Bäckefors
| Bäckefors | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalsland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Bengtsfors kommun |
| Koordinater | 58°48′30″N 12°9′40″Ö / 58.80833°N 12.16111°Ö |
| Area | 143 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 675 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,72 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 66840 |
| Riktnummer | 0530 |
| Tätortskod | T4768[2] |
| Geonames | 2723944 |
  Ortens läge i Västra Götalands län.
| |
| Wikimedia Commons: Bäckefors | |
Bäckefors är en tätort i Bengtsfors kommun i Dalsland.
Dalslands sjukhus ligger i Bäckefors.
Historik
I Bäckefors har det legat främst järn- och pappersbruk men samtliga är nedlagda sedan länge.[ifrågasatt uppgift] 1767 köpte ägaren till Billingsfors bruk, Leonard Magnus Uggla, frälsegodset Vättungen i Bäcke socken, och 1767 erhöll han privilegium för att anlägga ett spikbruk här. Ugglas dotterson Carl Fredrik Wærn d.ä. köpte 1823[3] in Bäckefors egendom och Baldersnäs.[4] 1859 köpte hans arvingar, bl.a. Carl Fredrik Waern d.y., in Billingsfors bruk på konkursauktion. Baldersnäs Bolag bildades och detta omfattade större delen av dåtidens dalsländska industri, dvs. Billingsfors, Bäckefors och Katrinefors järnbruk samt Skåpafors och Långeds sågverk. All export av bolagets produkter gick genom C Fr Waern & Co.[5]
Under 1840-talet flyttades bruket 1, 5 kilometer nedströms till en plats kallad Nya bruket. 1868 flyttades en del av smidet vid Bäckefors till Billingsfors varvid stångjärnstillverkningen upphörde och smältstycketillverkningen nedlades helt på 1870-talet. I stället övergick man helt till tillverkning av hästskosöm. 1876 startades en fabrik för industriell tillverkning av hästskosöm vid Nyfors, men tillverkningen nedlades redan 1880 och maskinerna såldes till Ryssland. 1887 inköptes fabriken av Anders Magnus Bjurström som här anlade A. M. Bjurström & Söners broddfabrik. [3]
1879 fick Bäckefors järnvägsförbindelse med den enskilda Dalslands järnväg, senare förstatligad och numera en del av Norge/Vänernbanan.[6] Bäckefors var tidigare en järnvägsknutpunkt när även den nu nedlagda Lelångenbanan Bengtsfors–Bäckefors–Uddevalla fanns här. Under andra världskriget passerade dagligen tåg med tyska soldater. Nu finns inga tågstopp i Bäckefors.
Nya bruket drevs vidare under skilda ägare mestadels som mekanisk verkstad och gjuteri, till dess att Anders Magnus Bjurström 1909 köpte upp bruket med dess egendomar för att här bedriva broddtillverkning under namnet Bäckefors Bruks AB. Sonen Anders Petter Bjurström anlade en spiksmedja vid Nyhammar, som hade Nyfors som huvudbruk.[6]
Hästskosmidet upphörde på 1920-talet, broddtillverkningen på 1960-talet.[3]
Bjurström hade dock redan 1915 sålt Bäckefors bruk till AB O Mustad & Son, som dock lade ned verksamheten 1918 efter en brand. Det låg sedan öde längre tider fram till 1950, då Bult och Nagelfabriken i Göteborg flyttade över en del av sin verksamhet till Bäckefors. En fortsatt expansion ledde till en ny fabrik uppfördes 1965-67, och i början av 1970-talet fanns här ett 70-tal anställda. 1946 anlades en kraftstation med en 512 meter lång vattentub för att leda vattnet från turbinerna.[6]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Bäckefors 1960–2015[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 477 | |||
| 1965 | 627 | |||
| 1970 | 711 | |||
| 1975 | 786 | |||
| 1980 | 787 | |||
| 1990 | 799 | 138 | ||
| 1995 | 766 | 138 | ||
| 2000 | 710 | 141 | ||
| 2005 | 689 | 141 | ||
| 2010 | 673 | 140 | ||
| 2015 | 709 | 139 | ||
I media
Filmen Kopps spelades in på denna ort.
Längdskidåkerskan Sandra Hansson växte upp i Bäckefors och tävlade inledningsvis i sin karriär Bäckefors IF.
Se även
Noter
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 30 december 2013.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Spiksmeder och spiksmide i Bäckefors, Kristina Rosell-Åström i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972
- ^ Carl Fredrik Wærn d.ä. i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- ^ C Fr Waern & Co.
- ^ [a b c] Dalsländsk industrimiljö - en bildkavalkad, Erik Wegraeus och Erik Björnänger. Artikel i Hembygden - Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
Externa länkar
| ||||||||||||||||
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.