Evert Taube

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Evert Taube
Evert Taube på scenen 1961.
Evert Taube på scenen 1961.
Födelsenamn Axel Evert Taube
Född 12 mars 1890
Göteborg, Sverige
Död 31 januari 1976 (85 år)
Stockholm, Sverige
Bakgrund Sverige Sverige
Genre(r) Visa
Instrument Sång, luta, gitarr

Axel Evert Taube,[1] född 12 mars 1890 på Stora Badhusgatan 7[2] i Göteborg, död 31 januari 1976 i Stockholm, var en svensk författare, kompositör, trubadur, lutspelare och konstnär. Taube var också argentinsk medborgare.[3] Han tillhör en obetitlad gren av den tysk-baltiska adliga ätten Taube.[4]

Taubes bidrag till den svenska visskatten får honom att räknas som en av Sveriges nationalskalder. Hans rika produktion omfattar prosa och poesi samt teckningar, akvarell- och oljemålningar, men det är för sina visor han är mest känd. Taube skrev över tvåhundra visor under sitt liv. Hans prosa omfattar bland annat reseskildringar och romaner.

Taube gifte sig den 14 januari 1925 i Sankt Jakobs kyrka i Stockholm med konstnären Astri Bergman. Makarna Taube vilar på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm, mitt emot Lasse Lucidors minnessten.

Evert Taube kommer att finnas som motiv på den svenska 50-kronorssedeln från och med 2014.[5]

Innehåll

[redigera] Biografi

Evert Taube med sin luta, 1942.

När Evert Taube föddes, som fjärde barnet i en skara som blev tretton syskon, var familjen bosatt på ön Vinga utanför Göteborg. Föräldrarna hette Carl Gunnar Taube och Julia Sofia Jacobsdotter från Strömstad;[6] fadern var sjökapten och fyrmästareVinga fyr. I syskonskaran ingick systrarna Märta Taube-Ivarsson och Karin Parrow. Farfadern var Otto Reinhold Taube (1816-1892), tullförvaltare samt styrelseledamot i Evangeliska missionsföreningen i Göteborg 1868–1872, och hans fru Fredrika Kjellerstedt kom från Skellefteå.[7] Farfaderns föräldrar var majoren Arvid Joachim Taube och Jeanette Mesterson från Skottland.[8][9]

Evert Taube föddes i ett hus vid foten av berget Otterhällan i Göteborg, med adress Stora Badhusgatan 7/Bryggaregatan, det så kallade Keillerska huset (rivet 1969), där hans farfar hade sitt hem.[10][11] Han konstaterades först vara dödfödd och lades därför undan på ett bord, men när doktor Silfverskiöld kom för att skriva dödsattesten upptäckte han att det fanns liv i den lilla kroppen.

Taube har beskrivit sin barndom som mycket lycklig, präglad av fiske, sjöfart och historier om främmande länder och livet till sjöss. På Vinga fanns då fyra andra familjer och öns tio barn hade egen skola, där Taube gick till sitt trettonde skolår.[12] Familjen var mycket musikintresserad och enligt Taube spelade man och sjöng bland annat Gluntarne, Bellmans och Birger Sjöbergs visor i föräldrahemmet.

Läsåret 1904–1905 bodde Taube hos sin farbror Axel Taube i Malmö, där han gick i Borgarskolan på Gamla Väster. De bodde i Villa Axeltorp på Fridhemsvägen 19. Han betyg var medelmåttiga, och bästa ämnena (AB+) var välskrivning, sång och svenska. Sämst var matematiken med B minus. Under malmövistelsen fick där bland annat teckningslektioner av sin kusin Mathias, som var en etablerad konstnär och utbildad på Akademien i Köpenhamn. Taube avreste till Göteborg den 8 maj 1905.[13]

Evert Taubes far befordrades till överlots och personalchef vid Kungliga Lotskontoret[14] 1905 och familjen flyttade till Kustens varv i Göteborg. Planerna var att Evert Taube skulle börja i läroverk, men eftersom han inte klarade provet i matematik, gick han i lära hos teatermålaren Jens Christian Andrésen på Stora Teatern i Göteborg. Han tog även kvällslektioner på Konsthögskolan Valand i Göteborg.

