Autoantikroppar
Autoantikroppar är antikroppar som kroppen bildar mot sina egna vävnader eller system (antigener). Förekomst av autoantikroppar är ett tecken på en autoimmun sjukdom, men varianter av dem förekommer också hos friska individer.
Autoantikropparna kan vara vävnadsspecifika eller systematiska. De vävnadsspecifika antikropparna riktar sig mot antigener på ett visst organ, medan de systematiska riktar sig mot celler som finns i hela kroppen eller i en viss kroppsstruktur, till exempel ceruloplasmin eller andra akutfasproteiner.[1]
Värdet av en del antikroppar saknar samband med allvaret i sjukdomen, medan det med andra varianter finns ett direkt samband mellan höga värden och mer aggressiv sjukdom. Blodvärdet av autoantikroppar används diagnostiskt.
- Antineutrofila cytoplasmaantikroppar (ANCA) – orsakar bland annat Granulomatös polyangit
- Antinukleära antikroppar – systemiska, autoimmuna sjukdomar
- Antifosfolipidantikroppar – bland annat systemisk lupus erythematosus (SLE)
- Komplement 3 nefritfaktor – kronisk mesangioproliferativ hypokomplementär glomerulonefrit
- Immunkonglutininer
- Tyreoideastimulerande immunoglobuliner – giftstruma
- Reumatoid faktor – ledgångsreumatism
Källor[redigera | redigera wikitext]
- http://www.ltkronoberg.se/Centrum/Medicinskt-servicecentrum/Klinisk-mikrobiologi-i-Vaxjo/Analyser-A-O/Autoantikroppar/Autoantikroppar-A/[död länk]
- http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D12.776.124.486.485.114.323&tool=karolinska
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ S A Bell et al, Autoantibodies to C-reactive protein (CRP) and other acute-phase proteins in systemic autoimmune diseases, Clin Exp Immunol. 1998 September; 113(3): 327–332
| |||||||||||