Kungliga Operan
Koordinater: 59°19′47″N 18°04′14″Ö / 59.32972°N 18.07056°V
| Kungliga Operan AB | |
Kungliga Operan, fasad mot syd, februari 2011.
|
|
| Org.nr | 556190-3294 |
|---|---|
| Typ | Statligt aktiebolag |
| Huvudkontor |  Stockholm, Sverige |
| Nyckelpersoner | E. Kristina Rennerstedt Styrelseordförande K. Birgitta Svendén Vd |
| Bransch | Balett Opera |
| Antal anställda | 543 - December 2011 |
| Historia | |
| Grundat | 18 januari 1773 |
| Grundare | Gustav III |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 506,53 miljoner SEK Statsbidrag: ▲ 435,198 miljoner SEK |
| Rörelseresultat | ▼ 5,016 miljoner SEK |
| Vinst efter skatt | ▼ 7,036 miljoner SEK |
| Tillgångar | ▲ 155,459 miljoner SEK |
| Eget kapital | ▲ 18,848 miljoner SEK |
| Struktur | |
| Ägare | Svenska staten - 100% |
| Moderbolag | Regeringskansliet |
| Övrigt | |
| Webbplats | Operan.se |
| Fotnoter | Siffror från 2011 års bokslut.[1] Siffror för 2013 års statsbidrag. [2] |
Kungliga Operan (som tidigare hette Kungliga Teatern), Operan, i Stockholm är Sveriges nationalscen för opera och balett. Av föreställningarna på Kungliga Operans scen är 60 procent opera och 40 procent balett. Operabyggnaden är även hemvist för Kungliga Baletten och Kungliga Hovkapellet. Nuvarande chef för Operan är Birgitta Svendén. Kungliga Operan är belägen i kvarteret Norrström, mellan Gustav Adolfs torg och Kungsträdgården på Norrmalm i centrala Stockholm.
Innehåll |
Organisation[redigera]
Kungliga Operan är ett aktiebolag helägt av svenska staten, styrt enligt svensk kod för bolagsstyrning.[3] Styrelsen har fyra till åtta ledamöter utsedda av ägaren, och ett antal personalrepresentanter.
Operabyggnader[redigera]
Bollhuset (1773–1782)[redigera]
Svensk opera anses född med uppförandet på Stora Bollhuset den 18 januari 1773 i Stockholm av operan Thetis och Pelée av Francesco Antonio Uttini (med libretto av Johan Wellander) och Elisabeth Olin och Carl Stenborg i huvudrollerna efter plan av kung Gustav III. Kungen verkade starkt för dess utveckling och beställde 1775 ett nytt operahus vid Gustaf Adolfs torg.
Gustavianska operahuset (1782–1891)[redigera]
Uppdraget att rita det nya operahuset, i dag kallat det gustavianska efter kungen Gustav III, gick till arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz som tidigare ritat Drottningholms slottsteater. Byggnaden uppfördes vid Gustav Adolfs torgs östra sida och stod klar 1782. Salongen bestod ursprungligen av parkett samt fyra rader. En femte rad byggdes 1815. Scenens mått var 18 gånger 40 alnar.
Som en exakt pendang på andra sidan torget lät kung Gustav III:s syster, prinsessan Sofia Albertina, bygga Arvfurstens palats efter ritningar av stadsarkitekten Erik Palmstedt. Man kan alltså än idag se hur fasaden till det gustavianska operahuset såg ut innan det revs. I Arvfurstens palats huserar i dag utrikesdepartementet.
Den 16 mars 1792 mördades kungen vid en maskeradbal i detta operahus. Då huset revs bevarades det rum, det så kallade lilla kabinettet, dit kungen först fördes efter att han blivit skjuten. Detta rum kom att återskapas i nästkommande operahus. Efter mordet förbjöds offentliga maskeradbaler fram till 1821.
Efter drygt 110 års användning revs det Gustavianska operahuset 1892 eftersom byggnaden var sliten och den ansågs dessutom vara för liten och brandfarlig.
