1915
Från Wikipedia
| 1915 – MCMXV 97 år sedan |
|
| År 1912 | 1913 | 1914 1915 1916 | 1917 | 1918 |
|
| Årtionde 1890-talet | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet |
|
| Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1915 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: |
| Finland 1915 |
|
| Epok: |
Regent: Nikolaj II |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2668 |
| Bahá'í- kalendern |
71 – 72 |
| Buddhistisk kalender |
2459 |
| Etiopisk kalender |
1907 – 1908 |
| Nengō (Japan) |
Taishō 4 |
| Judisk kalender |
5675 – 5676 |
| Muslimsk kalender |
1333 – 1334 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1293 – 1294 |
| Sakakalendern (Indien) |
1837 – 1838 |
| Thailändsk solkalender |
2458 |
1915 (MCMXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Januari
- 1 januari - Tysk u-båt sänker brittiska slagskeppet Formidable utanför Englands sydkust [1].
- 10 januari - Livsmedelspriserna i Sverige har stigit kraftigt under det halvår världskriget varat [2]. Sådan dyrtid har Sverige förr aldrig skådat [3].
- 13 januari - Gotlandsbåtarnas turer läggs om till dagtid på grund av risken för minor [2].
- 15 januari - Tyska zeppelinare inleder bombräder mot Storbritannien.
- 24 januari - Tyska pansarkryssaren Blücher sänks i slaget vid Doggers bankar [1].
- 25 januari - Det första transkontinentala telefonsamtalet mellan New York och San Francisco utförs av telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell.
[redigera] Februari
- 6 februari - Jordbrukarnas Riksförbund bildas i Sverige på årsdagen av Bondetåget [1].
- 7 februari - Nytt slag vid Masuriska sjöarna, Ryssland kapitulerar efter två veckor [1].
- Februari - Tyskarna (under Hindenburg) tillfogar ryssarna allvarligt nederlag i vinterslaget i Masurien. Samma månad proklamerar tyskarna en krigszon runt de brittiska öarna, som svar på de allierades handelsblockad, och inleder med sina 27 ubåtar ett ubåtskrig mot handelsjöfarten på Storbritannien.
- 8 februari
- Filmproducenten D.W. Griffiths mästerverk Birth of a Nation (Nationens födelse) har premiär i Los Angeles. Filmen, som är ett epos över amerikanska inbördeskriget är tre timmar och sju minuter lång och anses av många som den första filmen med konstnärligt värde.
- Kraftverket i Porjus invigs [4].
- 11 februari - Sju personer omkommer då svenska artilleriets laboratorium exploderar i på Ladugårdsgärdet i Stockholm [5].
- 18 februari - Olympiska spelen 1916 i Berlin avlöses på grund av världskriget [4].
- 20 februari - Tyska regeringen köper genom krigsministeriet en majoritetspost i Aftonbladet [2] och Dagen [3].
- 22 februari - Tskland startar det oinskränka ubåtskriget och sänker alla fartyg inom krigszonen, även om det är handelsfartyg [1].
[redigera] Mars
- 3 mars - D.W. Griffiths tre timmar långa film En nations födelse har biopremiär i New York [1].
- 18 mars
- Brittiska och franska krigsfartyg har anlänt till Dardanellerna i Osmanska riket.
- Tyska trupper på 100 000 man kapitulerar till ryssarna när den belägrade österrikiska befästningen Przemysl faller.
- 19 mars - Brittiska och franska stridsfartyg försöker forcera sig förbi Dardanellerna men misslyckas.
- 22 mars - Tyska zeppelinare bombar järnvägsstationer och fabriker i Paris [1].
[redigera] April
- 15 april
- Den svenska regeringen försöker genom skärpta bestämmelser få bukt med de allt vildare spekulationerna i livsmedel och stävja den illegala exporten, främst till Tyskland [2].
- Jess Williard, USA slår Jack Johnson, USA på KO i 26:e ronden i Havanna och blir därmed förste vite tungviktsvärldsmästaren i boxning på fem år [4].
- 22 april - Stridsgas används för första gången av tyskarna i Ypres [4], vilket hejdar oförberedda allierade styrkor.
- 24 april - Turkarna inleder det armeniska folkmordet, där 1,5 miljoner armenier dödas.
- 25 april - Allierade trupper landstiger på Gallipolihalvön i Osmanska riket, men blir besegrade [1].
- 26 april - Ett hemligt avtal, det så kallade Londonavtalet, ingås mellan Italien, Storbritannien och Frankrike där Italien av västmakterna garanteras framtida landförvärv.