År 1906 rymde Evert Taube till Stockholm för att bli konstnär. Hans planer var att komma in på Konstakademien för att studera måleri. Livet i Stockholm kom att präglas av bohemeri. Tidvis bodde han hos sin kusin, konstnären och skådespelaren Mathias Taube, men emellanåt tvingades han övernatta utomhus då kontanter saknades. Han fick några teckningar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och knöt nyttiga kontakter med etablerade konstnärer. Slutligen beviljades han även inträde i Konstakademien.

[redigera] Evert Taube går till sjöss

Evert Taubes far oroade sig över sin sons bohemiska liv i Stockholm. År 1907 tog han tåget upp och träffade då sin son i ett tämligen eländigt skick. Evert Taube ställdes inför ett ultimatum av sin far: Antingen skulle han börja i en internatskola, eller också måste han gå till sjöss. Evert Taube valde det sistnämnda och mönstrade på som eldare på s/s Australic hemmahörande i Göteborg. Han seglade bland annat på Sydafrika, Ceylon och Röda havet, innan han 1909 återvände till Sverige. Under dessa år till sjöss samlade han många erfarenheter, som han senare skulle komma att använda som stoff i sina visor och annan diktning.

[redigera] Evert Taube i Sydamerika

År 1910 tog Evert Taube hyra på en engelsk hjulångare för att arbeta sig över till Argentina. Han kom att tillbringa fem år i Sydamerika. Där hade han en mängd olika arbeten, bland annat som förman vid kanalbyggen, adjutant hos den argentinske presidenten och gaucho (spanska för "cowboy"). Förutom engelska, som han kunde sedan tidigare, lärde han sig tala spanska och italienska, och att spela gitarr. Han återvände till Sverige år 1915 till följd av första världskrigets utbrott.

[redigera] Konstnärskarriären tar fart

Evert Taubes gravvård på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm.

Åter i Stockholm gör han sin värnplikt i Flottan åren 1916-17 och inleder därpå sin karriär som författare, konstnär och visdiktare. Han får bland annat en visa publicerad i Albert Engströms tidskrift Söndags-Nisse.

Den 1 februari 1918 debuterade han på Smögens godtemplareloge med egna och andras visor. Samma år publiceras hans första bok, novellsamlingen Inte precis om kvinnorna.

Efter att 1919 ha gjort succé på restaurant Gillet och Cabaret Läderlappen i Stockholm, insjuknade Evert Taube i spanska sjukan och lades in på sjukhus. Under våren skriver han vissamlingen Sju sjömansvisor och Byssan lull.

Till Hotell Continental i Stockholm - och en enkel inspelningsstudio - kom Evert Taube i januari 1921. Han gjorde denna vinterdag sina fyra första inspelningar, och "Karl Alfred" och "Fritiof Andersson" var de två första han spelade in för Concert Record Grammophone. Han kallades "Cabaretsångare Evert Taube" på etiketten. Taube gjorde elva inspelningar för His Master's Voice redan samma år, och gaget uppgick till 750 kronor om året.[15]

[redigera] Äktenskap och familj

Tidigt var Evert Taube under två år förlovad med Malin Engström, dotter till Albert Engström. År 1920 träffade Evert Taube Astri Bergman i Paris. De blev förälskade och besökte tillsammans San Remo och Florens där de förlovade sig. Hennes far konstgjutaren Herman Bergman blev mycket upprörd och krävde att förlovningen skulle slås upp. Anledningen var att hon redan var förlovad samt att fadern inte ansåg att den bohemiske Evert Taube hade någon möjlighet att försörja en familj genom sitt diktande och målande.

