Hangzhou

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hangzhou
kinesiska : 杭州市?
pinyin: Hángzhōu shì
Hangzhou montage.png
Typ av område:
Provinsnivå 
 Prefekturnivå 
  Häradsnivå 
   Sockennivå

 Subprovinsiell stad
Provins Zhejiang
(prefekturer i Zhejiang)
Areal
Totalt 16 596 km2
Stadsdistrikt 3 068 km2
Folkmängd
Totalt* 8 700 400 (2010)
524,2 inv./km2
Stadsdistrikt* 6 242 000 (2010)
2 034,6 inv./km2
Borgmästare Shao Zhanwei
Partisekreterare Huang Kunming
Officiell webbplats
Hangzhous läge i Zhejiang, Kina.
Hangzhous läge i Zhejiang, Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx
Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx
Yan'anvägen (延安路) i Hangzhou.

Hangzhou , även romaniserat Hangchow, är en kinesisk stad och är den administrativa huvudorten för provinsen Zhejiang.

Staden ligger omkring 180 kilometer sydväst om Shanghai och är känd för sitt vackra läge vid sjön Xihu (Västra sjön, även på svenska ofta benämnd med sin engelska beteckning West Lake). Centrala Hangzhou hade 1,4 miljoner invånare år 2000, med 6,9 miljoner invånare i hela den subprovinsiella staden.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den mycket kända tavlan av Ma Yuan där en man ser ut över den dimmiga Västra sjön (som representerar det förlorade norra Kina)

Efter att norra Kina under slutet av Norra Songdynastin blivit invaderat av jurchen-folket som etablerade Jindynastin i Peking blev Hangzhou huvudstad i den Södra Songdynastin (1127 till 1279). Den hette då Lin'an (临安), ett namn som går tillbaka till 200-talet och betyder "nära friden".[2] Den kom upp i en befolkning på över 450 000 och staden växte fram som den kinesiske civilisations centrum. Hovet etablerade sig i vackra palats runt sjön Xihu. Det kulturella livet var helt dominerat av nordkineserna som målade tavlor och skrev dikter och musik som allegoriserade över förlusten av den norra landsändan och längtan hem igen till Kaifeng. Marco Polo besökte Hangzhou sent på 1200-talet. Även Odoricus av Pordenone och Ibn Battutah besökte staden, under 1300-talet.

Buddhistiskt tempel nära Xihu-sjön

Även efter att mongolerna erövrat Kina och gjorde Beijing (då Khanbalik) till huvudstad i Yuandynastin fortsatte Hangzhou att vara ett viktigt handels- och kulturcentrum och förblev så till 1861-1863, då den härjades och ödelades under det blodiga Taipingupproret. 1896 öppnades staden för utländsk handel.[3] Under andra världskriget var den ockuperad av japanerna. Den blev inte särskilt drabbad av det kinesiska inbördeskriget 1946-1949. Kommunisterna erövrade staden den 3 maj 1949.

Idag finns inte mycket kvar av den gamla staden på den moderna sidan, men runt Westlake och upp i teodlingarna (Dragon well tea) och byarna med tehusen kan man fortfarande uppleva Hangzhous charm. Turistattraktioner är de röda färjorna till templet på "en ö i en sjö på en ö i en sjö", den stora pagoden, templet med den skrattande Buddha, silkesmuseet, den tusen år gamla stenbron eller Shangri-la hotel där Mao Zedong har bott. Det finns också en botanisk trädgård.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Zhejianguniversitetet ligger i Hangzhou. Det har ett gemensamt forskningscentrum med ett svenskt universitet, Kungliga Tekniska högskolan, kallat Joint Research Center of Photonics.[källa behövs]


Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Sedan ekonomin öppnades upp[förtydliga] 1992 har den utvecklats snabbt. Hangzhou är en industristad med en mångfald av sektorer såsom konsumtionsindustri, jordbruk och textiler bestående av lin och silke. Staden räknas även som en viktig tillverkningsbas och ett nav för logistiken i provinsen Zhejiang. År 2001 uppgick GDP för staden i dess helhet till RMB 156,8 miljarder, vilket placerar den som den näst rikaste av alla provinsstäderna, efter Guangzhou.[4]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Det egentliga Hangzhou är indelat i sex innerstadsdistrikt och två förortsdistrikt. Under Hangzhous stad lyder en yta som ungefär motsvarar Västergötlands storlek och omkring 38 av Hangzhous yta utgörs av landsbygd, som är indelad i två härader. Dessutom lyder tre satellitstäder på häradsnivå under Hangzhou.

Karta Indelning Kinesiska Pinyin Befolkning 2010[5] Yta (km2) Täthet
Hangzhou mcp.jpg
Innerstaden
1 Shangcheng-distriktet 上城区 Shàngchéng qū 344 600 18 19 1444
2 Xiacheng-distriktet 下城区 Xiàchéng qū 526 100 31 16 970
3 Jianggan-distriktet 江干区 Jiānggàn qū 998 800 210 4 756
4 Gongshu-distriktet 拱墅区 Gǒngshù qū 551 900 88 6 272
5 Xihu-distriktet 西湖区 Xīhú qū 820,000 263 3 118
6 Binjiang 滨江区 Bīnjiāng qū 319 000 73 4 370
Förorter
7 Xiaoshan-distriktet 萧山区 Xiāoshān qū 1 511 300 1 163 1 299
8 Yuhang-distriktet 余杭区 Yúháng qū 1 170 300 1 222 958
Landsbygd
12 Tonglu härad 桐庐县 Tónglú xiàn 406 400 1 780 228
13 Chun'an härad 淳安县 Chún'ān xiàn 336 800 4 452 75,6
Satellitstäder
9 Jiande 建德市 Jiàndé shì 430 800 2 364 182
10 Fuyang 富阳市 Fùyáng shì 717,700 1 808 397
11 Lin'an 临安市 Lín'ān shì 566 700 3 124 181,4

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet GeohiveZhejiang
  2. ^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 761.
  3. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 585.
  4. ^ ”Hangzhou economy” (på engelska). China Window. 2008. http://www.china-window.com/china_economy/china_economy_guide/hangzhou-economy.shtml. Läst 20 november 2009. 
  5. ^ GeoHive China Jiangsu, population statistics

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]