Dalsland
| Dalsland | ||
| Landskap | ||
|
||
| Land |  Sverige |
|
|---|---|---|
| Landsdel | Götaland | |
| Län | Västra Götalands län och Värmlands län | |
| Stift | Karlstads stift och Göteborgs stift | |
| Största sjö | Vänern | |
| Högsta punkt | Baljåsen, 302 m ö.h. | |
| Yta | 3 715 km² | |
| Folkmängd | ||
| - Totalt | 50 114 (2010-12-31)[1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 13,5 invånare/km² | |
| Landskapsblomma | Förgätmigej | |
| Landskapsdjur Fler symboler ... |
Korp | |
 Dalslands läge.
|
||
Dalsland är ett landskap i Götaland i västra Sverige. Det ligger väster om Vänern och gränsar i norr till Värmland, i nordväst till Norge, i väster till Bohuslän och i söder till Västergötland.
Innehåll |
[redigera] Historia
Enligt Heimskringla skulle Harald Hårfager i slutet av 800-talet ha erövrat allt land väster om Göta älv och Vänern, inklusive Värmland. Tidpunkten för när Dalsland blev svenskt är osäker men det bör ha skett före år 1000. Hundra år senare hävdade Magnus Barfot åter de norska anspråken på Dalsland men Inge den äldre vägrade godkänna dessa krav och strider uppstod. Magnus brände och härjade i de dalsländska och värmländska skogsbygderna och fortsatte över Vänern till Kållandsö där han byggde en enkel fästning. Sedan Magnus lidit flera nederlag slöts fred under trekungamötet i Kungahälla 1101. Magnus gifte sig då med Inges dotter Margareta Fredkulla och ska ha fått Dalsland som hemgift. Men Magnus dog redan 1103 och Norge förlorade Dalsland.
Dalsland var indelat i följande fem härader: Sundals, Nordals, Valbo, Vedbo och Tössbo härad. Området tillhörde Västergötlands lagsaga och Skara stift. 1643 fick Åmål stadsrättigheter och fick sin egen jurisdiktion. I början av 1900-talet upphörde häraderna att ha någon lagstadgad funktion, i likhet med vad som gällde landskapen allt sedan Axel Oxenstierna 1634 infört länsindelningen. Det var ursprungligen endast Nordals och Sundals härad, kring den bördiga Dalboslätten som räknades till Dal. De övriga, sjö- och skogrika häraderna i gränslandet mot Norge och Värmland kallades för "Markerna" - ett uttryck som lever kvar i ortnamn som Nössemark, Nordmarks härad (i Värmland) och Aremark (i Norge). Den 3 augusti 1731 blev en 12 årig flicka, Borta Johansdotter, dödad av varg i Steneby socken, Vedbo härad, Dalsland, som nu är en del av Bengtsfors kommun i Västra Götalands län.[2] Många flyttade från Dalsland till Amerika mellan 1860 och år 1900. Anledningen var att det inte fanns tillräckligt mycket jordbruksmark för att alla skulle kunna försörja sig.
[redigera] Geografi
Dalsland kallas ofta för "ett Sverige i miniatyr", efter ett uttalande av prins Eugen. I Dalsland finns gott om sjöar, slätter och även ett fjäll, Kroppefjäll. I västra Götaland används benämningen fjäll även för låga bergsplatåer som Kroppefjäll och Kynnefjäll, dock här med betydelsen vildmark. En sevärdhet är akvedukten i Håverud. Dalsland har 5 000 kända fornlämningar. Landskapets största utsträckning från norr till söder är 99 km och från öster till väster 59 km. Invånare i Dalsland kallas dalslänningar.
Större delen av Dalsland ligger i Västra Götalands län, utom Dalboredden (delar av Silleruds och Svanskogs församlingar) som ligger i Värmlands län. Valbo-Ryr i sydvästra Dalsland tillhör Göteborgs stift och stadsdelen Katrinedal (i dalslandsdelen av Vänersborgs församling) ligger i Skara stift. Resten av landskapet är en del av Karlstads stift.
