21 mars

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     21 mars     ►►
Veckodag 2015: Lördag
Feb · Mars · Apr
Årets 80:e dag
(81:a under skottår)
285 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
2015
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 21 mars

Se även Mall:21 mars

21 mars är den 80:e dagen på året i den gregorianska kalendern (81:a under skottår). Det återstår 285 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar[redigera | redigera wikitext]

  • Namibia Namibia (till minne av självständigheten från Sydafrika 1990)

FN-dagar[redigera | redigera wikitext]

Övriga[redigera | redigera wikitext]

Dagens namn[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Bengt
  • Föregående i bokstavsordning
    • Benedictus – Namnet fanns, till minne av Benedikt av Nursia, som grundade Benediktinorden, även i formen Benediktus sedan gammalt på dagens datum, men utgick 1901, då det ersattes av den modernare namnformen Bengt.
    • Bengt – Namnet har tidvis, vid sidan av Benedictus, funnits på dagens datum sedan gammalt. 1901 infördes det definitivt på dagens datum och ersatte då den äldre namnformen Benedictus. Det har funnits där sedan dess.
    • Bengta – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Benita – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Benny – Namnet infördes 1986 på 16 augusti, men flyttades 1993 till dagens datum och utgick 2001.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Benedictus eller Benediktus och Bengt
    • 1901–1985 – Bengt
    • 1986–1992 – Bengt, Bengta och Benita
    • 1993–2000 – Bengt och Benny
    • Från 2001 – Bengt
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1421 – En fransk-skotsk styrka på 6 000 man besegrar en engelsk på 10 000 i slaget vid Baugé under det pågående hundraårskriget. Påven Martin V kommenterar segern med det medeltida talesättet att ”skottarna är ett gott motgift mot engelsmännen”.
  • 1556 – Den protestantiske engelske ärkbiskopen av Canterbury Thomas Cranmer blir bränd på bål i Oxford. Han anses som Englands reformator, men är genom sin tro meningsmotståndare till den katolska drottning Maria. Genom att hon, tack vare hans protestantiska tro, kan anklaga honom för kätteri kan hon därigenom göra sig av med honom, genom att låta avrätta honom.
  • 1804Code Napoléon, uppkallad efter kejsar Napoleon I och utarbetad av jurister som bland andra Jean Étienne Marie Portalis, införs som civilrättslig lag i Frankrike. Den är radikal för sin tid, bland annat genom att den säger att alla ska vara lika inför lagen, att inga samhällsgrupper ska ha några privilegier över andra, att var och en ska få ha den religion man vill och att alla som har möjlighet ska betala skatt. Numera utgör den dock grunden för de flesta demokratiska lagsystem.
  • 1809 – Sedan den svenske befälhavaren Georg Carl von Döbeln under det pågående finska kriget den 17 mars har dragit tillbaka sina trupper från ögruppen Åland och en rysk styrka har följt efter dem över isen till Grisslehamn på svenska fastlandet, har von Döbeln inlett förhandlingar med den ryske befälhavaren Bogdan von Knorring. Denna dag avslutas förhandlingarna och de undertecknar båda den så kallade konventionen på Åland, vilken innebär ett tillfälligt stillestånd. Vidare stipulerar den, att ryssarna inte ska beträda det västsvenska fastlandet och dra sig tillbaka från Åland, medan svenskarna lovar att inte återbefästa ögruppen. von Knorring går med på dessa villkor, då han inte vill utsätta sina trupper för den risk det innebär att gå in på västsvensk mark och den 25 drar sig ryssarna tillbaka österut från Åland.
  • 1960 – 69 personer blir dödade och 180 såras, när polisen öppnar eld mot svarta demonstranter i det svarta bostadsområdet Sharpeville utanför den sydafrikanska staden Vereeniging. De svarta demonstrerar mot landets särskiljande apartheidlagar, när massakern inträffar. Den leder till att de svartas organisationer, däribland Pan Africanist Congress (PAC) och African National Congress (ANC) börjar organisera massaktioner och väpnat motstånd mot den sydafrikanska vita regeringen. Dessutom fördöms apartheid för första gången från internationellt håll och FN inför handelsembargo mot Sydafrika, vilket inte hävs helt förrän apartheidsystemet är avskaffat på 1990-talet. Det leder också till att dagen numera är internationella dagen mot rasism.
  • 1980 – Den amerikanske presidenten Jimmy Carter tillkännager, att USA ämnar bojkotta årets olympiska sommarspel i Moskva, som en protest mot Sovjetunionens invasion av Afghanistan i december 1979. Detta leder till att totalt 65 nationer bojkottar spelen, men det är mest små idrottsnationer från Afrika, Asien och Sydamerika. Bland västvärldens större idrottsnationer är det endast USA, Kanada och Japan, samt från Europa endast Västtyskland och Norge, som bojkottar spelen.
  • 1990Sydvästafrika, som sedan 1915 har stått under sydafrikansk kontroll och efter andra världskriget till och med annekterades av Sydafrika, blir formellt självständigt med namnet Namibia.[1] Det blir därmed det sista landet i Afrika, som uppnår självständighet från en kolonialmakt (Västsahara står än idag [2015] under marockansk kontroll och är alltså ännu inte självständigt).

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Namibia” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Namibia.htm. Läst 22 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]