- 28 april - Slaget vid Gallipoli - Första slaget vid Krithia utkämpas.
- 30 april - Läkarlarm slås om de svenska kaffesurrogaten; dadelkärnor, sågspån och träbitar har hittats i dem [1].
[redigera] Maj
- 2 maj - Centralmakterna (Tyskland och Österrike-Ungern) bryter rysk offensiv mot ungerska slättlandet.
- 3 maj - Svenska pansarbåten HMS Sverige, som har byggts för pengarna från pansarbåtsinsamlingarna, sjösätts [4] vid Götaverken i Göteborg av kung Gustaf V av Sveirge [3].
- 7 maj - Den brittiska passagerarångaren RMS Lusitania sänks av tysk ubåt [1] utanför Irlands kust, varvid 1 198 passagerare omkommer, däribland 128 amerikanska medborgare. Händelsen påverkar opinionen i USA i tyskfientlig riktning.
- 16 maj - Tyska zeppelinare anfaller London för första gången [1].
- 12 maj - En svensk "kvacksalverilag" gör all yrkesmässig läkarverksamhet av lekmän straffbar i Sverige [2].
- 22 maj
- 227 personer omkommer då ett två persontåg och ett trupptåg kolliderar i Gretna, Skottland, Storbritannien [6].
- Frank Hellers roman Storhertigens finanser utkommer [2].
- 23 maj - Italien förklarar krig mot Österrike-Ungern [7]
[redigera] Juni
- Juni - Italien anfaller Österrike vid Isonzo.
- 5 juni - Danmarks folketing antar en ny konstitution som avskaffar alla politiska privilegier och ger män och kvinnor lika rösträtt [4].
- 10 juni - Storbritannien erövrar Tyska Kamerun [4].
- 30 juni - Osmanska riket deporterar eller mördar armenier [1].
[redigera] Juli
- 2 juli - Det tyska minfartyget SMS Albatross förliser efter strid på Östersjön. De överlevande räddar sig iland på Gotland och interneras.
- 15 juli - Den anonyma "aktivistboken" Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning fordrar "modig uppslutning" på tysk sida och vållar upprörd debatt. Det visar sig att två av författarna är socialdemokrater, och de utesluts ur partiet [2] då Otto Järte och Yngve Larsson blir uteslutna den 27 oktober.
- 24 juli – 812 personer omkommer då utflyktsbåten "SS Eastland", som trafikerar Stora sjöarna, kantrar på Chicagofloden [8].
- 28 juli - USA skickar soldater till Haiti för att "upprätthålla ordning" under politisk instabilitet [9].
[redigera] Augusti
- 5 augusti - Tyska soldater erövrar Warszawa, tre veckor senare även Brest-Litovsk [1].
- 7 augusti - Slaget vid Gallipoli - Allierade styrkor försöker landstiga vid Suvla Bay.
- 12 augusti - Genom svenska Röda korset utväxlas krigsinvalider på svensk mark [2] mellan Tyskland och Ryssland.
[redigera] September
- 19 september - Vilnius invaderas av tyska trupper.
- 22 september - Nordiska Kompaniets (NK) nya varuhus på Hamngatan i Stockholm invigs, vilket är av internationell typ [2]. Varuhuset har 1 500 anställda, och arkitekten är Ferdinand Boberg [3]. Där byggs sedermera Sveriges första rulltrappa.
[redigera] Oktober
- 4 oktober - Vid Karl Staaffs död efterträds han som partiledare för Liberalerna av Nils Edén.
- 10 oktober - Karl Staaff begravs i Engelbrektskyrkan i Stockholm.
- 14 oktober
- Bulgarien förklarar krig mot Serbien [7].
- Kraftverket i Älvkarleby invigs.
- Oktober
- Förhandlingar mellan Sverige och Storbritannien bryter samman, vilket sedermera leder till livsmedelsbrist under kriget.
- Tyskland och Österrike-Ungern med understöd av Bulgarien, som därmed inträtt i första världskriget, erövrar Serbien, Montenegro och Albanien. Den fransk-brittiska styrka som landsatts vid Saloniki i Grekland kan inte förhindra detta.
[redigera] November
- 15 november - Militärfarsfilmen I kronans kläder har biopremiär i Sverige [2]. Filmen regisserades av Georg av Klercker, med Dagmar Ebbesen i huvudrollen [3].
- 21 november - Sverige inför exportförbud på socker. Tidigare under november 1915 har man infört exportförbud på smör och fläsk, samt prisstopp på spannmål [3].
