Amir Khusrou
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Amir Khosrow | |
 | |
| Född | 1253[1][2] Patiāli[2], Indien |
|---|---|
| Död | 27 september 1325 Delhi[3][2] |
| Begravd | Nizamuddin West |
| Sysselsättning | Poet[2], författare[2], filosof, musiker[2] |
| Föräldrar | Amir Saif ud-Din Mahmud Bibi Daulatnaz |
| Redigera Wikidata | |
Amir Khusrou var en poet, författare och musiker från den muslimska världen under 1200-talet. Han är känd för sitt bidrag till den persiska poesin, särskilt för att ha utvecklat ghasel-genren. Han tjänade som poet vid olika kungliga hov och skrev även på arabiska och hindi.
Khusrou är också känd för sin roll som en brobyggare mellan olika kulturer och religioner. Han skapade en hybridkultur som förenade persiska, turkiska och indiska element. Han var också en anhängare av den sufi-muslimska rörelsen och skrev många dikter om sin tro.
Khusrous musikaliska bidrag inkluderar uppfinningen av flera nya instrument, som sitar och tabla, samt utvecklingen av musikaliska former som qawwali. Han anses vara en av de största poeter och musiker i den indiska subkontinentens historia.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Amir Khusrau, 19 april 2023.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 79, ISBN 978-2-221-06888-5.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Амир Хосров Дехлеви”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]