År 1924 kom Evert Taube att lära känna Astri Bergmans far bättre, och då Taube nu stadgat sig, givit ut flera böcker, vissamlingar och grammofonskivor, gav fadern sitt samtycke till att förlovningen återupptogs. De gifte sig i januari 1925. De fick fyra barn tillsammans, arkitekt Per-Evert (1926–2009), Rose Marie (1928–1928), Ellinor (1930–1998) och Sven-Bertil (f. 1934). Taube var även far till Kirsten Kruse (1920–1983), från en romans med danskan Ingeborg Østergaard (1886–1969).[16]

Evert Taube tillhörde adliga ätten Taube (nr. 734), yngre grenen. Ätten har sitt ursprung i Livland och Estland (möjligen Danmark) på 1300-talet.[17]

[redigera] Bostäder

Under många år bodde familjen Taube på Grev Turegatan i Stockholm, men i mitten av 1960-talet bestämde Stockholm stad att huset skulle rivas. Familjen krävde att staden skulle hitta en lämplig ersättningsbostad, något man inte lyckades med. Änkan efter Evert Taubes konstnärskollega Kurt Jungstedt, erbjöd då sin våning på Södermalmstorg 4 - som även Anders Zorn hade bott i - vilket paret accepterade och flyttade in i 1966.[18]

Familjen Taube tillbringade somrarna på Sjösala, belägen på Hölö, nära Fågelbrolandet, sydöst om Värmdö i Stockholms södra skärgard. År 1969 brändes Sjösala ned av den psykiskt sjuka Mona Wallén-Hjerpe. Taube var mycket fäst vid Sjösala och sa dagen efter branden att "Det känns som den största förlust jag någonsin gjort".[19]

[redigera] Priser och utmärkelser

Skulptur av Willy GordonEvert Taubes terrass, Stockholms stadshus i bakgrunden.

[redigera] Visorna

Taubes visor har till viss del ett återkommande persongalleri. De två vanligaste figurerna är sjömannen och äventyraren Fritiof Andersson och Sjösalabon och barnafadern Rönnerdahl, vilka bägge ofta antas vara Taubes alter egon. Därutöver finns många andra personer i Taube-visor som baseras på människor han mött i verkliga livet. Utöver sina egna visor gjorde Taube en insats i visans tjänst när han 1936 grundade Samfundet Visans vänner tillsammans med skeppsredare Sven Salén och borgmästare Gunnar Fant.

Evert Taube bodde sommaren 1954 i "ett hönshus" på Otterö utanför Grebbestad i Tanums kommun. Under vistelsen på Otterö skrev Taube bland annat En solig morgon och Så länge skutan kan gå. Vistelsen på Otterö avsatte även en brevväxling med öbon Siv Sjöstrand. Breven överlämnades sommaren 2007 till Evert Taubes arkiv vid Göteborgs universitetsbibliotek.

[redigera] Några av Taubes visor

[redigera] Bibliografi

Taubes böcker utkom i många upplagor och även i samlingsvolymer. Detta kronologiska avsnitt innehåller endast förstaupplagor och, i förekommande fall, omarbetade utgåvor.

