Aluminiumoxid
Aluminiumoxid | |
| |
Systematiskt namn | Dialuminium(III)trioxid |
---|---|
Övriga namn | • aloxide
|
Kemisk formel | Al2O3 |
Molmassa | 101,9613 g/mol |
Utseende | Vit keram |
CAS-nummer | 1344-28-1 |
SMILES | O=[Al]O[Al]=O [Al+3].[Al+3].[O-2].[O-2].[O-2] [O-2].[O-2].[O-2].[Al+3].[Al+3] |
Egenskaper | |
Densitet | 3,95 – 4,1 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | Olöslig |
Smältpunkt | 2 072 °C |
Kokpunkt | 2 980 °C |
Faror | |
Huvudfara | Inga |
NFPA 704 | |
LD50 | >5 g/kg kroppsvikt |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Aluminiumoxid, Al2O3, (Aluminium oxide på brittisk engelska, Aluminum oxide på USA-enelska) är en förening av aluminium och syre. Sven Rinman kallade denna förening "lerjord", en benämning som var i bruk ännu i början av 1900-talet. Aluminiumoxid är en av de vanligaste keramerna efter glas och porslin. Föreningen uppstår även när en ren aluminiumyta oxideras. Den 4 nm tunna hinna av aluminiumoxoid som då bildas utgör ett effektivt skydd för metallen.
Egenskaper
Aluminiumoxid är kemiskt mycket stabil, elektriskt isolerande, men med god värmeledningsförmåga (40 W / (m · K)). Vidare har keramen god värmechockbeständighet, hög slitstyrka och hög draghållfasthet (150 – 200 MPa).[1]
Luktlös, olöslig i dietyleter, nästan olöslig i etanol.
Brytningsindex 1,768 – 1,772.
Mineral
Aluminiumoxid förekommer naturligt som mineralet korund. Om kristallerna är tillräckligt rena för att vara genomskinliga klassas de som ädelstenar. Med små orenheter uppstår olika färger.
Namn | Spårämne | Färg | |
---|---|---|---|
Safir | Järn | Blå | |
Titan | Gul | ||
Koppar | Violett | ||
Magnesium | Orange | ||
Rubin | Krom | Röd |
Framställning
Aluminiumoxid framställs ur bauxit som ett steg i Bayerprocessen. Ämnet aluminiumhydroxid kalcineras genom att hettas upp till över 1 000 °C varvid vatten avgår och aluminiumoxid bildas.
Ytan på aluminiumföremål kan förses med ett skyddande lager av aluminiumoxid genom en elektrolytisk process som kallas eloxering. Det eloxerade oxidlagret är tjockare och mer motståndskraftigt än det som bildas naturligt vid kontakt med luft, dessutom kan det färgas.
Det finns olika typer av aluminiumoxidkeramer, med olika egenskaper. Med inblandning av en viss mängd zirkoniumdioxid uppnås exempelvis ökad brottseghet.
Användning
Aluminiumoxid har en mängd användningsområden, bland annat[1]
- skärmaterial för bearbetning av järn, stål m.m.
- slipmedel vid mekanisk bearbetning; slipverktyg
- bärarmaterial för tryckta kretsar; isolator i elektronik (även högspänningselektronik]])
- implantat
- deglar för smältning av glas och metaller
- reaktionskärl
- termoelementskydd etc. inom kemisk industri
- trådförare inom textilindustrin
- dragbockar för tråddragning
- suglådsplattor i pappersindustrin
- munstycken för matt- eller reliefblästring i glas
- blästringsmunstycken för blästrande rengöring
- lager för precisionsinstrument
- infodring i kvarnar
- tätningar i pumpar och cykloner
- tätningar till engreppsblandare för kallt/varmt vatten
- ventiler för pumpar i korrosiva miljöer
- tätningar i dränkbara pumpar
- Verksamt medel i hudpealingmetoden Microdermabrasion[2].
Källor
- ^ [a b] Leijon, Willy, red (2014). Karlebo Materiallära
- ^ ”Eurobeauty - behandling av ansikte, kropp, fötter och händer i Stockholm.”. www.eurobeauty.se. http://www.eurobeauty.se/2013/06/vad-ar-microdermabrasion-kontrollerad.html. Läst 31 augusti 2015.