 204-205

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Lennart Lindgren (1975). Allmänna barnbördshuset 200 år : 1775-23/6 1975. Libris 817753 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]