Prosa
  • Taube, Evert (1918). Inte precis om kvinnorna. Stockholm: Bonnier. Libris 1659643 
  • Taube, Evert (1919). Mina damer och herrar-: ur välborne herr Arvid Joachim Stracks anteckningar. Stockholm: Bonnier. Libris 1659644 
  • Taube, Evert (1920). På böljan blå, i städer och på land.. Stockholm: Bonnier. Libris 1659645 Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt (1966). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 1, Jag kommer av ett brusand' hav : från tecknar- och målartiden, 1. Stockholm. Libris 8081182 
  • Taube, Evert (1921). Oss emellan. Stockholm: Bonnier. Libris 1483021 
  • Taube, Evert; Jungstedt Kurt (1963). På kryss med Ellinor: från Stockholms ström Sverige runt till Kosterfjorden. Stockholm: Bonnier. Libris 1280342 
  • Taube, Evert; Jungstedt Kurt (1923). På kryss med Ellinor från Stockholms ström Sverige runt till Kosterfjorden. Stockholm: Sv. andelsförl.. Libris 1483022 
  • Taube, Evert (1925). Svärmare och stigmän. Stockholm: Norstedt. Libris 1483023 
  • Taube, Evert (1927). På gott och ont: roman. Stockholm: Bonnier. Libris 8211388 
  • Taube, Evert (1951). "Många hundra gröna mil". Stockholm: Bonnier. Libris 1448607 
  • Taube, Evert (1952). Jag kommer av ett brusand' hav: barndomsminnen från Vinga och Göteborg på Oscar II:s tid. Bonniers folkbibliotek. Stockholm. Libris 365280 
  • Taube, Evert (1954). I najadernas gränd. Stockholm: Bonnier. Libris 1448606 
  • Taube, Evert (1955). Strövtåg i Ranrike. Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi. Libris 1448609 
  • Taube, Evert (1950). De fyra vindarnas gata. Stockholm: Bonnier. Libris 2071827 
  • Taube, Evert (1957). Vallfart till Trubadurien och Toscana. Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi. Libris 78374 
  • Jungstedt, Kurt; Taube Evert (1957). Västlig horisont. Stockholm: Bonnier. Libris 1973814 
  • Taube, Evert (1957). Klara och jag. Stockholm: Esselte. Libris 1793725 
  • Taube, Evert (1958). Svarta tjurar.. Stockholm. Libris 2143503 
  • Taube, Evert (1960). Berättelser under ett fikonträd.. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 627843 
  • Taube, Evert (1961). Guatemala. Stockholm: Bonnier. Libris 490883 
  • Taube, Evert; Greenwood Marianne (1961). Återkomst. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 1164829 
  • Otto-Wasow, Kurt; Taube Evert (1961). Rivieran. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 2269184 
  • Taube, Evert (1962). Don Diego Karlsson de la Rosas roman.. Stockholm: Bonnier. Libris 1159943 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Bergman-Taube Astri (1964). Vid tiden för Astri och Apollon: okända dikter och berättelser. Stockholm: Bonnier. Libris 1246736 
  • Taube, Evert (1968). Flyg till Pampas. Stockholm: Bonnier. Libris 29323 
Pjäser
  • Taube, Evert (1970). Rikard Lejonhjärta och Filip II: skådespel i tre akter med prolog och epilog. Stockholm: Bonnier. Libris 876961 
  • Apollon ombord. Publicerad 1982 i Årsskrift. Stockholm: Evert Taube-sällskapet. 1979-2003. Libris 3685857 
  • Tillgång och efterfrågan. Publicerad 1986 i Årsskrift. Stockholm: Evert Taube-sällskapet. 1979-2003. Libris 3685857 
Prosasamlingar
  • Taube, Evert; Fischerström Iwan W (1939). Med skum om bogen: berättelser och bilder ur pionjärers, sjöfarares, konstnärers och känt folks liv och leverne. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1380240 
  • Taube, Evert; Hänninger Nils (1964). Evert Taube diktar och berättar: ett urval vers och prosa med inledning, studieuppgifter och förklaringar av Nils Hänninger. Skönlitteratur i skolan, 0583-4910. Stockholm: Sv. bokförl. (Bonnier). Libris 1209953 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Sundin-Wickman Ulla (1965). Än spelar Pan: berättelser. Stockholm: Bonnier. Libris 1933575 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt (1966). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 1, Jag kommer av ett brusand' hav : från tecknar- och målartiden, 1. Stockholm. Libris 8081182 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Jungstedt Kurt (1966). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 2, På kryss med Ellinor ; Många hundra gröna mil ; Från tecknar- och målartiden. 2. Stockholm. Libris 8081176 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt (1966). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 3, I najadernas gränd ; Ur Strövtåg i Ranrike. Stockholm. Libris 8081178 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Jungstedt Kurt (1966). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 4, De fyra vindarnas gata ; Västlig horisont. Stockholm. Libris 8081175 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Ellinor (1967). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 5, Ur Septentrion ; Ur Och skulle det så vara ; Vallfart till Trubadurien och Toscana. Stockholm. Libris 8081177 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Jungstedt Kurt (1967). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 6, Svarta tjurar ; Berättelser under ett fikonträd. Stockholm. Libris 8081179 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt (1967). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 7, Don Diego Karlsson de la Rosas roman. Stockholm. Libris 8081180 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri (1967). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 8, Återkomst ; Ur Guatemala ; Vid tiden för Astri och Apollon. Stockholm. Libris 8081181 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri, Taube Evert (1978). Eldflugorna dansar: berättelser. Stockholm: Bonnier. Libris 7145916. ISBN 91-0-043724-7 (inb.) 