[redigera] Stad
Åmål räknas traditionellt som landskapets enda stad. Den egna jurisdiktionen förlorades 1948, då staden lades under landsrätt. Åmåls invånarantal når inte riktigt upp till de 10 000, som SCB enligt Sveriges nationalatlas i dag brukar använda för att definiera en tätort som stad. Inte heller någon annan ort i landskapet når detta invånartal.
[redigera] Kommuner
Kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ligger i sin helhet i Dalsland och bildar tillsammans Dalslandskommunernas kommunalförbund.
Dessutom ligger delar av Munkedals, Vänersborgs, Säffle och Årjängs kommuner i dagens benämning på landskapet.
Utgår man från benämningen som fanns innan 1560-talet ingick hela Årjängs kommun samt de delar av Eda kommun som tillhörde Nordmarks härad, nämligen Järnskog och Skillingmark socknar.
[redigera] Kommunikationer
[redigera] Järnvägar
Bergslagernas Järnvägar (BJ), var ett enskilt järnvägsbolag som under 1870-talet byggde järnvägen mellan Göteborg och Falun. Genom Dalsland drogs järnvägen utefter Vänerns västra strand. Delen genom Dalsland 1879. Idag ägs denna järnväg av Trafikverket och delen genom Dalsland ingår i det som Trafikverket kallar Norge/Vänerbanan.
Dalslandsbanan var det ursprungliga namnet på järnvägen mellan norska gränsen och Mellerud (Sunnanå hamn). Svensk gränsstation var Mon väster om Ed och norsk gränstation var (Kornsjø). Banan byggdes av ett privat bolag och öppnades år 1879, Idag ägs järnvägen av Trafikverket och delen genom Dalsland ingår i det som Trafikverket kallar Norge/Vänerbanan.
Dal-Västra Värmlands Järnväg (DVVJ), byggdes på sträckan Mellerud - Åsensbruk - Dals Långed - Billingsfors - Bengtsfors - Årjäng - Koppom - Arvika. Dessutom anlades en bibana till Skillingsfors. Banan stod i sin helhet färdig 1928. Södra delen av banan gick utefter Dalslands kanal. Idag är persontrafiken nerlagd, förutom viss turisttrafik sommartid på södra bandelen. Viss godstrafik förekommer på södra delen av banan upp till Billingsfors. Mellan Bengtsfors och Årjäng används banan enbart för turisttrafik med dressiner. Norr om Årjäng är rälsen uppriven.
Uddevalla-Lelångens Järnväg (ULB), eller Lelångenbanan, var en järnväg med sträckningen Uddevalla – Färgelanda – Bäckefors – Bengtsfors. Järnvägen var smalspårig med en spårvidd om 891 mm. Banan öppnades för trafik år 1895. År 1960 lades all trafik ned på sträckan Bäckefors – Bengtsfors. 1964 upphörde trafiken på den återstående sträckan mellan Uddevalla och Bäckefors. Rälsen är nu uppriven.
[redigera] Centralorter i landskapet
Landskapets centralorter enligt SCBs mätning 2005:
| # | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Åmål | 9 380 |
| 2 | Mellerud | 3 796 |
| 3 | Bengtsfors | 3 194 |
| 4 | Ed | 2 942 |
| 5 | Färgelanda | 1 898 |
- Landskapets enda stad markeras i fet stil.
[redigera] Några kända dalbor
|
|
[redigera] Dialekt
Dialekten kallas dalsländska och liknar västgötska. Många bor relativt nära landskapets gräns och det är ganska kuperat i Dalsland. Det har fått dialekten att variera, och respektive område har påverkats av omgivande landskap. "Att bo i Dalsland" blir dialektalt "att bo på Dal".
[redigera] Referenser
- ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____311941.aspx. Läst 19 april 2011.
- ^ Linnell et al. 2003, s. 28.
[redigera] Litteratur
- Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst Januari 20, 2012.
[redigera] Externa länkar
- Dalsland
- Dalslänningen lokal tidning
- Lyssna till några av Dalslands dialekter
- Filmklipp på svt.se: Glimtar från Dalsland 1946 (00:13:03)
|
|||||
|
||||||||||
|
|||||||