Oscarianska operahuset (1898– )[redigera]
Den 19 september 1898 kunde det nuvarande operahuset, ofta kallat det oscarianska efter kung Oscar II, tas i bruk. Huset är byggt på samma plats som sin föregångare. Under de sju år det tog att bygga huset höll Operasällskapet till på Svenska Teatern på Blasieholmen. Den nya byggnaden är ritad i nybarockstil av arkitekt Axel Anderberg, som hämtade mycket inspiration från Parisoperan. Scenen i det nya huset byggdes med samma mått som den gamla, så att samma dekor skulle kunna användas. Byggmästare var Andreas Gustaf Sällström.
Den nya byggnaden var en nagel i ögat för somliga. Journalister lär ha beklagat sig över att symmetrin vid Gustaf Adolfs torg blivit förstörd. En journalist skall ha kallat det oscarianska operahuset för "en trave uppstaplade cigarrlådor". Nybyggnaden väckte emellertid inte lika stort missnöje som Riksdagshuset, som kom att byggas några år senare.
Vid invigningen uppfördes Adolf Fredrik Lindblads opera Frondörerna, scener ur Franz Berwalds Estrella di Soria och en helt nykomponerad invigningskantat av Ivar Hallström.
Operasalongen har 1 100 platser fördelade på parkett och tre rader. I salongens tak finns en plafond, som är målad av Vicke Andrén, på vilken man bland annat kan se två keruber hålla i husets ritningar, samt en mäktig, två ton tung, ljuskrona. Av husets övriga över 1 000 rum märks framför allt den pampiga Guldfoajén, en lokal som mäter 28 gånger 8 meter och vars väggar är förgyllda och klädda med speglar. Guldfoajén ligger i direkt anslutning till den stora balkongen ut mot Gustav Adolf torg. Att huset har totalt 13 våningar syns inte utåt. I operahusets del mot öst ligger också den förnäma restaurangen Operakällaren.
Huset har genomgått vissa smärre förändringar, exteriört framför allt genom den 1955–1961 uppförda rotundaliknande tillbyggnaden på byggnadens östra sida. Arkitekter för denna var Peter Celsing och Nils Tesch. Lokalen används i dag som biscen, repetitionslokal samt diskotek. Interiört har de flesta större förändringar gällt scenutrymmet. Under 1970-talet installerades ett hydrauliskt undermaskineri och ett övermaskineri. Det senare kom att bytas ut mot ett modernare under slutet av 1980-talet. Under scenen skapades ett repetitionsrum för orkestern och ett av sidotrapphusen byggdes om till publika hissar.
Bilder[redigera]
-
Operahuset vy från Helgeandsholmen
-
Sniderier över en av huvudentréna 2009
-
Oscar II hade sin egen entré
-
Foajé och huvudtrappa 2009
Framtida operahus[redigera]
Då det nuvarande operahuset har stora brister framför allt vad gäller biutrymmen bakom scenen, men också ur andra scentekniska aspekter, har det under 2000-talets första årtionde höjts flera röster för att ett Stockholm bör få ett nytt modernt operahus. Detta inte minst efter att Göteborgsoperan, Operaen på Holmen i Köpenhamn och Norges nationalopera i Oslo uppfördes på senare år. Fortfarande 2012 är dock inget beslut fattat.
Några föreslagna platser för ett nytt operahus är Slussen, Värtahamnen och Danviksklippan.
Bilder[redigera]
Några bilder från Operans insida tagna av Holger Ellgaard 1978. I första bildens vy från Guldfoajén syns i förgrunden en byst föreställande Birgit Nilsson. Denna står numera på andra radens promenoar. I bakgrunden syns även en halvbyst föreställande Christina Nilsson, vilken idag står i Operakaféet, en trappa ner från foajén.