Visor och lyrik
  • Taube, Evert; Jungstedt Kurt (1919). Sju sjömansvisor och Byssan Lull. Stockholm: Bonnier. Libris 1659646 
  • Taube, Evert; Jungstedt Kurt (1922). Flickan i Havanna och ett par visor till -. Stockholm: Bonnier. Libris 1483020 
  • Taube, Evert (1924). "Den Gyldene Freden". Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1483019 
  • Taube, Evert (1925). Bröllopsballader och rosenrim en Gyldene Fredens bok. Stockholm: Norstedt. Libris 1483018 
  • Taube, Evert (1927). Kärleksvisor och sjöballader diktade och tonsatta.. Stockholm: Bonnier. Libris 1336106 
  • Taube, Evert (1929). Fritiof Anderssons visbok. Stockholm: Bonnier. Libris 1336105 
  • Taube, Evert; Nilsson Martin, Norlander Emil, Lagercrantz Jacob, Nylund Gunnar (1934). Den Gyldene fredens folianter: valda dikter och visor. Stockholm: Elkan & Schildknecht, Emil Carelius. Libris 1405319 
  • Taube, Evert; Lybeck Bertil (1936). Ultra marin. Stockholm: Bonnier. Libris 1380242 
  • Taube, Evert (1938). Himlajord: dikter, melodier och målningar. Stockholm: Bonnier. Libris 1380239 
  • Taube, Evert (1941). Detta är lilla Ellinors bok: den handlar om flickan Fiorella från Caramella. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1430564 
  • Taube, Evert; Söderlundh Lille Bror, Svensson Roland (1942). Sjösalaboken nya dikter och melodier. Stockholm: Bonnier. Libris 1430572 
  • Taube, Evert (1943). Ballader i Bohuslän. Stockholm: Bonnier. Libris 1430563 
  • Taube, Evert (1946). Svärmerier. Stockholm: Bonnier. Libris 1430574 
  • Taube, Evert; Söderström Nils B., Henschen Helga (1948). Ballader i det blå: dikter och melodier. Stockholm: Bonnier. Libris 1252093 
  • Taube, Evert (1950). Pepita dansar och andra nya visor.. Stockholm: Sv. visförl.. Libris 1430570 
  • Taube, Evert; Söderlundh Lille Bror, Söderström Nils B. (1953). I dina drömmar. Stockholm: Bonnier. Libris 1448605 
  • Taube, Evert (1957). Förlustelse och frid: dikter och melodier [Musiktryck]. Stockholm: Bonnier. Libris 2684250 
  • Taube, Evert (1958). Septentrion: [dikter]. Stockholm: Bonnier. Libris 1245937 
  • Taube, Evert; Taube Evert, Hahn Gunnar (1959). Och skulle det så vara ballader och visor. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Libris 11529039 
Samlingar av visor och lyrik
  • Taube, Evert (1937). Evert Taubes bästa. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1380237 
  • Taube, Evert; Nilsson Tage (1944). Evert Taubes nya bästa: tio valda visor. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1430565 
  • Taube, Evert (1945). Samlade visor 1, Sju sjömansvisor och Byssan lull samt Flickan i Havanna. Stockholm: Bonnier. Libris 2687396 
  • Taube, Evert (1945). Samlade visor 2, Fritiof Anderssons visbok [Musiktryck]. Stockholm: Bonnier. Libris 2687397 
  • Taube, Evert (1945). Samlade visor 3, Himlajord : dikter, melodier och målningar. Stockholm: Bonnier. Libris 2687398 
  • Taube, Evert (1946). Samlade visor 4, Den Gyldene fredens ballader : med förf:s teckningar och melodier. Stockholm: Bonnier. Libris 2687399 
  • Taube, Evert (1946). Samlade visor 5, Bröllopsballader och rosenrim : en Gyldene fredens bok : med melodier och akvareller av förf.. Stockholm: Bonnier. Libris 2687400 
  • Taube, Evert; Jungstedt Kurt (1946). Samlade visor 6, Kärleksvisor och sjöballader och visorna ur På kryss med Ellinor. Stockholm: Bonnier. Libris 2687401 
  • Taube, Evert (1947). Ultra marin: Med teckningar av Bertil Lybeck. [Illustr.]. Taube, E., Samlade visor ; 7. 1947. Stockholm. Libris 3118770 
  • Taube, Evert (1947). Sjösalaboken: Nya dikter och melodier. För luta, gitarr och piano av Lille Bror Söderlundh. Illustr. Roland Svensson. Taube, E., Samlade visor ; 8. 1947. Stockholm. Libris 3118764 
  • Taube, Evert (1947). Ballader i Bohuslän. Samlade visor ; 9. Stockholm: Bonnier. Libris 3118753 
  • Taube, Evert (1951). Svärmerier. Samlade visor ; [10]. Stockholm: Bonnier. Libris 3118765 
  • Taube, Evert; Söderström Nils B., Henschen Helga (1951). Ballader i det blå: dikter och melodier. Samlade visor ; 11. Stockholm: Bonnier. Libris 3118754 
  • Taube, Evert (1954). Evert Taubes bästa 1954. Tidskriftsböckerna. Stockholm: Bonnier. Libris 3118757 
  • Taube, Evert (1955). Dikter. Den svenska lyriken, 99-0110782-2Vår tids lyrik, 99-0158080-3. Stockholm: Bonnier. Libris 12620 
  • Taube, Evert; Taube Sven-Bertil, Jungstedt Kurt (1966). Så länge skutan kan gå ---: sextionio visor och en dikt. Bonniers folkbibliotek, 99-0133706-2. Stockholm: Bonnier. Libris 557288 
  • Taube, Evert; Svensson Georg, Taube Evert (1981). Evert Taube i våra hjärtan: alla de populäraste visorna med musik. Stockholm: Bonnier. Libris 7146529. ISBN 91-0-045430-3 (inb.) 

