Alpheratz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alpheratz
Alpheratz.gif
Observationsdata
Epok: J2000
Stjärnbild Andromeda
Rektascension 00t08m23,3s
Deklination 29°05'26"
Skenbar magnitud (V) +2,07
Stjärntyp
Spektralklass B8
Astrometri
Avstånd 97 ± 2
Absolut magnitud (MV) -0,03
Andra beteckningar
Alpheratz, Sirrah, Sirah, δ Pegasi, 21 Andromedae, HR 15, BD +28°4, HD 358, SAO 73765, FK5 1, GC 127, CCDM 00083+2905, ADS 94, HIP 677.

Alpheratz (Alfa Andromedae) eller Sirrah är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Andromeda. Den har en magnitud på +2,07 och ligger på ungefär 97 ljusårs avstånd.

Stjärnan är belägen omedelbart nordost om stjärnbilden Pegasus och bildar det nordöstra hörnet i Kvadraten i Pegasus.[1][2] Fastän den för ett naket öga ter sig som en enstaka stjärna, är den i själva verket ett binärt system som består av två stjärnor i tätt omlopp. Den ljusaste stjärnans kemiska sammansättning är ovanlig. Dess atmosfär innehåller abnormt höga nivåer av kvicksilver, mangan och andra grundämnen som gallium och xenon.[3] Den är den ljusaste kända kvicksilver-mangan-stjärnan.[4]

Observationsobjekt[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden Andromeda med α Andromedae, här kallad Sirrah, är det övre vänstra hörnet av Kvadraten i Pegasus.

α Andromedae behandlades under lång tid som belägen i Pegasus men samtidigt även i Andromeda och Johann Bayer katalogiserade den som såväl α Andromedae som δ Pegasi. Stjärnans läge i skyn visas på kartbilden. Den kan ses med obeväpnat öga och är teoretiskt synlig på alla latituder norr om 60° S.

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ David Darling; Alpheratz (Alpha Andromedae), The Internet Encyclopedia of Science.
  2. ^ D. Hoffleit and W. H. Warren, Jr.; HR 15, database entry, The Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (preliminär version), Centre de Données astronomiques de Strasbourg, ID V/50.
  3. ^ T. A. Ryabchikova, V. P. Malanushenko, and S. J. Adelman; Orbital elements and abundance analyses of the double-lined spectroscopic binary alpha Andromedae, Astronomy and Astrophysics 351 (November 1999), pp. 963–972, (bibcode: 1999A&A...351..963R). Se §4 för komponentparametrar och Table 3, §5 för elementförekomster.
  4. ^ Alpheratz, Stars, Jim Kaler.