- 23 november - Slaget vid Gallipoli - Britterna börjar avveckla på Gallipoli.
- 25 november - Serbiens armé krossas på Trastslätten, och Serbien ockuperas [1].
[redigera] December
- 4 december - Svenska Amerika Liniens första fartyg anländer till Göteborg.
- 11 december - Broströmskoncernens första Amerikaångare, S/S Stockholm, lämnar Göteborg på sin första färd västerut, mot New York [4]. Därmed inleds koncernens långa era av Amerikaresor.
- 17 december
- 13 900 postförsändelser till och från Storbritannien har lagrats i Göteborg som sanktion för brittisk post- och telegramcensur mot Sverige [2].
- Kunglig Majestät utfärdar bestämmelser om tentamina och examina vid Kungliga Tekniska högskolan och examensbenämningarna civilingenjör, bergsingenjör och arkitekt blir därmed skyddade.
- 28 december - Slaget vid Gallipoli - De allierade styrkorna börjar evakueras från halvön.
[redigera] Okänt datum
- Kvinnornas fredssöndag, en manifestation mot krig, som samlar 88.000 kvinnor på 343 orter runtom i Sverige, genomförs.
- Vid bildandet av den internationella socialistiska Zimmerwaldrörelsen (i protest mot kriget) deltar företrädare för de svenska socialdemokraternas ungdomsförbund och partiopposition.
- Stockholms telegrambyrå grundas.
- Det konservativa Sveriges Nationella Ungdomsförbund bildas.
- Biografen Röda Kvarn i Stockholm invigs [2].
- AB Svenska Tobaksmonopolet får ensamrätt till svensk tillverkning av tobak.
- Sverige får en ny skilsmässolag, som gör det mycket lättare att skiljas. Bland annat är nu osämja tillräcklig orsak.
- Den svenska ubåten Hvalen beskjuts söder om Skåne av en tysk beväpnad fiskebåt. En svensk besättningsman skadas svårt och avlider senare på Ystads lasarett.
- Alfred Wegener framlägger teorin om Pangaea.
- Albert Einstein publicerar sin allmänna relativitetsteori.
- Ungturkarna i Osmanska riket låter genomföra ett folkmord på bland annat armenier (se armeniska folkmordet).
- I Sverige blir Alfred Dalin undervisningsråd i Stockholm.
- I Danmark byter De Samvirkende danske Tjenestepigeforeninger, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, namn till Husassistenternes Fagforbund [10].
- Lammsteken i Sverige stiger på några dagar från 1:30 SEK per kilo till 1:80 kilo[2].
- kaffeersättning i Sverige upptäcks innehålla lupinfrö och sågspån [2].
- Tyska krigsfartyg jagas in på svenskt vatten av fyra ryska kryssare [2].
- Kraftverket i Älvkarleby invigs [2].
- Sverige ger båda makarna rätt att upplösa äktenskap [11]
- Flyktingströmmar till Sverige från framför allt Baltikum och Ryssland. Samtidigt förekommer livlig trafik där krigsinvalider transporteras, med svenska sjuksköterskan Elsa Brändström [12]
[redigera] Födda
- 4 januari - Robert Motherwell, amerikansk konstnär.
- 7 januari - Ka Nerell, svensk skådespelare.
- 9 januari
- Fernando Lamas, argentinsk skådespelare.
- Olga Marie Mikalsen, norsk sångerska.
- 13 januari - John Johnson, svensk konstnär
- 14 januari - Irma Christenson, svensk skådespelare.
- 29 januari - Victor Mature, amerikansk skådespelare.
- 30 januari - Joachim Peiper, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 31 januari
- Thomas Merton, amerikansk trappistmunk och författare.
- Willy Peters, svensk skådespelare och regissör.
- 1 februari - Stanley Matthews, engelsk fotbollsspelare.
- 2 februari - Abba Eban, israelisk politiker.
- 3 februari - Henki Kolstad, norsk skådespelare och regissör.
- 4 februari - Norman Wisdom, brittisk skådespelare.
- 7 februari - Eddie Bracken, amerikansk skådespelare.
- 9 februari - Boris Andreev, sovjetisk skådespelare.
- 12 februari
- Rune B. Johansson, svensk politiker, inrikesminister 1957-1969, industriminister 1971-1976.
- Lorne Greene, amerikansk skådespelare.
- 13 februari - Aung San, burmesisk politiker.
- 20 februari - Thomas J. McIntyre, amerikansk demokratisk politiker, senator 1962-1979.
- 21 februari - Ann Sheridan, amerikansk skådespelerska.
