Babylon
- Denna artikel rör den historiska staden. För den nuvarande staden, se Al-Hilla. För det symboliska Babylon, se Babylon (symbol)
| Babylon | |
| Babili(m), Bab-ili, Bab-ilu | |
| historisk stad | |
 En muralmålning nära den rekonstruerade Istarporten visar palatskvarten under det tidiga 600-talet f.Kr. Istarporten syns i bildens övre vänstra hörn.
| |
| Land |  Irak
|
|---|---|
| Koordinater | 32°32′11″N 44°25′15″Ö / 32.53639°N 44.42083°Ö |
| Yta | |
| - land | 9 km² |
| Folkmängd | 0(ruinstad) |
| Grundad | 1894 f.Kr. (av amoriter) |
| Geonames | 98228 |
Babylon (egentligen "Guds port", akkadiska Babili(m), arabiska Babil, hebreiska Babel) var huvudstad i Babylonien och låg vid floden Eufrat. Stadens ruiner ligger i provinsen Babil i Irak, utanför provinsens huvudstad Al-Hilla och omkring tio mil söder om nuvarande Bagdad.
Historia
Första storhetstiden
Babylons första storhetstid inleddes när kung Hammurabi (alternativt Hammurapi) (1792–1750 f.Kr.) erövrade de omgivande rikena i Mesopotamien. Staden blev efter det huvudstad för det gammal-babyloniska riket. Under 1500-talet f.Kr. plundrades staden av hettiterna, varefter kassiterna grep makten över staden. Det finns få arkeologiska fynd från denna tid eftersom en höjd grundvattennivå skadat stadens äldsta delar. Babylon var under neo-assyrisk tid omkring 900-600 f.Kr. tidvis säte för de assyriska vicekungarna över Babylonien.
Andra storhetstiden
Babylonien fortfar att vara kulturellt centrum i Mesopotamien, erkänt av både assyrier och babylonier. Trots detta ödelade assyrierna under det Nyassyriska riket flera gånger staden, efter babyloniska uppror.[1]
Stadens andra storhetstid inleddes när Nabopolassar drev ut assyrierna och skapade det neo-babyloniska riket (625–539 f.Kr.). Hans son Nebukadnessar II genomförde en stor ombyggnation av Babylon på 500-talet f.Kr.. Från denna tid hör Babylons legendariska byggnadsverk. Babylons yttre murar inneslöt ett område på 850 hektar. 300 av dessa rörde innerstaden, vilken var uppdelad i två delar på ömse sidor av floden Eufrat.
Minskad betydelse
Staden erövrades 539 f.Kr. av perserna under kung Kyros II, en erövring som dock skedde utan förstörelse.[1] 200 år senare blev staden genom Alexander den stores erövring år 331 f.Kr. del av hans stora makedoniska rike, och åren 331–323 (fram till att Alexander avled i staden) var Babylon huvudstad i det stora makedonska imperiet.
Efter Alexanders död delades riket upp mellan hans befälhavare (diadokerna). Området runt Babylon kom att skifta tillhörighet, och andra huvudstäder grundades i dess ställe. 305 f.Kr. grundade Seleukiderna Seleukia som sin huvudstad, medan närliggande Ktesifon senare blev centrum i Partien. Dessa nya storstäder bidrog till att Babylon successivt avfolkades och kom att förlora sin roll som centrum i mellersta Mesopotamien, i området där Eufrat och Tigris rinner nära varandra och kanaler löper mellan dem. Till slut tömdes Babylon helt på sin befolkning.[1]
Betydelse
Efter den babyloniska fångenskapen av judarna blev Babylon i Bibeln en metafor för samhällets förfall. I Nya testamentet används benämningen den babyloniska skökan, vilket många tror avser Rom. Babels hängande trädgårdar, dess murar och dess torn (tempeltornet Etemenanki[1]). Babels torn är i Bibeln en symbol för mänskligt övermod och ogudaktighet. Straffet för försöket att bygga ett torn ända upp i himlen anses ha varit språkförbistringen, när människorna genom olika tungomål inte längre kunde förstå varandra.
Kända byggnadsverk
Arkeologiska utgrävningar
Moderna utgrävningar av Babylon påbörjades 1899 av tyska arkeologer under ledning av Robert Koldewey. Glaserat tegel från Istarporten fördes till Berlin där den återuppbyggdes inuti Pergamonmuseet. Ruinerna tilldrog sig ett stort intresse av Iraks förra president Saddam Hussein som lät restaurera och uppföra egna byggnader på platsen. Sedan år 2003 är Babylon inneslutet i en amerikansk armébas.
Namn
Staden har genom historien haft många namnvarianter på de olika språken i regionen.
- Akkadiska: Babili(m) (betydelse: 'Guds port')
- Babyloniska: Bab-ili eller Bab-ilu
- Hebreiska: Bavel
- Klassisk grekiska: Βαβυλών (Babylōn)
- Nygrekiska: Βαβυλώνα (Babylōna)
- Kurdiska: Babelyon
- Arabiska: Babil
Se även
Referenser
- ^ [a b c d] Pedersén, Olof: "Babylon". NE.se. Läst 19 september 2013.