Dalsland

För andra betydelser, se Dalsland (olika betydelser).

Dalsland
Landskap
Dalslands landskapsvapen
Land	Sverige
Landsdel	Götaland
Län	Västra Götalands län och Värmlands län
Stift	Karlstads stift och Göteborgs stift
Största sjö	Vänern
Högsta punkt	Baljåsen, 302 m ö.h.
Yta	3 715 km²
Folkmängd
- Totalt	49 709 (2011-12-31)
Befolkningstäthet
- Totalt	13,4 invånare/km²
Landskapsblomma	Förgätmigej
Landskapsdjur Fler symboler...	Korp
Dalslands läge.

Socknar i Dalsland samt Vänersborgs- och Grästorps kommun. Socknars namn är skrivet i liten storlek, något större storlek är kommunerna som fanns år 1952. De forna kommunernas gränser markeras i rosa, dagens i rött, länsgräns i mörkrött och landskapsgräns i blått. Den dalsländska socknen Valbo-Ryr ligger dock i Munkedals kommun.

Dalsland är ett landskap i Götaland i västra Sverige. Det ligger väster om Vänern och gränsar i norr till Värmland, i nordväst till Norge, i väster till Bohuslän och i söder till Västergötland.

Sveriges landskap, år 1560. Detta är den ursprungliga vikingatida länsindelningen som vi vanligtvis kallas landskap. En ny länsorganisation etablerades genom regeringsformen 1634 och ändrade vår uppfattning över landskapens utseende. I följande bild kan man se att Nordmarks härad samt Järnskog och Skillingmark socknar tillhör Dalsland.

Historia

Enligt Heimskringla skulle Harald Hårfager i slutet av 800-talet ha erövrat allt land väster om Göta älv och Vänern, inklusive Värmland. Tidpunkten för när Dalsland blev svenskt är osäker men det bör ha skett före år 1000. Hundra år senare hävdade Magnus Barfot åter de norska anspråken på Dalsland men Inge den äldre vägrade godkänna dessa krav och strider uppstod. Magnus brände och härjade i de dalsländska och värmländska skogsbygderna och fortsatte över Vänern till Kållandsö där han byggde en enkel fästning. Sedan Magnus lidit flera nederlag slöts fred under trekungamötet i Kungahälla 1101. Magnus gifte sig då med Inges dotter Margareta Fredkulla och ska ha fått Dalsland som hemgift. Men Magnus dog redan 1103 och Norge förlorade Dalsland.

Indelningar

Indelningar före 1720

Det var ursprungligen endast Nordals och Sundals härad, kring den bördiga Dalboslätten som räknades till Dal. De övriga, sjö- och skogrika häraderna i gränslandet mot Norge och Värmland kallades för "Markerna" - ett uttryck som lever kvar i ortnamn som Nössemark, Ärtemark, Nordmarks härad (i Värmland) och Aremark (i Norge).

Utgår man från benämningen som fanns innan 1560-talet ingick hela Årjängs kommun samt de delar av Eda kommun som tillhörde Nordmarks härad, nämligen Järnskogs socken och Skillingmarks socken.

Indelningar från 1720

Län och stift

Större delen av Dalsland ligger i Västra Götalands län. En del i norra Dalsland, Dalboredden (delar av Silleruds och Svanskogs socknar) ligger i Värmlands län.

Valbo-Ryrs församling i sydvästra Dalsland tillhör Göteborgs stift och stadsdelen Katrinedal (i dalslandsdelen av Vänersborgs församling) ligger i Skara stift. Resten av församlingarna i landskapet tillhör Karlstads stift efter att tidigare tillhört Skara stift.

Kommuner

Härader och städer

• Nordals härad
• Sundals härad
• Tössbo härad
• Valbo härad
• Vedbo härad

Enda staden Åmåls stad fick stadsrättigheter 1643 och förlorade sin egen jurisdiktion 1948

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Se respektive härad.

Kommuner från 1971

Kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ligger i sin helhet i Dalsland och bildar tillsammans Dalslandskommunernas kommunalförbund.

Dessutom ligger en stor del av Vänersborgs, en mindre del av Munkedals samt minimala delar av Säffle och Årjängs kommuner i landskapet.

Geografi

Dalsland kallas ofta för "ett Sverige i miniatyr", efter ett uttalande av prins Eugen. I Dalsland finns gott om sjöar, slätter och även ett fjäll, Kroppefjäll. I västra Götaland används benämningen fjäll även för låga bergsplatåer som Kroppefjäll och Kynnefjäll, dock här med betydelsen vildmark. En sevärdhet är akvedukten i Håverud. Dalsland har 5 000 kända fornlämningar. Landskapets största utsträckning från norr till söder är 99 km och från öster till väster 59 km. Invånare i Dalsland kallas dalslänningar.

Religion

Majoriteten av dalslänningarna tillhör Svenska Kyrkan. Andra trossamfund som Pingströrelsen och Equmeniakyrkan finns också representerade i landskapet. De icke-kristna religionsutövarna är få.

