Amitabha
- För andra betydelser, se Amida (olika betydelser).
Amitābha (Sanskrit: अमिताभ), eller Amida i Japan, är den gränslösa och allenarådande gudomen i den närmast monoteistiska och stora gren av mahayanabuddhismen som kallas för Det rena landet. Namnet kan översättas som Den oändliga prakten/härligheten/ljuset.
Amitabha är den första orsaken till alla lagar som buddhisterna erkänner – t.ex. den som satte igång karmalagen (lagen om orsak och verkan) – men är själv den utan orsak. Denna Skapare som själv är oskapad, är till sin innersta natur visdodmens ljus, och påminner i många beskrivningar om zoroastriernas Ahura Mazda (Gud, den Vise). Abhá är ett ord som även är vanligt i Irans senaste tillskott till världsreligionerna, bahá'í-tron. Abhá är superlativformen av Bahá' (praktfullhet/härlighetet).
Amitabhas paradis, Sukhavati, beskrivs som formlöst, bortom alla föreställningar om tid och rum. Genom att tillbe Amitabha kan den troendes själ efter kroppens död träda in i detta paradis och förverkliga upplysningen. Att försöka uppnå och förstå nirvana utan Guds hjälp är bara förunnat ett mycket litet fåtal människor, enligt Det rena landet.[1]
Amitabha var inom tidig mahayanabuddhism en av fem dhyani-buddhor, och i tibetansk buddhism vördas de fortfarande. Förutom Amitabha är de fem visa buddhorna Vairocana, Akshobhya, Ratnasambhava och Amoghasiddhi. Av dessa fem har Amitabha upphöjts till det väsen som regerar Det västra paradiset, Sukhavati, eller Det rena landet.[2]
Alla troende som i tillit vänder sig till Amitabha/Amida har löfte om att få komma in i det västra paradiset Sukhavati, Det rena landet. Det rena landet fokuserar på mässande eller upprepande av ett mantra om hängivenhet till Amitabha/Amida. Detta mantra lyder "Namo Amitabha Buddha" på sanskrit, "Nanmu Emituo Fo" på kinesiska och "Namo Amida Butsu" ("Ära vare Amida buddha") på japanska. Upprepandet ska ske så ofta som möjligt och med en orubblig och aldrig svikande tro, för att stärka en kontinuerlig och uppriktig positiv sinnesstämning hos människan, något som ger hennes själ tillträde till Amitabhas/Amidas paradis efter döden.[3] Den enkla formen av religiös praxis inom amidismen, befriad från klosterväsende, präster, riter och högtider, har starkt bidragit till dess popularitet, speciellt i Japan dit religionen kom på 1100-talet och där det inte alltid varit hälsosamt att skylta med sin tro.[4]
Om man jämför med de moderna uppfattningarna i de monoteistiska religioner som uppstått i Mellanöstern (zoroastrism, judendom, kristendom, islam, bahá'í), finns likheter när det gäller synen på den hinsides världen och dess allsmäktiga gudom. Gud är oförståelig och ouppnåbar för människan, och kan inte beskrivas som "mansperson" "Fader", "vitskäggig" eller några som helst mänskliga attribut. Gud är bortom rum och tid och detsamma gäller det existensplan som den hinsides världen utgör. Detta paradis – Sukhavati eller Det rena landet – beskrivs nästan exakt likadant som Abhá-riket inom bahá'í-tron.
Det finns de som hävdar att buddhismens Buddha Gotama klart erkände existensens av ett högsta väsen, en Amitabha.[5],[6] För 'Abdu'l-Bahá, son till bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh, var Buddha en profet med samma kärna i budskapet som t.ex. Jesus, Muhammed eller Bahá'u'lláh: "Buddhismens grundare var en underbar själ. Han bekräftade Guds enhet, men senare försvann undan för undan de ursprungliga principerna av hans lära. Ignoranta sedvänjor och ceremonier uppstod och förökade sig, tills de slutade i dyrkan av statyer och avbilder".
Amitabha (Det oändliga ljuset) är en centralfigur i den största mahayanabuddhistiska skolan Det rena landet som troligen har sitt ursprung i tibetansk buddhism. Vissa menar att redan Buddha Gotama, den buddha som grundade buddhismen på 500-talet f.v.t. genom att "sätta lärans hjul i rullning", talade om Amitabha, men inte som en buddha utan som Den första orsaken. "det oändliga ljuset, vishetens och kärlekens källa". Den första orsaken är ett begrepp som har med karmalagen, den universella lagen om orsak och verkan, att göra. Buddha Gautama själv ska, enligt forskaren och författaren Shirin Fozdar, ha frågat "Vem skapade karmalagen?" och "Om karmalagen är verkan, vilken är då dess orsak? Ingen lag kan bli till av sig själv utan ett intelligent väsen. Mästarhanden bakom all skapelse är därför den Första Orsaken. Människor kallar honom Gud, Buddha kallade honom den Första Orsaken".[7]
Amitabha eller Amida är betydelsefull i hela Östasien (Tibet, Brunei, Kina, Taiwan, Japan, Sydkorea, Vietnam, Kambodja, Laos och i viss mån även i Burma, Thailand, Malaysia och Singapore) även buddhistiska grenen det rena landet. Skolan förkunnar att man genom att åkalla Amitabha med den enkla bönen "Jag hänger mig åt Amitabha Buddha" ("Namu Amida Butsu") garanteras plats i Det rena landets paradis där Amitabha/Amida härskar.[8],[9]
[redigera] Externa media
[redigera] Referenser
- ^ Ueda, Yoshifumi & Hirota, Dennis (1989) Shinran, An Introduction to his Thought. Hongwanji: Hongwanji International Center.
- ^ Religion Facts: The Five Dhyani Buddhas (Great Buddhas of Wisdom)
- ^ Ewald, Stefan (huvudred) (1996) Religionslexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum. Efter Enzyklopädie der Religionen (1990).
- ^ Ewald, Stefan (huvudred) (1996) Religionslexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum. Efter Enzyklopädie der Religionen (1990).
- ^ Dudjom Rinpoche; Kapstein Matthew, Dorje Jikdrel Yeshe, Dorje Gyurme (1991) (på eng). The Nyingma school of Tibetan buddhism: its fundamentals and history. Vol. 1, The translation. Boston, Mass.: Wisdom Publications. sid. 474. Libris 6150907. ISBN 0-86171-087-8 (hela verket)
- ^ Holmsen, Sverre (1977) Inspiratörerna, avsnittet "Buddha". Stockholm: Bahá'í-förlaget AB.
- ^ Fozdar, Shirin (1959) Lord Buddha and Amitabha. New Delhi: Baha'i Publishing Trust.
- ^ Ueda, Yoshifumi & Hirota, Dennis (1989) Shinran, An Introduction to his Thought. Hongwanji: Hongwanji International Center.
- ^ Fozdar, Jamshid (1973) The God of Buddha, s 184. New York: Asia Publishing House.
