Karolinska institutet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karolinska institutet
Karolinska institutets flagga
Motto Att genom forskning, utbildning och information bidra till människors hälsa.
Grundat 1810
Ägandeform Statligt
Rektor Anders Hamsten
Studerande 5 295 hås (2009)[1]
Doktorander Ca 3 000
Säte Solna, Huddinge, Sverige
Medlemskap LERU
Webbplats www.ki.se

Karolinska Institutet (förkortning KI; ursprungligen. Kongl. Carolinska medico-chirurgiska institutet), är ett svenskt statligt medicinskt universitet med huvudsäte i Solna. Ett campus ligger intill Karolinska universitetssjukhuset, Solna och ett ytterligare campus finns i Flemingsberg vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge och Novum Forskningspark. Karolinska Institutet har också institutioner vid Danderyds sjukhus och Södersjukhuset.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karolinska Institutet grundades 1810 på initiativ av kung Karl XIII, bland annat som ett led i att utbilda fler fältskärer (se även kirurgie magister) för att öka den svenska krigsberedskapen. Bland dem som deltog i inrättandet av KI fanns Jacob Berzelius, vars forskning inom kemin lade grunden till det nybildade universitetets naturvetenskapliga profil. År 2010 firade Karolinska Institutet 200-årsjubileum.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Några av Karolinska institutets ursprungliga byggnader på sydöstra Kungsholmen.

Karolinska Institutet är Sveriges största centrum för medicinsk utbildning och forskning, med 30 procent av den medicinska utbildningen och drygt 40 procent av all akademisk medicinsk forskning i landet. Detta motsvarar också Karolinska institutets andel av de totala statliga anslagen till medicinsk forskning; Sverige har alltså valt att koncentrera en stor del av den medicinska forskningen till Karolinska Institutet. Verksamhetsidén är att genom forskning, utbildning och information medverka till att förbättra människors hälsa.

Karolinska Institutet har närmare 4 000 anställda. Rektor sedan 2013 är Anders Hamsten, professor i kardiovaskulära sjukdomar.[2] Verksamheten är indelad i tre stora områden med var sin styrelse: utbildning, forskarutbildning och forskning. Varje styrelse har en dekanus som ordförande. Karolinska Institutet är i egenskap av universitet att räkna som en statlig myndighet med en politiskt vald högsta styrelse (Konsistoriet). Universitetet har 22 relativt självständiga institutioner som bedriver forskning och utbildning. Därtill finns även ett universitetsbibliotek: Karolinska Institutets Universitetsbibliotek.

Forskningen utgör största delen av KI:s verksamhet (cirka 80 procent) och spänner över ett brett fält; från grundforskning inom molekylärbiologi till folkhälsovetenskap. Genom ett nära samarbete med Stockholms läns landsting bedriver Karolinska institutet en omfattande klinisk forskning. KI samverkar också med en rad framstående lärosäten runt om i världen, både när det gäller forskning och utbyte av studenter.

Karolinska Institutet har för närvarande (2008) cirka 2000 forskarstudenter. Varje år disputerar över 300 forskarstudenter vid KI för doktorsexamen. Promoveringen sker vid en årlig ceremoni i Stockholms stadshus, där de nya doktorerna får ta emot doktorshatt, ring och diplom som bevis på sin nya värdighet.

Inom medicin och hälsa erbjuder Karolinska Institutet en rad olika utbildningsprogram samt en mängd vidareutbildningar och fristående kurser. Utbildningarna omfattar bland annat dessa områden: arbetsterapeut; audionom; barnmorska; biomedicin; biomedicinsk analytiker; folkhälsovetenskap; logoped; läkare; medicinsk informatik; optiker; psykolog; psykoterapi; röntgensjuksköterska; sjukgymnast; tandhygienist; tandläkare; tandtekniker och toxikologi.

Institutioner[redigera | redigera wikitext]

Institutionsområdet med befintliga och planerade byggnader på en karta från 1938/40.
  • Institutionen för biovetenskaper och näringslära
  • Institutionen för cell- och molekylärbiologi
  • Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Institutionen för fysiologi och farmakologi
  • Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset
  • Institutionen för klinisk neurovetenskap
  • Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
  • Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
  • Institutionen för kvinnors och barns hälsa
  • Institutionen för laboratoriemedicin
  • Institutionen för lärande, informatik, management och etik
  • Institutionen för medicin, Huddinge
  • Institutionen för medicin, Solna
  • Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
  • Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
  • Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi
  • Institutet för miljömedicin
  • Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
  • Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
  • Institutionen för neurovetenskap
  • Institutionen för odontologi
  • Institutionen för onkologi-patologi

Nobelpriset i medicin[redigera | redigera wikitext]

Alfred Nobel utsåg år 1895 Karolinska Institutet att ansvara för utnämningen av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Priset började delas ut 1901. I början skötte Karolinska Institutets lärarkollegium valet av pristagare. Idag träffas valet av den privaträttsliga Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Församlingen består av femtio valda ledamöter som är professorer vid Karolinska Institutet.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Högskoleverket: Universitet & Högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2009 ISSN 1400-948X
  2. ^ ”Karolinska Institutets rektor”. Karolinska institutet. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=391&l=sv. Läst 2 mars 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 59°20′56″N 18°01′36″E / 59.34888889°N 18.02666667°Ö / 59.34888889; 18.02666667