Axel Taube

Axel Taube, född 15 september 1847 i Nysätra socken i Västerbotten, död 18 september 1923 i Malmö^[1], var en svensk järnvägsman, tulltjänsteman och körledare.

Taube tog studenten på reallinjen vid Göteborgs högre latinläroverk 1868 och blev extra ordinarie kammarskrivare i Tullverket samma år, kontrollör vid Frövi-Ludvika järnväg den 1 maj 1874, stationsinspektor och trafikchefsassistent där den 15 december 1875, kamrer vid Malmö-Billesholms Järnväg 1884, vid Malmö-Simrishamns-, Malmö-Trelleborgs med flera järnvägar 1892. Han blev hedersordförande i Malmö KFUM 1890,^[2] ordförande i AB Malmö Saltsjöbad 1898, ledamot av Malmö S:t Petri församlings kyrkoråd 1905, av Malmö fattigvårdsstyrelse 1906, av Filharmoniska föreningens styrelse 1907. Han blev disponent för Fastighets AB Svanen 1895. Som kördirigent ledde han ett flertal sångturnéer i och utanför Sverige. År 1894 ledde han en svensk kör, som på inbjudan gästade London vid YMCA:s världskonferens samt gav konserter i Queen's Hall och Royal Albert Hall, vilket blev upphov till Svenska KFUM-kören.^[3] Han var riddare av Vasaorden och är begravd på S:t Pauli mellersta kyrkogård i Malmö.

Taube var far till skådespelaren Mathias Taube och farfar till skådespelaren Aino Taube. Han var farbror till trubaduren Evert Taube.

Familj

Axel Taube var son till tullförvaltaren Otto Reinhold Taube (1816-1892) och Fredrique Taube (1816-1895), född Kjellerstedt. Han var gift tre gånger:

Den 8 juli 1875 i Haparanda med Mathilda Törnsten (1854-1876), dotter till major August Törnsten och Erika Törnsten, född Sallander. Barn: skådespelaren och konstnären Mathias Taube.
Den 20 november 1880 i Uppsala med Anna Wahlström (1860-1881), dotter till G. Wahlström och Louise Wahlström, född Lennartsson. Barn: Torsten Lennart, född 1881, död samma år.
Den 18 augusti 1886 i Köpenhamn med danskan Clara Ohlsén (1849-1931), dotter till trädgårdsmästaren E. Ohlson och Albertine Ohlson, född Kavn. Barn: Sigrid (1888-1981), gift 4 oktober 1915 med radiochefen Julius Rabe, dottern Anna (1889-1960),^[4] lärarinna, gift Remmock, och dottern Dagmar (född 1890), diakonisselev och gift Landahl.^[5]

Göteborgsstudenter I : Göteborgs högre elementarläroverks och Göteborgs högre latinläroverks studenter 1865-1917, Erland Långström & Gustaf Stern, N. P. Pehrssons Förlag, Göteborg 1917 s. 20
Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857, Del II : von Nackreij-Örnskiöld, F.U. Wrangel, Otto Bergström, Norstedt, Stockholm 1900, s. 540
Sveriges Ridderskap och Adels kalender 1930, Claës C:son Lewenhaupt, Albert Bonnier Förlag, Stockholm 1929, s. 1 124

^ Minnesord i Svenska Dagbladet 20 september 1923, s. 14, och Dalpilen 25 september 1923, s. 3. Sveriges Ridderskap och Adels kalender 1930, Claës C:son Lewenhaupt, Albert Bonnier Förlag, Stockholm 1929, s. 1 124
^ Svensk biografisk kalender I. Malmöhus län (Gullberg, Hjalmar - Uggla, Torsten, utg., 1919), sid. 325
^ Svenska K.F.U.M.-kören i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
^ Svensk Adelskalender - 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1899 s. 622

Denna biografiska artikel om en svensk adlig person saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den.

Den här artikeln anses behöva faktamallen {{Adlig}}.