Hangzhou
| Hangzhou | |||||||
|
|||||||
 Hangzhou sett från Xihu |
|||||||
|
|||||||
| Provins: | Zhejiang (prefekturer i Zhejiang) |
||||||
| Yta: | 16 596 km2 | ||||||
|
|||||||
| Borgmästare | Shao Zhanwei | ||||||
| Parti- sekreterare: |
Huang Kunming | ||||||
 Hangzhous läge i Zhejiang, Kina. |
|||||||
| *Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx |
|||||||
Hangzhou är en kinesisk stad och är den administrativa huvudorten för provinsen Zhejiang. Staden ligger omkring 180 kilometer sydväst om Shanghai och är känd för sitt vackra läge vid sjön Xihu (Västra sjön, även på svenska ofta benämnd med sin engelska beteckning West Lake). Centrala Hangzhou hade 1,4 miljoner invånare år 2000, med 6,9 miljoner invånare i hela den subprovinsiella staden.[1]
Innehåll |
[redigera] Administrativ indelning
Hangzhous subprovinsiella stad omfattar åtta stadsdistrikt, tre städer på häradsnivå samt två häraden.
| Område | Kinesiska (Hanzi) | Areal (km²)[1] | Invånarantal 1 november 2000[1][2] |
|---|---|---|---|
| Stadsdistrikt | |||
| Binjiang | 滨江 | 73 | 115 887 |
| Gongshu | 拱墅 | 88 | 429 292 |
| Jianggan | 江干 | 210 | 565 360 |
| Shangcheng | 上城 | 18 | 335 050 |
| Xiacheng | 下城 | 31 | 412 406 |
| Xiaoshan | 萧山 | 1 163 | 1 233 348 |
| Xihu | 西湖 | 263 | 593 324 |
| Yuhang | 余杭 | 1 222 | 817 715 |
| Städer på häradsnivå | |||
| Fuyang | 富阳 | 1 808 | 628 633 |
| Jiande | 建德 | 2 364 | 473 062 |
| Lin'an | 临安 | 3 124 | 514 238 |
| Häraden | |||
| Chun'an | 淳安 | 4 452 | 382 347 |
| Tonglu | 桐庐 | 1 780 | 378 060 |
| TOTALT | 16 596 | 6 878 722 |
Hangzhous stadsdistrikt, som i sin helhet motsvarar stadens storstadsområde, hade totalt 4 502 382 invånare vid folkräkningen 2000, på en yta av 3 068 kvadratkilometer.[1]
[redigera] Orter
Den subprovinsiella stad som Hangzhou administrerar omfattar inte enbart Hangzhou med närmaste omgivning, utan även ett antal andra stora och medelstora orter. Centrala Hangzhou var år 2000 indelad i sammanlagt 32 gatuområden (jiedao) med totalt 1 361 686 invånare.[3]
[redigera] De tio folkrikaste orterna inom den subprovinsiella staden
| Ort | Invånarantal 1 november 2000[3] |
|---|---|
| Hangzhou | 1 361 686 |
| Xiaoshan | 256 042 |
| Fuyang | 202 846 |
| Linping | 154 394 |
| Shiqiao | 134 490 |
| Jincheng | 110 360 |
| Xi'anjiang | 99 039 |
| Pengbu | 91 733 |
| Tangqi | 90 818 |
| Tonglu | 88 118 |
[redigera] Historia
Efter att norra Kina under slutet av Norra Songdynastin blivit invaderat av Jurchen som etablerade Jindynastin i Beijing blev Hangzhou huvudstad i den Södra Songdynastin (1127 till 1279). Den hette då Lin'an (临安, nuvarande friden eller tillfälliga friden). Den kom upp i en befolkning på över 450 000 och staden växte fram som den kinesiske civilisations centrum. Hovet etablerade sig i vackra palats runt sjön Xihu. Det kulturella livet var helt dominerat av nordkineserna som målade tavlor och skrev dikter och musik som allegoriserade över förlusten av den norra landsändan och längtan hem igen till Kaifeng. Marco Polo besökte Hangzhou sent på 1200-talet. Även Odoricus av Pordenone och Ibn Battutah besökte staden, under 1300-talet.
Även efter att mongolerna erövrat Kina och gjorde Beijing (då Khanbalik) till huvudstad i Yuandynastin fortsatte Hangzhou att vara ett viktigt handels- och kulturcentrum och förblev så till 1861-1863, då den härjades och ödelades under det blodiga Taipingupproret. Under Xinhairevolutionen (den muslimska revolten) mot Qingdynastin år 1911 blev staden intagen av Chiang Kai-shek. Under andra världskriget var den ockuperad av japanerna. Den blev inte särskilt drabbad av det kinesiska inbördeskriget 1946-1949. Kommunisterna erövrade staden den 3 maj 1949.
Idag finns inte mycket kvar av den gamla staden förutom några paviljonger, tempel och pagoder kring Xihu-sjön, men många turister åker ändå dit för att avnjuta stämningen kring sjön och besöka det stora buddhisttemplet i staden. Den moderna delen av staden är som vilken annan kinesisk stad som helst med mycket industrier och trafik.
[redigera] Utbildning
Zhejiang University ligger i Hangzhou och har ett gemensamt forskningscentra med Kungliga Tekniska Högskolan kallat Joint Research Center of Photonics.
[redigera] Ekonomi
Sedan ekonomin öppnades upp 1992 har den utvecklats snabbt. Hangzhou är en industristad med ett mångfald av sektorer såsom konsumtionsindustri, jordbruk och textiler bestående av lin och silke. Staden räknas även som en viktig tillverkningsbas och ett nav för logistiken i provinsen Zhejiang. År 2001 uppgick GDP för staden i dess helhet till RMB 156,8 miljarder, vilket placerar den som den näst rikaste av alla provinsstäderna, efter Guangzhou.[4]
[redigera] Noter
- ^ [a b c d] Geohive; China, Zhejiang
- ^ Invånarantal de facto, vilket skiljer sig mot registrerad (de jure) befolkning. Andra källor kan därför ange andra siffror.
- ^ [a b] National Bureau of Statistics, China (på kinesiska) Zhejiang; invånarantal i gatuområden (jiedao), småstäder (zhen) och bydistrikt (xiang) vid folkräkningen 1 november 2000.
- ^ ”Hangzhou economy” (på engelska). China Window. 2008. http://www.china-window.com/china_economy/china_economy_guide/hangzhou-economy.shtml. Läst 20 november 2009.