[redigera] Taube-arrangemang

[redigera] Skulpturgalleri

Det finns en staty av Evert Taube i Grebbestad, utförd av Willy Gordon och tillkommen på initiativ av GrebbestadsPrinsarna.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ Landsarkivet i Göteborg, Styrsö kyrkoarkiv, volym C:9 (födelse- och dopbok 1878-1893), s 295
  2. ^ Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2004 ISBN 91-631-4036-5 s.109
  3. ^ Timm, Mikael. ”sid.128”. Evert Taube. Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-055971-7. ””Ett praktexempel är berättelsen om hur han blev argentinsk medborgare genom att hitta en depesch som presidenten Sáenz Peña tappat bort på väg till en broinvigning. När Taube överlämnat den får han medborgarskap och medalj på stället.”” 
  4. ^ Taube i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst den 23 augusti 2010.
  5. ^ Riksbankens sida om de nya sedlarna
  6. ^ http://www.everttaube.info/index.php?id=234&=Karl Gunnar Taube&lang=sv
  7. ^ http://www.everttaube.info/index.php?id=233
  8. ^ Evangeliska missionsföreningens i Göteborg uppkomst och femtioåriga utveckling 1860–1910: Minnesskrift utg. till 50-årsfesten 1910 på föranstaltande av missionsföreningens styrelse, Evangeliska missionsföreningen, Göteborg 1910 s. 197
  9. ^ Jag kommer av ett brusand' hav : barndomsminnen från Vinga och Göteborg på Oscar II:s tid, Evert Taube, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1952 s. 12-13
  10. ^ När jag var en ung caballero : Evert Taube ; En bildbiografi, [Serie : Bonniers folkbibliotek], Evert Taube & Inga-Britt Fredholm, Bonnier, Stockholm 1970 s. 17-18
  11. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 372
  12. ^ ANNO 76, [Årskalender], red. Madaleine Stevelius & Lars Lagerstedt, Förlagshuset Norden & Svenska Dagbladet, Malmö 1977, s. 105, nekrolog
  13. ^ Evert Taube-sällskapet : Årsskrift 2003, "Oss trubadurer emellan" & , redaktör: Edvard Matz, Stockholm 2003 ISSN 0349-1005, s. 123ff
  14. ^ ANNO 76, (1977), s. 105, nekrolog
  15. ^ Alsing Rolf, Lundh Jonas, red (1999). 1900-talet: en bok från Aftonbladet. Stockholm: Aftonbladet med stöd av Statens skolverk. Libris 7454380. ISBN 91-630-8939-4  s. 80
  16. ^ Till bords med Evert Taube : Mat av Jesper Taube, [recept och biografiska anteckningar], Jesper Taube, Petter Karlsson, Pia Schmidt de Graaf (Taube-arkivet), Bokförlaget Max Ström, Stockholm 2000 ISBN 91-89204-22-0 s. 209. "Få visste emellertid att Taube hade en dotter, Kirsten Kruse, från en ungdomsromans med danskan Ingeborg Østergaard - populärt kallad Skagens ros och författaren Holger Drachmanns sista älskarinna. Astri tillåter aldrig att far och dotter träffas. Men Kirsten och Ingeborg dyker upp en afton på Freden på 30-talet, då Taube sjunger i trappan."
  17. ^ Sveriges ridderskap och adels kalender 1998, utgiven av Riddarhusdirektionen, Nordstedts 1997 ISBN 91-971722-2-7 ISSN 0347-9633 s. 628
  18. ^ Evert Taube i Expressen, Stefan Mehr, Jacob Forsell, Jan Wahlquist, utgiven av tidningen Expressen, Stockholm 1976 s. 64
  19. ^ ”Sjösala”. http://everttaube.info/index.php?id=186. Läst 11 januari 2012. 
  20. ^ ”Evert Taube i SKAP” (på swe). SKAP. http://skap.se/upload/file/SKAP:s%20historia/60%20Evert%20Taube%20i%20SKAP.pdf. Läst 2009-07-28. 
  21. ^ Panorama 67 - en bokfilm, red. Per-Erik Lindorm, utgiven av Bonniers Folkbibliotek, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1967 s. 20
  22. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84. Stockholm: Musikaliska akad.. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  23. ^ [a b] ”Evert Taube i SKAP” (på swe). SKAP. http://skap.se/upload/file/SKAP:s%20historia/60%20Evert%20Taube%20i%20SKAP.pdf. Läst 2009-07-28. 
  24. ^ Taubespelen