- 22 februari - Erik Müller, svensk författare, manusförfattare och filmkritiker.
- 23 februari - Paul Tibbets, amerikansk militär, flög planet som fällde atombomben över Hiroshima.
- 28 februari - Zero Mostel, amerikansk skådespelare.
- 5 mars - Laurent Schwartz, fransk matematiker.
- 6 mars - Elisabeth Sjövall, svensk läkare och socialdemokratisk politiker.
- 15 mars - Kunihiko Kodaira, japansk matematiker.
- 22 mars - Georgij Zjzjonov, sovjetisk skådespelare.
- 28 mars - Jay Livingston, amerikansk filmmusikkompositör.
- 31 mars - Yokoi Shoichi, japansk värnpliktig soldat som gömde sig 27 år på Guam.
- 4 april - Lars Ahlin, svensk författare [2].
- 7 april - Billie Holiday, amerikansk jazzsångerska.
- 10 april - Julius Jacobsen, dansk-svensk kompositör, musikarrangör och musiker (pianist).
- 12 april - Hound Dog Taylor, amerikansk bluesgitarrist och sångare.
- 17 april - Joe Foss, amerikanskt flygaräss och republikansk politiker.
- 21 april - Anthony Quinn, mexikansk-amerikansk skådespelare.
- 1 maj - Hanns-Martin Schleyer, tysk jurist, industriledare, ordförande för arbetsgivarföreningen.
- 5 maj - Alice Faye, amerikansk skådespelare.
- 6 maj - Orson Welles, amerikansk regissör.
- 10 maj - Denis Thatcher, brittisk affärsman.
- 12 maj - Roger Schutz, broder Roger, grundare av kommuniteten i Taizé.
- 14 maj - Henry Rinnan, norsk Gestapo-agent.
- 20 maj - Moshe Dayan, israelisk militär och politiker.
- 25 maj - Jokkmokks-Jokke, eg. Bengt Djupbäck, svensk trubadur.
- 26 maj - Sam Edwards, amerikansk skådespelare.
- 27 maj - Herman Wouk, amerikansk författare.
- 31 maj - Björn Forsell, svensk skådespelare och operasångare.
- 4 juni - Nils Kihlberg, svensk skådespelare, sångare och teaterregissör.
- 5 juni - Miroslav Filipović, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
- 6 juni - Miriam Davenport, amerikansk målare och skulptör som spelade en viktig roll för att hjälpa europeiska judar och intellektuella att fly från förintelsen under andra världskriget.
- 15 juni - Hans Osvald Larsson, svensk konstnär.
- 19 juni - Ester Estéry, svensk sångerska.
- 24 juni - Fred Hoyle, brittisk astronom och science fiction-författare.
- 26 juni - Walter Farley, amerikansk författare.
- 29 juni - Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare.
- 1 juli - William L. Scott, amerikansk republikansk politiker, senator 1973-1979.
- 6 juli - Judith Holmgren, svensk skådespelerska.
- 7 juli - Yul Brynner, rysk-amerikansk skådespelare.
- 13 juli - Birgit Tengroth, svensk skådespelerska och författare.
- 2 augusti
- Gary Merrill, amerikansk skådespelare.
- William Gear, skotsk målare.
- 6 augusti - Gurdial Singh Dhillon, indisk politiker, talman i Lok Sabha.
- 10 augusti - Vincent Jonasson, svensk sångare, kompositör, textförfattare och skådespelare.
- 12 augusti - Sickan Carlsson, svensk skådespelare och sångerska.
- 15 augusti - Signe Hasso, svensk skådespelerska, författare och kompositör.
- 17 augusti - Augustin Mannerheim, svensk poet och civiljägmästare.
- 18 augusti - Joseph Ankrah, president i Ghana 1966-1969.
- 20 augusti - Ghulam Ishaq Khan, president i Pakistan 1988-1993.
- 29 augusti - Ingrid Bergman, svensk skådespelare [2].
- 30 augusti - Prinsessan Lilian, född Lilian May, hertiginna av Halland.
- 6 september - Franz Josef Strauß, tysk politiker.
- 15 september - Robert Gottschall, amerikansk skådespelare.
- 27 augusti - Nils Ekman, svensk skådespelare.
- 10 september - Hasse Ekman, svensk filmregissör, manusförfattare och skådespelare [2].
- 20 september - Josef Oberhauser, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 24 september - Joseph Montoya, amerikansk demokratisk politiker, senator 1964-1977.
- 28 september - Ethel Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.
- 29 september - Anne Nagel, amerikansk skådespelare.