Kommunikationer

Vägar

Huvudvägarna är E45 och länsvägarna 164, 166, 172 och 173.

Järnvägar

Bergslagernas Järnvägar (BJ), var ett enskilt järnvägsbolag som under 1870-talet byggde järnvägen mellan Göteborg och Falun. Genom Dalsland drogs järnvägen 1879 utefter Vänerns västra strand. Idag ägs denna järnväg av Svenska staten och delen genom Dalsland ingår i det som Trafikverket kallar Norge/Vänerbanan. Det går där tåg Karlstad-Göteborg som inom Dalsland stannar i Åmål och Mellerud.

Dalslandsbanan var det ursprungliga namnet på järnvägen mellan norska gränsen och Mellerud (Sunnanå hamn). Svensk gränsstation var Mon väster om Ed och norsk gränstation var (Kornsjø). Banan byggdes av ett privat bolag Dalslands Järnväg och öppnades år 1879. Idag ägs järnvägen av Svenska staten och delen genom Dalsland ingår i det som Trafikverket kallar Norge/Vänerbanan. Det går där tåg Oslo-Göteborg som inom Dalsland stannar i Ed.

Dal-Västra Värmlands Järnväg (DVVJ), byggdes på sträckan Mellerud - Åsensbruk - Dals Långed - Billingsfors - Bengtsfors - Årjäng - Koppom - Arvika. Banan stod i sin helhet färdig 1928. Södra delen av banan gick utefter Dalslands kanal. Idag är persontrafiken nerlagd, förutom viss turisttrafik sommartid på södra bandelen. Viss godstrafik förekommer på södra delen av banan upp till Billingsfors. Mellan Bengtsfors och Årjäng används banan enbart för turisttrafik med dressiner. Norr om Årjäng är rälsen uppriven.

Uddevalla-Lelångens Järnväg (ULB), eller Lelångenbanan, var en järnväg med sträckningen Uddevalla – Färgelanda – Bäckefors – Bengtsfors. Järnvägen var smalspårig med en spårvidd om 891 mm. Banan öppnades för trafik år 1895. År 1960 lades all trafik ned på sträckan Bäckefors – Bengtsfors. 1964 upphörde trafiken på den återstående sträckan mellan Uddevalla och Bäckefors. Rälsen är nu uppriven.

Flyg

Det finns inga flygplatser i Dalsland med reguljärflyg. Flygplatser som ligger närmast Dalsland är Trollhättan-Vänersborgs flygplats, Göteborg-Landvetter flygplats, Göteborg City flygplats, Karlstads flygplats och Moss-Rygge flygplats i Norge.

Centralorter i landskapet

Landskapets centralorter enligt SCBs mätning 2005:

#	Tätort	Folkmängd
1	Åmål	9 380
2	Mellerud	3 796
3	Bengtsfors	3 194
4	Ed	2 942
5	Färgelanda	1 898

Några kända dalbor

• Lars Åke Augustsson, författare
• Viktor Blom, pokerspelare
• Britt Bohlin, f.d. riksdagsledamot, landshövding
• Carl Oscar Borg, konstnär
• A.G. Bördh, hembygdsforskare
• Gunno Dahlstierna, skald
• Anders Edestam, kulturforskare
• Gunnel Eklund, operasångerska
• Conny "Konkurs" Mathzon, radiopratare i Sveriges Radio P3
• Per-Olof Ekström, författare
• Carl Johan Ekströmer, läkare
• Hans Erik Engqvist, författare
• Lars Magnus Engström, prost
• Mathias Fredriksson, skidåkare
• Thobias Fredriksson, skidåkare
• Anders Fryxell, historiker
• Pia Hagmar, författare
• Sandra Hansson, skidåkare
• Otto Hesselbom, konstnär
• Anders Lignell, kulturhistoriker
• Hjalmar Lundbohm, industriman, Kiruna stads grundare
• Viktor Myrén, författare
• Vitalis Norström, filosof
• Arne Olsson, biskop i Missionsprovinsen
• Johannes Olsson, Brånasmeden, bygdepoet
• Jan Ottosson, skidåkare
• Anders Piltz, präst, professor och författare.
• Fredrik Sjöström, ishockeyspelare
• Johan Gabriel Sparfwenfeldt, språkforskare
• Pontus Wikner, filosof
• Nils Petrus Ödman, skriftställare

Dialekt

Dialekten kallas dalsländska och liknar västgötska. Många bor relativt nära landskapets gräns och det är ganska kuperat i Dalsland. Det har fått dialekten att variera, och respektive område har påverkats av omgivande landskap. "Att bo i Dalsland" blir dialektalt "att bo på Dal".

Litteratur

• Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst Januari 20, 2012. 

Externa länkar

• Dalsland
• Dalslänningen lokal tidning
• Lyssna till några av Dalslands dialekter
• Filmklipp på svt.se: Glimtar från Dalsland 1946 (00:13:03)