[redigera] Källor

[redigera] Läs vidare

[redigera] Biografier

  • Fredholm. Evert Taube: en bildbiografi. Bonniers folkbibliotek. Stockholm: Bonnier. Libris 627423 
  • Fredholm, Inga-Britt (1972). Kom i min famn: Evert Taube 1920-1971 : en bildbiografi. Stockholm: Bonnier. Libris 7143753. ISBN 91-0-037701-5 
  • Svensson, Georg; Taube Evert (1976). Evert Taube: poet, musikant, artist. Bokklubben Svalan, 99-0120395-3. Stockholm: Bonnier. Libris 7145089. ISBN 91-0-041195-7 (inb.) 
  • Svensson, Georg (1977). Ett sätt att vara: minnen av Evert Taube. Törnrosböcker, 99-0130968-9. Stockholm: Alba. Libris 7642715. ISBN 91-7458-076-0 
  • Greenwood, Marianne; Wahlbärj Johnne (1984). Evert Taube: ett personligt porträtt. Höganäs: Wiken. Libris 7591505. ISBN 91-7024-165-1 (inb.) 
  • Schill, Rigmor (1984). Evert Taubes genombrott. Årsskrift / Evert Taube-sällskapet, 0349-1005 ; 1984. Stockholm: Evert Taube-sällsk.. Libris 457040 
  • Matz, Edvard; Nilsson Gunnar (1986). Äventyret Evert: en bok om färder med Evert Taube till hans diktnings landskap. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7235962. ISBN 91-29-57840-X (inb.) 
  • Fredholm, Inga-Britt (1990). "Tänk, inspirera herr Andersson": glimtar från mina arbetsår med Evert Taube. Farsta: Sällsk. Astri & Evert Taubes vänner. Libris 7678659. ISBN 91-7970-972-9 (inb.) 
  • Årsskrift. Stockholm: Evert Taube-sällskapet. 1979-2003. Libris 3685857 
  • Timm, Mikael (1998). Evert Taube: livet som konst, konsten som liv. Stockholm: Bonnier. Libris 7149301. ISBN 91-0-055971-7 (inb.) 

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk