Hangzhou
| Hangzhou | |||||||
|
|||||||
|
|||||||
| Provins | Zhejiang (prefekturer i Zhejiang) |
||||||
|
|||||||
|
|||||||
| Borgmästare | Shao Zhanwei | ||||||
| Partisekreterare | Huang Kunming | ||||||
Hangzhous läge i Zhejiang, Kina. |
|||||||
| *Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx |
|||||||
Hangzhou är en kinesisk stad och är den administrativa huvudorten för provinsen Zhejiang. Staden ligger omkring 180 kilometer sydväst om Shanghai och är känd för sitt vackra läge vid sjön Xihu (Västra sjön, även på svenska ofta benämnd med sin engelska beteckning West Lake). Centrala Hangzhou hade 1,4 miljoner invånare år 2000, med 6,9 miljoner invånare i hela den subprovinsiella staden.[1]
Innehåll |
Historia[redigera]
Efter att norra Kina under slutet av Norra Songdynastin blivit invaderat av Jurchen som etablerade Jindynastin i Beijing blev Hangzhou huvudstad i den Södra Songdynastin (1127 till 1279). Den hette då Lin'an (临安, nuvarande friden eller tillfälliga friden). Den kom upp i en befolkning på över 450 000 och staden växte fram som den kinesiske civilisations centrum. Hovet etablerade sig i vackra palats runt sjön Xihu. Det kulturella livet var helt dominerat av nordkineserna som målade tavlor och skrev dikter och musik som allegoriserade över förlusten av den norra landsändan och längtan hem igen till Kaifeng. Marco Polo besökte Hangzhou sent på 1200-talet. Även Odoricus av Pordenone och Ibn Battutah besökte staden, under 1300-talet.
Även efter att mongolerna erövrat Kina och gjorde Beijing (då Khanbalik) till huvudstad i Yuandynastin fortsatte Hangzhou att vara ett viktigt handels- och kulturcentrum och förblev så till 1861-1863, då den härjades och ödelades under det blodiga Taipingupproret. 1896 öppnades staden för utländsk handel.[2] Under andra världskriget var den ockuperad av japanerna. Den blev inte särskilt drabbad av det kinesiska inbördeskriget 1946-1949. Kommunisterna erövrade staden den 3 maj 1949.
Idag finns inte mycket kvar av den gamla staden förutom några paviljonger, tempel och pagoder kring Xihu-sjön, men många turister åker ändå dit för att avnjuta stämningen kring sjön och besöka det stora buddhisttemplet i staden. Den moderna delen av staden är som vilken annan kinesisk stad som helst med mycket industrier och trafik.
Utbildning[redigera]
Zhejiang University ligger i Hangzhou och har ett gemensamt forskningscentra med Kungliga Tekniska Högskolan kallat Joint Research Center of Photonics.
Ekonomi[redigera]
Sedan ekonomin öppnades upp 1992 har den utvecklats snabbt. Hangzhou är en industristad med en mångfald av sektorer såsom konsumtionsindustri, jordbruk och textiler bestående av lin och silke. Staden räknas även som en viktig tillverkningsbas och ett nav för logistiken i provinsen Zhejiang. År 2001 uppgick GDP för staden i dess helhet till RMB 156,8 miljarder, vilket placerar den som den näst rikaste av alla provinsstäderna, efter Guangzhou.[3]
Administrativ indelning[redigera]
Det egentliga Hangzhou är indelat i sex innerstadsdistrikt och två förortsdistrikt. Under Hangzhous stad lyder en yta som är något mindre än Västergötland och omkring 38 av Hangzhous yta utgörs av landsbygd, som är indelad i två härad. Dessutom lyder tre satellitstäder på häradsnivå under Hangzhou.
| Karta | Indelning | Kinesiska | Pinyin | Befolkning 2010[4] | Yta (km2) | Täthet | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Innerstaden | |||||||
| 1 | Shangcheng-distriktet | 上城区 | Shàngchéng qū | 344 600 | 18 | 19 1444 | |
| 2 | Xiacheng-distriktet | 下城区 | Xiàchéng qū | 526 100 | 31 | 16 970 | |
| 3 | Jianggan-distriktet | 江干区 | Jiānggàn qū | 998 800 | 210 | 4 756 | |
| 4 | Gongshu-distriktet | 拱墅区 | Gǒngshù qū | 551 900 | 88 | 6 272 | |
| 5 | Xihu-distriktet | 西湖区 | Xīhú qū | 820,000 | 263 | 3 118 | |
| 6 | Binjiang | 滨江区 | Bīnjiāng qū | 319 000 | 73 | 4 370 | |
| Förorter | |||||||
| 7 | Xiaoshan-distriktet | 萧山区 | Xiāoshān qū | 1 511 300 | 1 163 | 1 299 | |
| 8 | Yuhang-distriktet | 余杭区 | Yúháng qū | 1 170 300 | 1 222 | 958 | |
| Landsbygd | |||||||
| 12 | Tonglu härad | 桐庐县 | Tónglú xiàn | 406 400 | 1 780 | 228 | |
| 13 | Chun'an härad | 淳安县 | Chún'ān xiàn | 336 800 | 4 452 | 75,6 | |
| Satellitstäder | |||||||
| 9 | Jiande | 建德市 | Jiàndé shì | 430 800 | 2 364 | 182 | |
| 10 | Fuyang | 富阳市 | Fùyáng shì | 717,700 | 1 808 | 397 | |
| 11 | Lin'an | 临安市 | Lín'ān shì | 566 700 | 3 124 | 181,4 | |
Noter[redigera]
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnetGeohiveZhejiang - ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 585.
- ^ ”Hangzhou economy” (på engelska). China Window. 2008. http://www.china-window.com/china_economy/china_economy_guide/hangzhou-economy.shtml. Läst 20 november 2009.
- ^ GeoHive China Jiangsu, population statistics