Gallium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gallium
Ga-TableImage.png
Tecken
Ga
Atomnr.
31
Grupp
13
Period
4
Block
p
Allmänt
Ämnesklass övriga metaller
Densitet 5904 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 1,5
Utseende silvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 69,723 u
Atomradie (beräknad) 130 (136) pm
Kovalent radie 126 pm
van der Waalsradie 187 pm
Elektronkonfiguration [Ar]3d104s24p1
e per skal 2, 8, 18, 3
Oxidationstillstånd (O) 3 (amfoterisk)
Kristallstruktur ortorombisk
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Smältpunkt 302,91 K (30 °C)
Kokpunkt 2477 K (2403 °C)
Molvolym 11,80 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 258,7 kJ/mol
Smältvärme 5,59 kJ/mol
Ångtryck 9,31·10-36 Pa vid 302,9 K
Ljudhastighet 2740 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 1,81 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 370 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 6,78·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 40,6 W/(m·K)
1a jonisationspotential 578,8 kJ/mol
2a jonisationspotential 1979,3 kJ/mol
3e jonisationspotential 2963 kJ/mol
4e jonisationspotential 6180 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
69Ga 60,1 % 69Ga, stabil isotop med 38 neutroner
71Ga 39,9 % 71Ga, stabil isotop med 39 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Gallium är ett metalliskt grundämne. Det har egenheten att när den hålls i handen tillräckligt länge, så kommer den att smälta, då den har en smältpunkt på +30°C. Denna egenhet delas enbart med metallerna francium (smältpunkt +27°C) och cesium (smältpunkt +28°C). Kvicksilver smälter vid -39°C och rubidium vid +39°C.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Galliums densitet är högre i flytande fas än i fast, vilket även det är en ovanlig egenskap hos metaller. Denna delas endast med vismut och germanium. Metallen är mycket mjuk och silverglänsande, och är vid rumstemperatur beständig mot luft och vatten, men angrips av halogener och syror. Kemiskt påminner den starkt om aluminium.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Galliums största användningsområde är som beståndsdel i halvledare, till exempel GaN och GaAs.

Gallium är unikt på det sättet att det har en hög kokpunkt. Det kan därför användas i högtemperaturtermometrar som mäter från rumstemperatur till extrema temperaturer.

Den utnyttjas vidare i lågsmältande legeringar (med tenn smältpunkt 20 °C) som används som smältsäkringar och värmeväxlare.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Gallium förutsågs 1871 av Mendelejev och upptäcktes 1875 av fransmannen Paul Emile Lecoq de Boisbaudran när han studerade mineraler från Pyreneerna. Han namngav den nyupptäckta metallen efter Gallien, det gamla romerska namnet på hans hemland.

Ämnet är sällsynt (medelhalt 15 g/ton i jordskorpan) och utvinns vanligen ur aluminium- och zinkmineral, där det förekommer i låg halt.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Se även[redigera | redigera wikitext]