-
Operans Guldfoajé
-
Operans stora takkrona
-
Operans stora takkrona
-
Blick från scenen
Kungliga Operans namn[redigera]
Kungliga Operans officiella namn, sedan starten 1773
Gustavianska operahuset[redigera]
- 1773–1782 Kongl. Svenska Operan
- 1782–1806 Kongl. Operan
- 1806–1812 Operett-Theatern
- 1812–1813 Kongl. Operan
- 1813–1818 Kongl. Theatern Stockholms Theater
- 1818–1825 Kongl. Stora Theatern
- 1825–1863 Kongl. Theatern
- 1863–1888 Kongl. Stora Theatern
- 1888–1898 Kongl. Operan
Oscarianska operahuset[redigera]
- 1898–1908 Kongl. Teatern
- 1908–1997 Kungliga Teatern
- Från 1997 Kungliga Operan
Operachefer[redigera]
The Cube[redigera]
"The Cube" är en tillfällig restaurangpaviljong som byggdes på taket av Kungliga Operan. Initiativtagare är vitvarukoncernen Electrolux och Kungliga Operan. Restaurangen finns mellan 18 juni och 21 oktober 2012.[Uppdatering behövs] Meningen är att stjärnkockar skall sätta sin prägel på menyn och upp till 18 gäster samtidigt kan njuta av maten och utsikten.
Enligt Statens Fastighetsverk (SFV) är det första gången som en historisk byggnad kring Stockholms ström utnyttjas på ett sådant sätt i marknadsföring. Stockholms skönhetsråd tyckte inte om initiativet och varnade för att statliga byggnadsminnen kan bli reklamplatser för storföretag.[4] Även i andra europeiska städer finns eller planeras liknade tillfälliga The Cube-paviljonger, exempelvis i London, Bryssel och Milano.[5]
Se även[redigera]
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Kungliga Operan Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5561903294/bokslut.
- ^ ”Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende anslagen 1:2, 2:1, 3:3, 5:2, 7:3, 8:2, 8:3, 8:6, 10:1, 11:1, 11:3 och 13:1”. ESV.se. http://www.esv.se/sv/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=15058.
- ^ Årsredovisning 2011
- ^ Restaurangvärlden: Skönhetsråd sågar toppkrog på tak, publicerad 2012-06-14.
- ^ Electrolux: The Cube in London.
Tryckta källor[redigera]
- Gustavianskt: [1771-1810] : en bokfilm. Ny svensk historia, 99-0172400-7. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1979. Libris 7280367. ISBN 91-46-13373-9
- Operan 200 år : jubelboken. Stockholm: Prisma. 1973. Libris 7406307. ISBN 91-518-0648-7
Webbkällor[redigera]
- Historik och verksamhet Kungliga Operans webbplats
- Arenateaterinstitutets lista över svenska teaterlokaler
Vidare läsning[redigera]
- Aronsson, Katarina (2006). Magiska rum : bakom ridån på Kungliga operan. Stockholm: Unga på Operan. Libris 10922080
- Det hände på Operan 1939-1949 : en bildkrönika : opera, balett, operett. Stockholm: Kungl. teatern. 1951. Libris 1493325
- Henrikson, Alf (1994). Kungliga teatern : en återblick. Stockholm: Kungl. teatern i samarbete med Bra böcker. Libris 7605418. ISBN 91-7119-222-0
- Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel : balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704
- Rydberg, Enar; Carlsson, Tore (1993). Operan vid Stockholms ström. Stockholm: Informationsförl.. Libris 7664025. ISBN 91-7736-298-5
- Skeaping, Mary; Ståhle, Anna Greta (1979). Balett på Stockholmsoperan. Stockholm: Norstedt. Libris 7153016. ISBN 91-1-793332-3
- Strandell, Gloria E. (2007). Ett teaterbygge i den framväxande liberalismens och Aftonbladets hägn. [Lidingö: Gloria E Strandell. Libris 10672134
- Sällström, Åke (1977). Opera på Stockholmsoperan. Stockholm: Norstedt. Libris 7152595. ISBN 91-1-773051-1
- Wetterström, Jeanette (2001). Stor opera små pengar : ett operativt företag och dess ledningshistoria. School of Business research reports, 1400-3279 ; 2001:6. Stockholm: Carlsson. Libris 7622361. ISBN 91-7203-404-1
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Kungliga Operan
- Kungliga Operans webbplats
- Statens Fastighetsverk Sök på ordet "Operan"!
- Ett genomarbetat förslag för ett nytt operahus i Stockholm
- Maskeradliv i mellankrigstid Essä om operamaskerader vid Kungliga Operan
|
|||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||
