Askungen (Rossini)
Askungen (italienska: La Cenerentola) är en italiensk opera i två akter med musik av Gioacchino Rossini och med libretto av Jacopo Ferretti efter sagan med samma namn av Charles Perrault.
Historia
Rossini fick beställning på en opera buffa till Teatro Valle i Rom hösten 1816 med besked om att det skulle bli premiär annandag jul. Då han anlände till Rom i mitten av december fanns inget libretto färdigt, men efter ett möte med Ferretti, där denne enligt egen utsago kom med minst 30 förslag, enades ledningen och Rossini äntligen om Askungen. Ferretti och Rossini satte igång med rasande fart och var färdiga på tre veckor.[1] Ouvertyren hämtades från Rossinis La gazetta, som hade gjort fiasko, och flera av sångnumren kom från La pietra del paragone. Rossini lånade ofta på detta sätt när han var i tidsnöd. Verket hade premiär på Teatro Valle i Rom den 25 januari 1817 med Rossini själv som dirigent. Operan fick dålig kritik, men Rossini sade ändå: Innan säsongen är slut kommer alla att ha förälskat sig i min 'Askungen', innan ett år har gått kommer hon att sjungas över hela Italien, och inom två år har hon besegrat både Frankrike och England. Impressarier och primadonnor kommer att slåss om henne! Och så gick det mycket riktigt. Under resten av 1800-talet var Askungen lika omtyckt som Barberaren i Sevilla men gled sedan i bakgrunden delvis därför att titelpartiet var skrivet för en koloraturmezzo, en rösttyp som kom på modet igen först med sångerskor som Giulietta Simionato och Teresa Berganza, och senare Agnes Baltsa och Cecilia Bartoli.
Den svenska premiären ägde rum på Stora Teatern, Göteborg 1964.[2] Den sattes upp på Göteborgsoperan med premiär den 22 november 2003[3] och har även spelats på Kungliga Operan med Malena Ernman i huvudrollen och på Malmö Opera år 2009
Personer
- Angelina (Askungen), don Magnificos styvdotter (mezzosopran)
- Don Magnifico, baron av Montefiascone (bas)
- Don Ramiro, prins av Salerno, förklädd till sin egen betjänt (tenor)
- Dandini, hans kammartjänare (baryton)
- Clorinda och Tisbe, don Magnificos döttrar (sopran respektive mezzosopran)
- Alidoro, filosof och don Ramiros lärare (bas)
Handling
Operan utspelar sig i Italien under slutet av 1700-talet och är delvis baserad på folksagan.
Akt I
Don Magnifico har två döttrar, Clorinda och Tisbe, samt en styvdotter, Angelina, som kallas La Cenerentola (Askungen), eftersom hon hålls som piga och tvingas göra huset rent. Den utfattige Magnifico drömmer om en rik friare och har sänt ut sin informator Alidoro för att leta reda på den rätte. Den till tiggare utklädde Alidoro prövar godheten hos Magnificos döttrar, men endast Askungen visar sig vara barmhärtig. En inbjudan till en bal hos prinsen väcker förhoppningar hos Clorinda och Tisbe. Magnifico gläds eftersom hans dröm om rikedom äntligen verkar kunna bli verklighet. På Alidoros inrådan förklär sig Ramiro till tjänare och besöker Magnificos hus, där han förälskar sig i Askungen och får sin kärlek besvarad. Kammartjänaren Dandini, som har klätt ut sig till prinsen, uppvaktas däremot av de båda styvsystrarna. Alla beger sig till slottet utom Askungen, som inte får följa med eftersom hon saknar fina kläder. Alidoro skänker den kvarlämnade flickan ett underbart klädesplagg, så att även hon kan följa med de andra. Under balen njuter kammartjänaren Dandini av att spela rollen som prinsen och utnämner Magnifico till överstekällarmästare. När Askungen dyker upp undrar alla om den vackra främmande flickan är Askungens eller inte?
Akt II
Don Magnifico och hans döttrar gläds över att ha lyckats erövra prinsens känslor, omedvetna om att de bara har uppvaktat den förklädde kammartjänaren. Under tiden förklarar prins Ramiro Askungen sin kärlek. Hon skänker honom ett armband. Om han verkligen älskar henne skall han söka dess maka. Sedan försvinner hon. Dandini upplyser Magnifico och döttrarna om sanningen. Förtörnade och förargade återvänder de till huset. Även Ramiro besöker huset, men nu som prins. Här finner han makan till sitt armband och tar Askungen till hustru. De besvikna systrarna och fadern spottar gift och galla. Prinsen vill straffa dem, men Askungen ber honom visa nåd och förlåter dem.
Diskografi (urval)
- La Cenerentola. Bartoli, Matteuzzi, Corbelli, Dara, Costa, Banditelli, Pertusi. Kör och orkester från Teatro Comunale di Bologna. Chailly, dirigent. Decca 478 3456. 2 CD.[4]
Referenser
Noter
- ^ Ferretti ville ursprungligen inte hänvisa till den kända sagan, utan föreslog titeln Angiolina, ossia La Bontà in trionfo (Angiolina, eller Godheten triumferar). Men censuren ingrep eftersom Angiolina var en av den tidens mest ryktbara kurtisaner.
- ^ Sällström, Åke (1977). Opera på Stockholmsoperan. Stockholm: Norstedt. sid. 167. Libris 7152595. ISBN 91-1-773051-1
- ^ GöteborgsOperan
- ^ The Penguin guide to the 1000 finest classical recordings : the must have CDs and DVDs. London: Penguin Books. 2011. Libris 12532581. ISBN 978-0-241-95525-3
Tryckta källor
- Opera : kompositörer, verk, uttolkare / utgivare András Batta ; lektör Sigrid Neef ; [översättning från tyska: Kjell Waltman] ([Ny utg.]). Köln: Könemann. 2005. Libris 10110147. ISBN 3-8331-1884-9
- Sørensen, Inger; Jansson, Anders; Eklöf, Margareta (1993). Operalexikonet. Stockholm: Forum. Libris 7256161. ISBN 91-37-10380-6
- Wenzel Andreasen, Mogens (1990). Operans värld : ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 200-201. Libris 7236411. ISBN 91-29-59233-X