- 6 oktober
- Ralph Tyler Smith, amerikansk republikansk politiker, senator 1969-1970.
- Alice Timander, svensk tandläkare, premiärlejon och skådespelare.
- 13 oktober - Cornel Wilde, amerikansk skådespelare.
- 15 oktober
- Erik Frank, svensk kompositör och musiker (dragspel).
- Yitzhak Shamir, israelisk premiärminister.
- 17 oktober - Arthur Miller, amerikansk dramatiker.
- 18 oktober
- Grande Otelo, brasiliansk skådespelare.
- Victor Sen Yung, amerikansk skådespelare, spelade Hop Sing, kocken i Bröderna Cartwright.
- 2 november
- Sverre Bergh, norsk dirigent, musiker och kompositör.
- Sidney Luft, amerikansk film- och tvproducent.
- 11 november - William Proxmire, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957-1989.
- 25 november - Augusto Pinochet, chilensk president och diktator 1973-1990, skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna.
- 7 december - Eli Wallach, amerikansk skådespelare.
- 11 december - Ann Mari Uddenberg, svensk skådespelare.
- 12 december - Frank Sinatra, amerikansk sångare och skådespelare.
- 13 december
- Curd Jürgens, tysk skådespelare.
- Peter Lindgren, svensk skådespelare.
- 14 december - Åke Senning, svensk kirurg.
- 19 december
- Edith Piaf, fransk sångerska och artist.
- Åke Wästersjö, svensk skådespelare.
- 26 december - Rolf Botvid, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 27 december - Mary Kornman, amerikansk barnskådespelare.
- 30 december - Sverker Åström, svensk diplomat, ambassadör och författare.
- Harry Angelman, brittisk läkare.
- Julio César Méndez Montenegro - president i Guatemala 1966-1970
- Francisco Urcuyo Maliaños - tillförordnad president för en dag 1979.
[redigera] Avlidna
- 18 februari - Frank James, amerikansk brottsling.
- 19 februari - Gopal Krishna Gokhale, indisk politiker.
- 5 mars - Thomas R. Bard, amerikansk republikansk politiker, senator 1900-1905.
- 15 april - Urban A. Woodbury, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1894-1896.
- 27 april - Aleksandr Skrjabin, rysk tonsättare och pianist.
- 9 maj - Anthony Wilding, nyzeeländsk tennisspelare.
- 10 maj - Karl Lamprecht, tysk historiker.
- 19 maj - Amos W. Barber, amerikansk republikansk politiker och kirurg.
- 2 juni - Olof Arborelius, svensk genre- och landskapsmålare, professor vid Konstakademien 1902-1909.
- 12 juni - Edvard Glæsel, dansk trädgårdsarkitekt.
- 15 juni - Eugène Jansson, svensk konstnär [2].
- 2 juli - Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876-1911 (med fyra års uppehåll).
- 6 juli - Carl Mannerheim, finländsk greve och industriman.
- 20 augusti - Paul Ehrlich, tysk medicine professor och Nobelpristagare i medicin 1908.
- 26 september - Keir Hardie, brittisk politiker, den första partiledaren för Labour.
- 4 oktober - Karl Staaff, 55, svensk politiker och advokat, partiledare för Liberala samlingspartiet sedan 1907, Sveriges statsminister 1905–1906 och 1911–1914 (död i Stockholm [4]).
- 19 november - Joe Hill, (eg. Joel Hägglund), svenskfödd diktare, sångare, agitator och fackföreningsman (avrättad i Salt Lake City, anklagad för mord [4]).
- 13 december - Francis Cockrell, amerikansk general och politiker, senator 1875-1905.
- Alfred Buri, schweizisk konstnär.
[redigera] Nobelpris [13]
- Fysik
- Sir William Bragg, Storbritannien
- Sir Lawrence Bragg, Storbritannien
- Kemi - Richard Willstätter, Tyskland
- Medicin Inget pris utdelades
- Litteratur - Romain Rolland, Frankrike
- Fred - Inget pris utdelades
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] 100 år med Aftonbladet – 1915, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Hundra år i Sverige - 1915, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f] Sverige 1900-talet – 1915, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j] 20:e århundrades När Var Hur - 1915, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b] Faktakalendern 2000 – 1915 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet”. http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ ”FOA - 1915”. http://www.foa.dk/Forbund/Om-FOA/FOAs-historie/1910erne/De%20samvirkende%20Danske%20Tjenestepigeforenyt%20navn.
- ^ Sverige 1900-talet – Gift, sambo, partner, särbo eller frånskild?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 51 - Flyktingar och invalider
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1915.