Börje Langefors
Börje Langefors, född 21 mars 1915, död 13 december 2009[1][2], var en svensk datalog, professor i informationsbehandling och forskare.
Langefors arbetade på NAF (flera år på 40-talet fram till 49) med utveckling av tryckmätare och andra instrument. 1946 publicerades i Ingenjörshandboken en artikel om "vätskors och gasers strömningar kring fasta kroppar" I den utgåva som kom 1967 var det den enda artikel från 1946 som fanns kvar i den upplagan.
När Langefors 1949 anställdes som ansvarig för Saabs beräkningsavdelning fanns det endast räknesnurror som beräkningsverktyg. Langefors konstruerade en "analogimaskin" för beräkningar. En förutsättning för dess användning var att man kunde översätta en systembeskrivning av att system, t.ex. mekaniskt till ett annat elektriskt som ju var vad analogimaskinen var. Om man skulle kunna använda analogimaskinen för skilda typer av system fann Langefors att man behövde en generell systemteori. Därför utvecklade Langefors en sådan under några år. Detta arbete fortsatte även efter att den digitala dator SARA tillverkats. Denna generella systemteori var förklaringen till att Langefors 1963 utnämndes till Docent i Byggnadsstatik vid Chalmers med stöd av samma arbete som han två år senare utnämndes till Professor i informationsbehandling.
Langefors anställdes 1949 vid Saabs beräkningsavdelning i Linköping, som blev kund hos Matematikmaskinnämnden när BESK lanserades 1953. 1954 föreslog Langefors att Saab borde bygga en egen kopia av BESK. Denna döptes till SARA, Saabs räkneautomat, och försågs med ett system för datalagring på magnetband som utvecklades vid Saab och kallades Saraband. Beslutet 1954 räknas som grundläggandet av Datasaab, som med tiden blev en egen division inom Saab.
Langefors bidrog i utvecklingen av finita elementmetoden (FEM) för att beräkna belastningen på flygplansvingar och i programspråket Algol-Genius för Datasaab D21. Han lämnade Saab 1965 för KTH.
Vid KTH var Langefors åren 1967-1980 Sveriges första professor i informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling (ADB). Langefors var tongivande när det gällde framväxten av ADB som ett eget universitetsämne, senare ofta benämnt informatik. Han pekade särskilt på användarens betydelse vid databehandling liksom behovet av en teoretisk överbyggnad vid systemutveckling, utveckling av informationssystem.
Langefors myntade det för svenska språket unika ordet dator[3], och var med om att sprida användningen av begreppen informationssystem och informatik.
1975 utsågs Langefors till Ekonomie hedersdoktor i Lund.
1979 blev Langefors ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. Han utsågs 1987 till filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet och 1989 till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan.[4] År 1999 erhöll han utmärkelsen "The LEO Award for Exceptional Lifetime Achievement in Information Systems" av Association of Information Systems.[5]
Bibliografi i urval
- Theoretical Analysis of Information Systems (1966)
- System för företagsstyrning (1968)
- Essay on Infology (med Bo Dahlbom, 1995)
Källor
- Association for Information Systems
- Data- och systemvetenskap 40 år, pressrelease läst 2010-01-10
- Bits & Bytes ur Datasaabs historia : Tema Flyg (1995)
- Tord Jöran Hallberg, IT-gryning (2007)
- Fotnoter
- ^ Svenska Dagbladet 2010-01-10 del 1 Familj sid 26
- ^ ”Minnesord: Börje Langefors, Gottskär”. Sydsvenskan. 11 januari 2010. Arkiverad från originalet den 2 december 2010. https://web.archive.org/web/20101202022358/http://www.sydsvenskan.se/familj/minnesord/article619205/Borje-Langefors-Gottskar.html. Läst 11 januari 2010.
- ^ Börje Langefors. http://www.ne.se/lang/börje-langefors, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-06-26.
- ^ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008 Arkiverad 24 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 april 2009
- ^ Lista över LEO-pristagare, läst 2010-01-10